Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
MedarbetareProfessor

Fanny Forsberg Lundell

Kontaktuppgifter

E-post
fanny.forsberg.lundell@ratio.se
Länkar
  • Google Scholar

Fanny Forsberg Lundell är professor i franska vid Stockholms universitet, och deltidsforskare på Ratio. Hennes forskning handlar om andraspråksinlärning, språk och integration, med fokus på franska, spanska och svenska.

På Ratio har hon skrivit två rapporter om språk och arbetsmarknadsintegration. Hon bedriver också flera forskningsprojekt om språkets roll på arbetsplatsen och språkträning på jobbet.


Engelska flaggan ikonIn English

Relaterade publikationer

    Artikel (med peer review)

    The role of social and social-psychological factors in L2 writing and speaking: the case of immigrants in the Netherlands

    Bril, M., Pauw, J., & Forsberg Lundell, F.
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2025

    Publicerat i

    International Journal of Applied Linguistics

    Sammanfattning

    It is well-known that adults vary to an important extent with regard to L2 learning outcomes. One apparent reason is the degree of exposure to the target language. Furthermore, it has been suggested that adult learning is more affected by social and psychological variables than in younger learners. This could be expected to be more salient in a context of migration, where individuals are highly affected by individual driving forces, opportunities, and social circumstances. Some recent studies have indeed shown that such factors can explain the variation in certain linguistic subcomponents of adult L2 learning, but studies on general measures of specific L2 competences are still quite scarce. The present study investigated the impact of social and social-psychological variables on a general measure of L2 writing in the Netherlands. Participants (n = 44) were intermediate, educated learners of Dutch with mainly a non-European background. They completed a writing task designed for the Dutch national civic integration exam, as well as a questionnaire targeting social and social-psychological factors. A multiple regression analysis of the writing task showed that social and social-psychological background is not associated with overall writing proficiency in L2 Dutch. Instead, the results seem to suggest that these factors are indirectly associated with L2 exposure. The degree of L2 use was found to be affected by cultural identification and social networks. We highlighted a need for measures related to subcomponents of L2 writing, rather than using a general proficiency measure, to further investigate the impact of social and social-psychological factors.

    Bokkapitel

    När språket brister

    Fanny Forsberg Lundell
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2025

    Publicerat i

    Tankesmedjan Synaps

    Sammanfattning

    Kapitlet När språket brister diskuterar de språkliga utmaningar som uppstår när en växande och demografiskt pressad äldreomsorg i hög grad rekryterar personal som saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Forsberg Lundell visar att god kommunikation är grundläggande för trygg och säker omsorg, eftersom missförstånd kan få allvarliga konsekvenser och påverka både omsorgens kvalitet och äldres upplevelse av värdighet. Samtidigt är det många utrikes födda som har svårt att snabbt nå de språknivåer som politiken förespråkar, särskilt när deras modersmål ligger långt från svenskan eller när skolbakgrunden är begränsad. Språkutvecklande insatser och språkombud används redan, men forskningen visar att de ofta har begränsad effekt på faktisk språkfärdighet, även om de kan förbättra arbetsmiljön. Forsberg Lundell framhåller därför att hårda språkkrav riskerar att förvärra bemanningsproblemen och föreslår istället en mer realistisk modell där arbetsuppgifter differentieras efter språkliga krav. Genom att låta nyanställda med svagare svenska börja med enklare uppgifter och successivt bygga språkkompetens kan verksamheterna både hantera rekryteringsbehoven och säkerställa en trygg omsorg. Kapitlet lyfter därmed behovet av att balansera kvalitetskrav, språkliga förutsättningar och arbetsmarknadens realiteter.

    Artikel (med peer review)

    Language and civic education requirementsas gatekeepers or tools for economicintegration: a question of gender?

    Rehnberg, P. and Forsberg Lundell, F.
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2025

    Publicerat i

    Sociolinguistica 2025; aop

    Sammanfattning

    Over the 21st century, European governments have introduced language and civic knowledge-tests as requirements for integration stages such as permanent residency and citizenship. Such requirements have been justified as a tool to incentivize host-language acquisition among immigrants and improve integration. By applying the newly developed Language Policy Index for Migrants to recent rounds of the European Social Survey, we explore whether these desired effects exist. We focus on the economic integration of non-EU migrants, for whom these requirements mainly apply. In a logistic multilevel model with ESS-data from 18 countries, no support is found that stricter requirements improve employment for non-EU migrants in general. However, there is no pattern suggesting that chances of employment are higher in lenient settings either. When incorporating a gender dimension, results suggest that strict requirements may have excluding effects on the employment of male non-EU migrants, while they could benefit that of female non-EU migrants. We relate this to gender-based differences in labor market attachment, occupational choice, and the importance of language proficiency in working tasks. This study joins a rather limited literature evaluating civic integration requirements and makes a contribution regarding the gender aspect, further underscoring the complexity of the effects of these policies.

