Ny rapport: Primärvårdsfokus och vårdförsäkringar – Lärdomar från Australien

Australien har ett något bättre hälsovårdsutfall än Sverige. I en ny rapport kartläggs skillnaderna mellan länderna. Annat fokus på försäkringar och primärvård tros förklara Australiens goda utfall.

Trots att svensk vård och omsorg håller hög kvalitet, finns det problem och utmaningar vad gäller tillgänglighet, servicenivå och fungerande vårdkedjor. I en ny rapport kartlägger därför Elias Collin, forskningsassistent, Mattias Lundbäck, ekon dr och hälsoekonom, och Nils Karlson, professor i statsvetenskap, om det finns lärdomar att göra från det australiensiska sjukvårdssystemet.

Liksom Sverige klarar sig Australien väl i internationella jämförelser av sjukvårdssystem. Det finns flera likheter mellan de båda länderna, men också flera olikheter där Australien valt delvis andra sätt att organisera och finansiera sin vård. I jämförelse med Sverige sticker två företeelser ut särskilt, nämligen att primärvården står i centrum och att privata försäkringar har en väsentligt större roll. Australien har dessutom en mindre sammanblandning mellan finansiering och utförande än Sverige. Det visar rapporten Primärvårdsfokus och vårdförsäkringar: Lärdomar från Australien som lanseras under ett digitalt seminarium den 31 augusti. Då diskuterar även Acko Ankarberg Johansson (KD), riksdagsledamot och ordförande socialutskottet, och Aida Hadzialic (S), oppositionsråd Region Stockholm möjliga lärdomar.

Merparten av vården sker inom primärvården

I Australien sker merparten av vården inom primärvården, och remisstvång gäller. Vid primärvårdsbesök är vården oftast avgiftsfri, men vid remisser till specialistvård eller annan hälsovård behöver patienten ofta betala upp till 15 procent av vårdkostnaden. I många fall täcks den kostnaden av privata sjukvårdsförsäkringar, en även patienter som har en sådan kan få betala en självrisk.

Finansieras av skatter, men även egenavgifter

Australiens sjukvård- och omsorgssystem är en sorts hybrid mellan privat och offentligt, precis som på många andra håll i världen. Vård- och omsorgssystemet har en rad oberoende beslutscentra, med offentliga, privata ideella och privata vinstdrivande utförare på lokal och nationell nivå. Finansieringen baseras i stor utsträckning på skatter, men även egenavgifter och försäkringspremier är viktiga. Den federala staten stiftar lagar och sätter upp villkoren för försäkringsbolagen, delstaterna och kommunerna.

Nästan hälften har sjukvårdsförsäkring

Genom subventioner, skattetillägg och tilläggsavgifter uppmuntras den australiensiska befolkningen att, som komplement till den offentligt finansierade vården, skaffa privata sjukvårdsförsäkringar. 2019 hade 44 procent av alla australiensare en privat sjukvårdsförsäkring.

I den offentliga sjukvården, Medicare, ingår rätten att avgiftsfritt få besöka sjukhus som en offentligvårdspatient. Då får man dock inte välja läkare eller tidpunkt för sitt besök. Med en försäkring får man däremot i de flesta fall välja läkare, sjukhus och tid för sitt besök.

Trots att systemet enligt internationella jämförelser levererar väl, står det inte utan brister av olika slag. Exempelvis finns en kritik mot kötider till operationer och specialistvård, särskilt för de patienter som saknar vårdförsäkring.