Ny rapport: Språkproblem på jobbet märks mest i skrift

Sedan den 1 juli 2026 gäller ett språkkrav i äldreomsorgen: verksamheterna ska arbeta för att personal som genomför insatser har de kunskaper i svenska som är relevanta för insatserna. Ett förslag om språkkrav för personal i förskolan är också på remiss. Även i många andra branscher står språkkrav högt på agendan. En ny rapport från Ratio visar att språkproblem på arbetsplatser oftast upplevs i skriftlig kommunikation, men desto mer sällan i sociala sammanhang som fikarummet.

På frågan i vilka situationer otillräckliga språkkunskaper blir ett problem anger 56,9 procent av de 211 svarande skriftlig kommunikation. Därefter följer kundkontakter (50,2 procent), möten och presentationer (41,7 procent) och internt samarbete (41,7 procent). Sociala interaktioner såsom samtal i fikarummet anges av bara 16,6 procent.  

Nästan 8 av 10 håller helt eller delvis med om att god svenska är viktigt på den egna arbetsplatsen. Ungefär hälften, 51 procent, instämmer helt eller delvis i att otillräckliga kunskaper i svenska leder till kvalitetsproblem, medan en tredjedel inte gör det.  

Samtidigt sticker cheferna tydligt ut och bedömer otillräcklig svenska som ett större problem på arbetsplatsen än anställda gör: 3,0 jämfört med 2,3 på en femgradig skala. Enligt rapporten kan det tyda på att problemen märks i arbetsledning och verksamhetsansvar även när det dagliga samarbetet fungerar. Problemen upplevs som störst inom vård och omsorg, industri/transport samt handel och besöksnäring, med i genomsnitt 3,4 på samma skala, jämfört med 2,1–2,2 för övriga tjänstesektorer. 

– När språkkrav ska fungera i praktiken behöver vi veta vilken språklig förmåga olika arbetsuppgifter kräver. Att skriftlig kommunikation sticker ut gör det angeläget att undersöka vilka moment som är svåra och hur medarbetare kan få stöd, säger Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet och deltidsforskare på Ratio. 

Omkring hälften av de svarande anpassar själva sitt språk efter kollegor, men arbetsuppgifterna anpassas däremot sällan: bara 6,7 procent svarar att det sker regelbundet. På frågan om arbetsplatsens åtgärder mot språkproblem är tillräckliga är det vanligaste svaret att ”det finns utrymme för förbättring” (37 procent), vilket också gett rapporten dess titel. Bara 18 procent tycker att åtgärderna är helt tillräckliga. Inom industri/transport ser närmare sju av tio utrymme för förbättring.  

Författarna efterlyser samtidigt mer kunskap om vilka språkfärdigheter olika arbetsmoment kräver och vilken effekt mentorsprogram och intern utbildning har på språkutvecklingen, samt hur tekniska hjälpmedel som AI kan lösa språkrelaterade problem. 

Om rapporten: “Det finns utrymme för förbättring” – Attityder till språk och arbetsprestation hos chefer och anställda på svenska arbetsplatser (Ratio, rapport nr 48) är skriven av Fanny Forsberg Lundell och Theodor Selimovic. Enkäten besvarades av 298 personer, men de flesta frågor har omkring 200 svar. Urvalet är ett bekvämlighetsurval och inte representativt, och resultaten kan inte generaliseras till hela arbetsmarknaden. Skillnader mellan grupper har inte signifikanstestats. Läs hela rapporten här.