Ny rapport: Nästan hälften av företagarna i utsatta områden upplever ökad trygghet

Nästan hälften av företagarna i utsatta områden upplever att tryggheten i närområdet har förbättrats de senaste två åren. Det visar en ny rapport från Ratio. Samtidigt beskriver många företagare hur brottslighet, områdets rykte och svagt förtroende för rättsväsendets förmåga att klara upp brott påverkar kundflöden, öppettider, rekrytering och framtidsplaner.

I rapporten Brottsrisk som affärsvillkor – Företagares röster om brottslighet, trygghet och vardag i utsatta områden undersöker Anna Thoursie, fil. dr. i nationalekonomi, hur företagare i utsatta områden påverkas av brottslighet och otrygghet. Studien bygger på en enkät till företag i utsatta områden och en jämförelsegrupp i övriga Sverige samt djupintervjuer med företagare i utsatta områden.

Ett av rapportens mest slående resultat är att många företagare i utsatta områden upplever en positiv trygghetsutveckling. Förbättringen kopplas bland annat till ökad polisnärvaro, väktare, kameror, bättre belysning och lokalt samarbete. Men rapporten betonar också att förbättringen sker från en låg nivå och att utvecklingen är skör.

– Resultaten visar att trygghetsskapande åtgärder kan göra märkbar skillnad. När polis, kommun, fastighetsägare och företag samverkar lokalt märks det snabbt i företagens vardag. Men det betyder inte att problemen är lösta. För många företagare är brottsrisk fortfarande ett grundläggande affärsvillkor, säger Anna Thoursie, rapportförfattare och affilierad forskare vid Ratio.

Rapporten visar att företag i utsatta områden oftare påverkas av fysiska och platsbundna problem: stölder, hot, skadegörelse, narkotikahandel i närheten och minskade kundflöden efter våldshändelser. I övriga Sverige dominerar delvis andra hinder, som regelbörda, kostnader, politisk osäkerhet och IT-attacker.

Företagare i utsatta områden beskriver också hur områdets rykte påverkar verksamheten. Våldsdåd, skjutningar eller sprängningar kan snabbt få kunder att stanna hemma, vilket slår direkt mot omsättning och lönsamhet. Flera företagare uppger dessutom att de inte förväntar sig att polisanmälningar leder till åtgärder, utan främst anmäler brott för att kunna hantera försäkringsärenden.

– Det finns en tydlig paradox. Företagare ser positiva effekter av lokal polisnärvaro och trygghetsskapande insatser, men har samtidigt lågt förtroende för att anmälda brott faktiskt klaras upp. Därför räcker det inte med synlighet. Rättsväsendets grundläggande funktioner måste också fungera bättre, säger Anna Thoursie.

Samtidigt visar rapporten att företagare i utsatta områden ofta spelar en viktig roll som lokala samhällsbyggare. De skapar arbetstillfällen, service, vuxennärvaro och trygghet i områden där dessa funktioner är särskilt betydelsefulla.

– Företagen i utsatta områden är inte bara brottsutsatta. De är också en del av lösningen. När de kan växa och verka långsiktigt bidrar de till tryggare, mer levande och mer ekonomiskt stabila lokalsamhällen, säger Anna Thoursie.

Rapportens viktigaste policyförslag

Rapporten pekar på behovet av samordnade och långsiktiga insatser där trygghet ses som en grundläggande förutsättning för företagande. Bland de centrala rekommendationerna finns:

• Återupprätta förtroendet för rättsväsendet. Brottsförebyggande insatser behöver bli mer verkningsfulla och företagare måste uppleva att brott tas på allvar.

• Prioritera mängdbrott. Stölder, inbrott och skadegörelse kan få stora konsekvenser för små företag med svaga marginaler och bör prioriteras högre.

• Förbättra polisens hantering av brottsanmälningar och brottsuppklaring. Rapporten pekar på att många företagare saknar förtroende för att anmälda brott leder till åtgärder.

• Öka den lokala polisnärvaron. Synlig och långsiktig lokal polisnärvaro bör prioriteras, särskilt på platser och tider där brott och ordningsstörningar är vanliga.

• Rikta trygghetsåtgärder efter lokala behov. Kommuner bör använda företagares erfarenheter för att avgöra var kameror, belysning, väktare och andra åtgärder gör störst nytta.

• Skapa starkare incitament för samverkan mellan kommuner och fastighetsägare. Trygga och välskötta handelsmiljöer kräver att fastighetsägare tar en aktiv roll i områdesutvecklingen.

• Skärp kontrollen i offentlig upphandling. Lägsta pris bör inte alltid vara avgörande, och uppföljningen behöver stärkas för att motverka oseriös konkurrens.

Om rapporten

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland företag i områden som av Polismyndigheten klassificerades som utsatta, riskområden eller särskilt utsatta 2023, samt en jämförbar grupp företag i övriga Sverige. Därutöver har djupintervjuer genomförts med företagare i utsatta områden.

Svarsfrekvensen är låg, särskilt i utsatta områden, vilket innebär att resultaten ska tolkas med försiktighet. Rapporten argumenterar samtidigt för att resultaten sannolikt inte överdriver problemen. Tvärtom kan de ge en övre gräns för hur tryggt och stabilt det är att driva företag i dessa områden, eftersom de mest utsatta företagarna troligen är mindre benägna att delta i undersökningar.

Hela rapporten finns att läsa här.