Innovationspolitik – ett överutbud av stöd och hinder?

PublikationArtikel (utan peer review)
Christian Sandström, Financing of Innovations, Innovationspolitik, Jan Jörnmark, Klara Hvarfner, Martin Björklund

Sammanfattning

Innovationspolitiken har fått mer uppmärksamhet, och i den här artikeln sammanfattar vi några av de resultat som kommit fram på senare år. Vi använder även en del nationalekonomisk teori för att förklara varför innovationspolitiken har blivit så förknippad med olika former av stöd snarare än en politik för ett bättre företagsklimat, trots att stöden verkar ha begränsade effekter.

Sandström, C., Jörnmark, J., Björklund, M. & Hvarfner, K. (2019). Innovationspolitik – ett överutbud av stöd och hinder?. Ekonomisk debatt, 2019(7), 67-70.


Liknande innehåll

Den planerade bostadsbristen
RapporterPublikation
Jörnmark, J.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Den här rapporten är en fristående fortsättning på Den planlösa planeringen som släpptes genom Ratio i maj 2024. Där synliggjordes och analyserades brister i det svenska plansystemet. Det blev också tydligt att dessa brister lett till att småhusbyggandet prioriterats ned, vilket gjort att produktionen av bostäder som yngre barnfamiljer traditionellt efterfrågat kommit att släpa efter.

I den här rapporten utvecklas problematiken som plansystemet skapat för småhusbyggandet. Rapporten lyfter också plansystemets oförmåga att hantera heterogeniteten som utvecklats i det svenska stadsbyggandet under de senaste tre-fyra decennierna. I ett helhetsperspektiv blir det uppenbart att det nuvarande plansystemet saknat medel för att systematiskt analysera de växande segregationsproblemen i de så kallade utanförskapsområdena. En ytterligare brist är att glesbygdens särskilda problem inte heller kan hanteras.

Den planlösa planeringen visade att bristerna fanns i den svaga utformning och ställning som de kommunala översiktsplanerna kommit att få. Den huvudsakliga bristen är att de inte utgår från en bestämd analys av vad som förklarar vare sig attraktionskraft eller sociala problem i olika områden. Det gör att översiktsplanerna pågår i ett vakuumliknande tillstånd, där vad som anses önskvärt sätts som norm. Huruvida de skisserade utbyggnadsplanerna är realistiska analyseras knappt.

På samma sätt förhåller det sig med diskussionerna om förbättring av ett områdes sociala status. Oavsett problemens karaktär tenderar översiktsplanerna att betona behovet av ”blandning” och ”förtätning” av olika bebyggelsetyper, utan att egentligen förklara på vilket sätt det skulle kunna uppnås (se kapitel 3 och 4).

Den här kritiken är på inget sätt ny. Tvärtom visar denna rapport att översiktsplanernas bristande effektivitet och realism kritiserats oavbrutet ända sedan de blev en del av planlagstiftningen vid mitten av 1980-talet. Upprepade utredningar och utvärderingar har sedan dess pekat på svagheter i planernas konstruktion och tillämpning, men det har aldrig lett till förbättrad kvalitet.

I takt med att heterogeniteten i bostadssektorn växer ter det sig som allt mer centralt att de brister i lagstiftningen som kritiserats redan vid införandet genomgår en grundläggande reform. I avslutningen av rapporten framhålls den mer metodiskt uppbyggde tyska ISEK-planeringen som en möjlig förebild (se kapitel 4). Problemen som ISEK blev ett svar på i början av 2000-talet motsvarar nämligen problemen i dagens Sverige.

Learning from Overrated Mission-Oriented Innovation Policies: Seven Takeaways
BokkapitelPublikation
Henrekson, M., Sandström, C., & Stenkula, M.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Springer Nature.

Sammanfattning

This chapter integrates findings from several different case studies on mission-oriented innovation policies (MOIPs) and makes use of the existing literature to briefly describe three other missions: The War on Cancer, homeownership in the United States, and the Swedish Million Program. Together with the analyses in the other chapters of this volume, seven takeaways regarding mission-oriented innovation policies are developed and described: (1) wicked problems cannot be solved through missions, (2) politicians and government agencies are not exempt from self-interest, (3) MOIPs are subject to rent seeking and mission capture, (4) policymakers lack information to design MOIPs efficiently, (5) MOIPs distort competition, (6) government support programs distort incentives and result in moral hazard, and (7) MOIPs ignore opportunity costs. These seven takeaways are illustrated using the cases described in this chapter and elsewhere in this volume.

Visa fler