Kameleonter och kosmopoliter

PublikationBok
Fanny Forsberg Lundell

Sammanfattning

Språkkunskaper har fått en central roll i de senaste årens samhällsdebatt. Att lära sig språket upplevs av många som ett viktigt steg in i en ny kultur, men trots det tycks möjligheterna och resultaten skilja sig avsevärt åt mellan olika individer, grupper och länder.

I Kameleonter och kosmopoliter undersöker Fanny Forsberg Lundell utlandssvenskar i Paris och inflyttade fransmän i Stockholm. Hon jämför deras erfarenheter av språket och mötet med den nya kulturen, liksom de två ländernas skilda inställningar till andraspråksinlärning. Vilka förutsättningar – både personliga och samhälleliga – krävs för att i vuxen ålder lära sig behärska ett nytt språk? Och vilken betydelse har språket för samtidens stora utmaningar kring migration och integration?

Boken kan köpas här.

Forsberg Lundell, F. (2023). Kameleonter och kosmopoliter. Fri Tanke.


Liknande innehåll

Alla ska snabbt lära sig svenska: Språk, migration och arbetsmarknadsintegration i Sverige
RapporterPublikation
Forsberg Lundell, F., & Rehnberg, P.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Syftet med denna kunskapsöversikt är att förklara varför det är svårt att lära sig svenska för en ansenlig andel av de migranter som kommer till Sverige idag, vilket förklarar varför politiker ofta påtalar språkkunskaper som ett problem för arbetsmarknadsintegration. I rapporten framkommer att migrationssituationen i Sverige sedan några decennier har gått från att främst bestå av europeisk arbetskraftsinvandring till utomeuropeisk asyl- och anhöriginvandring. Många av dessa migranter har kortare utbildning och svagare läs- och skrivförmåga, vilket placerar dem längst ifrån arbetsmarknaden. Sverige har också en högre arbetslöshet bland invandrare än EU-snittet. Dessutom har 35 procent av utrikesfödda i Sverige otillräckliga läs- och skrivfärdigheter enligt PIAAC. Genomströmningen inom SFI är låg trots att kraven för avslutad SFI är relativt enkla, motsvarande nivå A2 enligt Europarådets bedömningsskala.

För att förstå varför det är svårt för många migranter att lära sig svenska måste man beakta läs- och skrivkunnighet och språklig distans. Andra faktorer som segregation och brist på språklig exponering påverkar också, men dessa två är av stor betydelse. Andraspråks- och kognitionsforskningen indikerar att läs- och skrivkunnighet påverkar förmågan att lära sig ett nytt språk på ett djupgående sätt, vilket gör processen långsam och mödosam. För inlärare som är läs- och skrivkunniga men i ett annat alfabet än det romerska, fördröjs också processen, men inte lika mycket. Språklig distans sätter även gränser för vilken nivå som kan uppnås i andraspråket.

En stor del av dagens migranter kan inte lära sig svenska snabbt. De som gör det har troligtvis individuella förutsättningar som låg ålder vid ankomst, språkbegåvning, motivation och gynnsamma sociala omständigheter. Dessutom kan det finnas enskilda lärare eller SFI-skolor som använder metoder som skapar bättre förutsättningar för språkinlärning. Baserat på hur läs- och skrivkunnighet samt språklig distans påverkar andraspråksinlärning i vuxen ålder föreslås mindre förändringar inom SFI-utbildningen, som evidensbaserad utbildning i grundläggande läs- och skrivinlärning för SFI-lärare och mer stöd från modersmålslärare. Inom arbetsmarknaden efterlyses fler lågkvalificerade yrken (”enkla jobb”) och en kartläggning av faktiska behov av språkkunskaper på arbetsmarknaden.

Visa fler