Methodology in research on individual differences and French as a second language

PublikationBokkapitel
Fanny Forsberg Lundell

Sammanfattning

This chapter concerns methods used in research on individual differences and second language (L2) French learning. The importance of individual differences for L2 learning is increasingly recognized in the SLA literature (e.g., Dewaele, 2009, 2011; Moyer, 2014; Douglas Fir Group, 2016), and a relatively large number of studies focus on L2 French. In this chapter, we first make an account of the existing research, starting with the research contexts that are represented and the methods that have been used. Then, we provide an overview of the linguistic variables and the individual differences that have been investigated. We then describe existing study designs and data collection instruments, as well as some ethical considerations related to participant recruitment, data elicitation, data storage, and data sharing. Finally, we discuss the existing research methods from a critical point of view, highlighting their contribution to and limitations within research on individual factors and second language acquisition in general. This leads us to identify areas that remain to be investigated and to suggest ways to advance the study of individual differences and L2 French learning from a methodological point of view.

Arvidsson, K., & Forsberg Lundell, F. (2025). Methodology in research on individual differences and French as a second language. In M. Howard (Ed.), Approaches and Methods in French Second Language Acquisition Research (pp. 284-307). John Benjamins Publishing.


Liknande innehåll

Språk och arbetsmarknad i Sverige– en svår ekvation?
RapporterPublikation
Forsberg Lundell, F. & Ahlgren, L.
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

Denna rapport utgör en forskningsöversikt över språk, arbetsmarknads­relaterade utfall och språkutveckling för arbetsmarknadsintegration. Forskningsläget visar att både muntliga och skriftliga kunskaper i svenska är viktiga för såväl anställning som inkomst. Språket har också fått en mer central roll eftersom att arbetsuppgifter i högre grad inkluderar utvärde­ringar och dokumentation, även i lågkvalificerade yrken. Hur kan man då öka språkkunskaper hos utrikes födda för att uppnå bättre arbetsmark­nadsintegration? I Sverige är denna fråga starkt sammankopplad med språkutbildningen SFI. Det är dock svårt att mäta effekter av språkutbildning på arbetsmarknadsutfall. Språkutbildning har en positiv effekt på vissa arbetsrelaterade utfall, men effekten beror på individens ursprungliga humankapital. Därmed ställs frågor om i vilken mån det är en välavvägd satsning att alla kategorier migranter ska erbjudas lika omfattande språk­utbildning, med hänsyn till arbetsmarknadsintegration. Rapporten föreslår därför att man bör överväga att förändra utbildning och mål för studieväg 1 inom SFI med mer fokus på praktisk språkanvändning och arbetsmarknad. För att öka utrikes föddas språkkunskaper, föreslås i dagsläget ”språkut­vecklande arbetssätt” på arbetsplatsen. Kunskapsläget är begränsat om vilken effekt dessa arbetssätt har på språkfärdighet. Inom äldreomsorgen praktiseras detta arbetssätt och en statlig utredning föreslår språkutveckling på arbetsplatsen för att senare nå upp till språkkrav motsvarande nivå B2. I rapporten problematiseras användningen av detta arbetssätt för att uppnå formellt viktiga språknivåer. Däremot verkar arbetssättet ge positiva effekter på arbetsmiljö, sjukfrånvaro, anställningslängd och möjligheter till rekrytering. I nuläget kan språkutvecklande arbetsplatser betraktas som en långsiktig satsning som öppnar för mer språkligt medvetna och integrerande arbetsplatser. En kompletterande åtgärd som föreslås är att differentiera arbetsuppgifter. På så sätt kan fler erbjudas arbete, utan att kompromissa med kvaliteten i språkintensiva arbetsuppgifter och i fallet äldreomsorg, med patienters trygghet. Tydliggjorda skillnader i kunskaper och arbetsuppgifter kan rimligtvis också få konsekvenser för lönebildningen.

