Språk och arbetsmarknad i Sverige– en svår ekvation?

Sammanfattning

Denna rapport utgör en forskningsöversikt över språk, arbetsmarknads­relaterade utfall och språkutveckling för arbetsmarknadsintegration. Forskningsläget visar att både muntliga och skriftliga kunskaper i svenska är viktiga för såväl anställning som inkomst. Språket har också fått en mer central roll eftersom att arbetsuppgifter i högre grad inkluderar utvärde­ringar och dokumentation, även i lågkvalificerade yrken. Hur kan man då öka språkkunskaper hos utrikes födda för att uppnå bättre arbetsmark­nadsintegration? I Sverige är denna fråga starkt sammankopplad med språkutbildningen SFI. Det är dock svårt att mäta effekter av språkutbildning på arbetsmarknadsutfall. Språkutbildning har en positiv effekt på vissa arbetsrelaterade utfall, men effekten beror på individens ursprungliga humankapital. Därmed ställs frågor om i vilken mån det är en välavvägd satsning att alla kategorier migranter ska erbjudas lika omfattande språk­utbildning, med hänsyn till arbetsmarknadsintegration. Rapporten föreslår därför att man bör överväga att förändra utbildning och mål för studieväg 1 inom SFI med mer fokus på praktisk språkanvändning och arbetsmarknad. För att öka utrikes föddas språkkunskaper, föreslås i dagsläget ”språkut­vecklande arbetssätt” på arbetsplatsen. Kunskapsläget är begränsat om vilken effekt dessa arbetssätt har på språkfärdighet. Inom äldreomsorgen praktiseras detta arbetssätt och en statlig utredning föreslår språkutveckling på arbetsplatsen för att senare nå upp till språkkrav motsvarande nivå B2. I rapporten problematiseras användningen av detta arbetssätt för att uppnå formellt viktiga språknivåer. Däremot verkar arbetssättet ge positiva effekter på arbetsmiljö, sjukfrånvaro, anställningslängd och möjligheter till rekrytering. I nuläget kan språkutvecklande arbetsplatser betraktas som en långsiktig satsning som öppnar för mer språkligt medvetna och integrerande arbetsplatser. En kompletterande åtgärd som föreslås är att differentiera arbetsuppgifter. På så sätt kan fler erbjudas arbete, utan att kompromissa med kvaliteten i språkintensiva arbetsuppgifter och i fallet äldreomsorg, med patienters trygghet. Tydliggjorda skillnader i kunskaper och arbetsuppgifter kan rimligtvis också få konsekvenser för lönebildningen.