Ny rapport: Jobbyten öppnar dörrar – men ingen vet om omställningsstödet fungerar 

När anställda byter till jobb som passar dem bättre kan det frigöra platser och minska obalansen mellan arbetslösa och lediga jobb. Omställningsstödet kan bidra till sådana byten, men om det leder till bättre matchningar vet ingen i dag. Det skriver arbetsmarknadsekonomen Fredrik Cullberg Jansson i en ny rapport från Ratio.

Med en arbetslöshet på 8,7 procent i augusti 2026 tycks debatten främst fokusera på de arbetslösa. Men arbetsmarknaden rör sig också genom jobbyten. Under 2025 gick 29 procent av alla nyanställningar, omkring 390 000, till personer som kom direkt från ett annat jobb. Forskningen som rapporten lyfter fram visar att när färre anställda byter jobb blir det också färre lediga platser. 

Fler jobbyten är ändå inget mål i sig, enligt rapportförfattaren Fredrik Cullberg Jansson. Anställda som söker nytt jobb konkurrerar med arbetslösa och kan tränga undan dem. Det avgörande är om de nya anställningarna fungerar bättre, alltså det rapporten kallar matchningskvalitet. I en förenklad simulering visar Cullberg Jansson hur felrekryteringar kan låsa platser i kedjor och bidra till att arbetslösa och arbetsgivare som söker anställda inte hittar varandra. 

– Debatten handlar nästan bara om hur arbetslösa ska anpassa sig till de lediga jobben. Men när människor fastnar i jobb där deras kompetens inte används fullt ut blir det svårare även för dem som står utanför att hitta rätt. Därför behövs stöd också till dem som redan har ett jobb, säger Cullberg Jansson. 

Begränsad kunskap om stödets effekter

Stödet når inte alla. Tidsbegränsat anställda utgör omkring 14 procent av alla anställda, men bara 3–7 procent av dem som får omställningsstöd, trots att de står för omkring 60 procent av alla anställningar som avslutas. Kammarkollegiet tror att det kan bero på låg kännedom om stödet. Rapporten visar också att omställningsorganisationerna främst stöttar individen, medan arbetsgivarnas rekryteringar får liten plats. 

Kunskapen om effekterna är tunn. Bara en studie har försökt mäta effekterna av en omställningsorganisations stöd. Den gällde rådgivning till varslade arbetare hos Trygghetsfonden TSL 2006–2012. Rådgivningen förkortade inte arbetslösheten, men de nya jobben höll längre. IFAU ska utvärdera dagens stöd och slutredovisa senast 2029. 

– När någon som är överkvalificerad för sitt jobb hittar rätt i ett bristyrke, frigörs en plats för någon annan. Det kan bli en kedja som minskar obalansen mellan arbetslösa och lediga jobb. Men hur väl de nya anställningarna fungerar vet vi i dag mycket lite om, Ett jobbyte är inget mål i sig. Men där en person som är överkvalificerad för sitt jobb hittar en bättre match i ett bristyrke skapar det samtidigt utrymme för personer med lägre men tillräckliga kvalifikationer att fylla luckan. Det kan skapa en positiv kedja av förflyttningar som även minskar de obalanser vi ser mellan arbetslösa och lediga platser. Att den nya anställningen fungerar bättre för både den anställde och arbetsgivaren har jag valt att kalla matchningskvalitet. Vi vet mycket lite om det idag, avslutar Cullberg Jansson. 

Rapporten fastställer inte vilka effekter stödet har haft. Den föreslår i stället ett gemensamt mått på matchningskvalitet och bättre datadelning mellan omställningsorganisationerna, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter. 

Om rapporten: Grundläggande omställnings- och kompetensstöd – Mot ett sammanhållet perspektiv på arbetsmarknadens funktionssätt är rapport nr 49 från Ratio. Fredrik Cullberg Jansson är fil. lic. i nationalekonomi och enhetschef vid Arbetsförmedlingen. Rapporten kan läsas i sin helhet här.