Working Paper No. 382: Language and Civic Education Requirements – Gatekeepers or Tools for Economic Integration?
Working paperPublikation
Rehnberg, P., & Forsberg Lundell, F. (2025). Language and Civic Education Requirements – Gatekeepers or Tools for Economic Integration? Ratio Working Paper No. 382.
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratio Working Paper Series.

Sammanfattning

Over the 21st century, European governments have introduced language and civic knowledge-tests as requirements for integration stages such as permanent residency and citizenship. Such requirements have been justified as a tool to incentivize host-language acquisition among immigrants and improve integration. By applying the newly developed Language Policy Index for Migrants to recent rounds of the European Social Survey, we explore whether these desired effects exist. We focus on the economic integration of third-country nationals (TCNs), for whom these requirements mainly apply. In a logistic multilevel model with ESS-data from 18 countries, no support is found that stricter requirements improve employment for TCNs in general. However, there is no pattern suggesting that chances of employment are higher in lenient settings either. When incorporating a gender dimension, results suggest that strict requirements may have excluding effects on the employment of male TCNs, while they could benefit that of female TCNs. We relate this to gender-based differences in labor market attachment, occupational choice, and the importance of language proficiency in working tasks. This study joins a rather limited literature evaluating civic integration requirements and adds a contribution regarding the gender aspect, further underscoring the complexity of the effects of these policies.

Alla ska snabbt lära sig svenska: Språk, migration och arbetsmarknadsintegration i Sverige
RapporterPublikation
Forsberg Lundell, F., & Rehnberg, P.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Syftet med denna kunskapsöversikt är att förklara varför det är svårt att lära sig svenska för en ansenlig andel av de migranter som kommer till Sverige idag, vilket förklarar varför politiker ofta påtalar språkkunskaper som ett problem för arbetsmarknadsintegration. I rapporten framkommer att migrationssituationen i Sverige sedan några decennier har gått från att främst bestå av europeisk arbetskraftsinvandring till utomeuropeisk asyl- och anhöriginvandring. Många av dessa migranter har kortare utbildning och svagare läs- och skrivförmåga, vilket placerar dem längst ifrån arbetsmarknaden. Sverige har också en högre arbetslöshet bland invandrare än EU-snittet. Dessutom har 35 procent av utrikesfödda i Sverige otillräckliga läs- och skrivfärdigheter enligt PIAAC. Genomströmningen inom SFI är låg trots att kraven för avslutad SFI är relativt enkla, motsvarande nivå A2 enligt Europarådets bedömningsskala.

För att förstå varför det är svårt för många migranter att lära sig svenska måste man beakta läs- och skrivkunnighet och språklig distans. Andra faktorer som segregation och brist på språklig exponering påverkar också, men dessa två är av stor betydelse. Andraspråks- och kognitionsforskningen indikerar att läs- och skrivkunnighet påverkar förmågan att lära sig ett nytt språk på ett djupgående sätt, vilket gör processen långsam och mödosam. För inlärare som är läs- och skrivkunniga men i ett annat alfabet än det romerska, fördröjs också processen, men inte lika mycket. Språklig distans sätter även gränser för vilken nivå som kan uppnås i andraspråket.

En stor del av dagens migranter kan inte lära sig svenska snabbt. De som gör det har troligtvis individuella förutsättningar som låg ålder vid ankomst, språkbegåvning, motivation och gynnsamma sociala omständigheter. Dessutom kan det finnas enskilda lärare eller SFI-skolor som använder metoder som skapar bättre förutsättningar för språkinlärning. Baserat på hur läs- och skrivkunnighet samt språklig distans påverkar andraspråksinlärning i vuxen ålder föreslås mindre förändringar inom SFI-utbildningen, som evidensbaserad utbildning i grundläggande läs- och skrivinlärning för SFI-lärare och mer stöd från modersmålslärare. Inom arbetsmarknaden efterlyses fler lågkvalificerade yrken (”enkla jobb”) och en kartläggning av faktiska behov av språkkunskaper på arbetsmarknaden.

Visa fler