Alla ska snabbt lära sig svenska: Språk, migration och arbetsmarknadsintegration i Sverige

Sammanfattning

Syftet med denna kunskapsöversikt är att förklara varför det är svårt att lära sig svenska för en ansenlig andel av de migranter som kommer till Sverige idag, vilket förklarar varför politiker ofta påtalar språkkunskaper som ett problem för arbetsmarknadsintegration. I rapporten framkommer att migrationssituationen i Sverige sedan några decennier har gått från att främst bestå av europeisk arbetskraftsinvandring till utomeuropeisk asyl- och anhöriginvandring. Många av dessa migranter har kortare utbildning och svagare läs- och skrivförmåga, vilket placerar dem längst ifrån arbetsmarknaden. Sverige har också en högre arbetslöshet bland invandrare än EU-snittet. Dessutom har 35 procent av utrikesfödda i Sverige otillräckliga läs- och skrivfärdigheter enligt PIAAC. Genomströmningen inom SFI är låg trots att kraven för avslutad SFI är relativt enkla, motsvarande nivå A2 enligt Europarådets bedömningsskala.

För att förstå varför det är svårt för många migranter att lära sig svenska måste man beakta läs- och skrivkunnighet och språklig distans. Andra faktorer som segregation och brist på språklig exponering påverkar också, men dessa två är av stor betydelse. Andraspråks- och kognitionsforskningen indikerar att läs- och skrivkunnighet påverkar förmågan att lära sig ett nytt språk på ett djupgående sätt, vilket gör processen långsam och mödosam. För inlärare som är läs- och skrivkunniga men i ett annat alfabet än det romerska, fördröjs också processen, men inte lika mycket. Språklig distans sätter även gränser för vilken nivå som kan uppnås i andraspråket.

En stor del av dagens migranter kan inte lära sig svenska snabbt. De som gör det har troligtvis individuella förutsättningar som låg ålder vid ankomst, språkbegåvning, motivation och gynnsamma sociala omständigheter. Dessutom kan det finnas enskilda lärare eller SFI-skolor som använder metoder som skapar bättre förutsättningar för språkinlärning. Baserat på hur läs- och skrivkunnighet samt språklig distans påverkar andraspråksinlärning i vuxen ålder föreslås mindre förändringar inom SFI-utbildningen, som evidensbaserad utbildning i grundläggande läs- och skrivinlärning för SFI-lärare och mer stöd från modersmålslärare. Inom arbetsmarknaden efterlyses fler lågkvalificerade yrken (”enkla jobb”) och en kartläggning av faktiska behov av språkkunskaper på arbetsmarknaden.