    Rapporter

    Språk och arbetsmarknad i Sverige– en svår ekvation?

    Forsberg Lundell, F. & Ahlgren, L.
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2025

    Publicerat i

    Ratios arbetsmarknadsserie.

    Sammanfattning

    Denna rapport utgör en forskningsöversikt över språk, arbetsmarknads­relaterade utfall och språkutveckling för arbetsmarknadsintegration. Forskningsläget visar att både muntliga och skriftliga kunskaper i svenska är viktiga för såväl anställning som inkomst. Språket har också fått en mer central roll eftersom att arbetsuppgifter i högre grad inkluderar utvärde­ringar och dokumentation, även i lågkvalificerade yrken. Hur kan man då öka språkkunskaper hos utrikes födda för att uppnå bättre arbetsmark­nadsintegration? I Sverige är denna fråga starkt sammankopplad med språkutbildningen SFI. Det är dock svårt att mäta effekter av språkutbildning på arbetsmarknadsutfall. Språkutbildning har en positiv effekt på vissa arbetsrelaterade utfall, men effekten beror på individens ursprungliga humankapital. Därmed ställs frågor om i vilken mån det är en välavvägd satsning att alla kategorier migranter ska erbjudas lika omfattande språk­utbildning, med hänsyn till arbetsmarknadsintegration. Rapporten föreslår därför att man bör överväga att förändra utbildning och mål för studieväg 1 inom SFI med mer fokus på praktisk språkanvändning och arbetsmarknad. För att öka utrikes föddas språkkunskaper, föreslås i dagsläget ”språkut­vecklande arbetssätt” på arbetsplatsen. Kunskapsläget är begränsat om vilken effekt dessa arbetssätt har på språkfärdighet. Inom äldreomsorgen praktiseras detta arbetssätt och en statlig utredning föreslår språkutveckling på arbetsplatsen för att senare nå upp till språkkrav motsvarande nivå B2. I rapporten problematiseras användningen av detta arbetssätt för att uppnå formellt viktiga språknivåer. Däremot verkar arbetssättet ge positiva effekter på arbetsmiljö, sjukfrånvaro, anställningslängd och möjligheter till rekrytering. I nuläget kan språkutvecklande arbetsplatser betraktas som en långsiktig satsning som öppnar för mer språkligt medvetna och integrerande arbetsplatser. En kompletterande åtgärd som föreslås är att differentiera arbetsuppgifter. På så sätt kan fler erbjudas arbete, utan att kompromissa med kvaliteten i språkintensiva arbetsuppgifter och i fallet äldreomsorg, med patienters trygghet. Tydliggjorda skillnader i kunskaper och arbetsuppgifter kan rimligtvis också få konsekvenser för lönebildningen.

    Bokkapitel

    Methodology in research on individual differences and French as a second language

    Arvidsson, K., & Forsberg Lundell, F.

    Publiceringsår

    2025

    Publicerat i

    In M. Howard (Ed.), Approaches and Methods in French Second Language Acquisition Research (pp. 284-307). John Benjamins Publishing.

    Sammanfattning

    This chapter concerns methods used in research on individual differences and second language (L2) French learning. The importance of individual differences for L2 learning is increasingly recognized in the SLA literature (e.g., Dewaele, 2009, 2011; Moyer, 2014; Douglas Fir Group, 2016), and a relatively large number of studies focus on L2 French. In this chapter, we first make an account of the existing research, starting with the research contexts that are represented and the methods that have been used. Then, we provide an overview of the linguistic variables and the individual differences that have been investigated. We then describe existing study designs and data collection instruments, as well as some ethical considerations related to participant recruitment, data elicitation, data storage, and data sharing. Finally, we discuss the existing research methods from a critical point of view, highlighting their contribution to and limitations within research on individual factors and second language acquisition in general. This leads us to identify areas that remain to be investigated and to suggest ways to advance the study of individual differences and L2 French learning from a methodological point of view.

    Working paper

    Working Paper No. 382: Language and Civic Education Requirements – Gatekeepers or Tools for Economic Integration?

    Rehnberg, P., & Forsberg Lundell, F. (2025). Language and Civic Education Requirements – Gatekeepers or Tools for Economic Integration? Ratio Working Paper No. 382.
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2025

    Publicerat i

    Ratio Working Paper Series.

    Sammanfattning

    Over the 21st century, European governments have introduced language and civic knowledge-tests as requirements for integration stages such as permanent residency and citizenship. Such requirements have been justified as a tool to incentivize host-language acquisition among immigrants and improve integration. By applying the newly developed Language Policy Index for Migrants to recent rounds of the European Social Survey, we explore whether these desired effects exist. We focus on the economic integration of third-country nationals (TCNs), for whom these requirements mainly apply. In a logistic multilevel model with ESS-data from 18 countries, no support is found that stricter requirements improve employment for TCNs in general. However, there is no pattern suggesting that chances of employment are higher in lenient settings either. When incorporating a gender dimension, results suggest that strict requirements may have excluding effects on the employment of male TCNs, while they could benefit that of female TCNs. We relate this to gender-based differences in labor market attachment, occupational choice, and the importance of language proficiency in working tasks. This study joins a rather limited literature evaluating civic integration requirements and adds a contribution regarding the gender aspect, further underscoring the complexity of the effects of these policies.

    Rehnberg, P., & Forsberg Lundell, F. (2025). Language and Civic Education Requirements – Gatekeepers or Tools for Economic Integration? Ratio Working Paper No. 382.

    Link to related published paper in Sociolinguistica – European Journal of Sociolinguistics. https://doi.org/10.1515/soci-2025-0010

    Rapporter

    Alla ska snabbt lära sig svenska: Språk, migration och arbetsmarknadsintegration i Sverige

    Forsberg Lundell, F., & Rehnberg, P.
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2024

    Publicerat i

    Ratio.

    Sammanfattning

    Syftet med denna kunskapsöversikt är att förklara varför det är svårt att lära sig svenska för en ansenlig andel av de migranter som kommer till Sverige idag, vilket förklarar varför politiker ofta påtalar språkkunskaper som ett problem för arbetsmarknadsintegration. I rapporten framkommer att migrationssituationen i Sverige sedan några decennier har gått från att främst bestå av europeisk arbetskraftsinvandring till utomeuropeisk asyl- och anhöriginvandring. Många av dessa migranter har kortare utbildning och svagare läs- och skrivförmåga, vilket placerar dem längst ifrån arbetsmarknaden. Sverige har också en högre arbetslöshet bland invandrare än EU-snittet. Dessutom har 35 procent av utrikesfödda i Sverige otillräckliga läs- och skrivfärdigheter enligt PIAAC. Genomströmningen inom SFI är låg trots att kraven för avslutad SFI är relativt enkla, motsvarande nivå A2 enligt Europarådets bedömningsskala.

    För att förstå varför det är svårt för många migranter att lära sig svenska måste man beakta läs- och skrivkunnighet och språklig distans. Andra faktorer som segregation och brist på språklig exponering påverkar också, men dessa två är av stor betydelse. Andraspråks- och kognitionsforskningen indikerar att läs- och skrivkunnighet påverkar förmågan att lära sig ett nytt språk på ett djupgående sätt, vilket gör processen långsam och mödosam. För inlärare som är läs- och skrivkunniga men i ett annat alfabet än det romerska, fördröjs också processen, men inte lika mycket. Språklig distans sätter även gränser för vilken nivå som kan uppnås i andraspråket.

    En stor del av dagens migranter kan inte lära sig svenska snabbt. De som gör det har troligtvis individuella förutsättningar som låg ålder vid ankomst, språkbegåvning, motivation och gynnsamma sociala omständigheter. Dessutom kan det finnas enskilda lärare eller SFI-skolor som använder metoder som skapar bättre förutsättningar för språkinlärning. Baserat på hur läs- och skrivkunnighet samt språklig distans påverkar andraspråksinlärning i vuxen ålder föreslås mindre förändringar inom SFI-utbildningen, som evidensbaserad utbildning i grundläggande läs- och skrivinlärning för SFI-lärare och mer stöd från modersmålslärare. Inom arbetsmarknaden efterlyses fler lågkvalificerade yrken (”enkla jobb”) och en kartläggning av faktiska behov av språkkunskaper på arbetsmarknaden.

    Bok

    Kameleonter och kosmopoliter

    Forsberg Lundell, F.

    Publiceringsår

    2023

    Publicerat i

    Fri Tanke.

    Sammanfattning

    Språkkunskaper har fått en central roll i de senaste årens samhällsdebatt. Att lära sig språket upplevs av många som ett viktigt steg in i en ny kultur, men trots det tycks möjligheterna och resultaten skilja sig avsevärt åt mellan olika individer, grupper och länder.

    I Kameleonter och kosmopoliter undersöker Fanny Forsberg Lundell utlandssvenskar i Paris och inflyttade fransmän i Stockholm. Hon jämför deras erfarenheter av språket och mötet med den nya kulturen, liksom de två ländernas skilda inställningar till andraspråksinlärning. Vilka förutsättningar – både personliga och samhälleliga – krävs för att i vuxen ålder lära sig behärska ett nytt språk? Och vilken betydelse har språket för samtidens stora utmaningar kring migration och integration?

    Boken kan köpas här.