PublikationArtikel (med peer review)

Access to Informal Venture Capital and Ambitious Entrepreneurship – Cross Country Evidence

Sammanfattning

Many empirical studies have emphasized the importance of institutional venture capital for enabling high growth entrepreneurship and innovation. Yet, there are reasons to believe that provision of informal venture capital will have as significant, if not more significant effect on entrepreneurship. Based on Global Entrepreneurship Monitor data for 33 countries for the years 2001-2010, we study the relationship between the presence of informal investors in a country and the levels of general and ambitious entrepreneurship, defined as entrepreneurs that have intentions to grow their business, internationalize and/or innovate. Some of the main findings are that the overall level of access to informal venture capital is positively related to general entrepreneurship and ambitious entrepreneurship in terms of innovativeness, while access to arms-length money (i.e. informal investments made by work colleagues or strangers) appears to be positively related to ambitious entrepreneurship in terms of job growth expectations. The relationship between availability of arms-length money and the innovativeness of the entrepreneurial activities appears however to be negative.
Related content: Working paper No. 278

Avdeitchikova, S., & Nyström, K. (2016). Access to Informal Venture Capital and Ambitious Entrepreneurship – Cross Country Evidence. International Review of Entrepreneurship, 14(4), paper no. 1545.

Liknande innehåll

Bokkapitel

I enhörningarnas land: finansieringskällor för entreprenörskapets flora och fauna

Nyström, K.

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Från idé till kapital – entreprenörers finansieringsmöjligheter i Sverige (s. 57-80). Entreprenörskapsforum.

Sammanfattning

Kapitlet kartlägger och analyserar finansieringskällor för olika typer av entreprenöriella företag i Sverige – från tidiga startups till snabbväxande tillväxtbolag och så kallade enhörningar. Nyström diskuterar hur kapital fördelas i det svenska finansieringslandskapet, vilka strukturella faktorer som påverkar tillgången till kapital i olika skeden och sektorer, samt vilka utmaningar och möjligheter som föreligger för entreprenörer med olika typer av bolag.

Rapporter

Hur påverkar skatt på förvärvsinkomster svensk innovationskraft?

Ejermo, O., Halvarsson, D., & Hansson, Å.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Tillväxtanalys.

Sammanfattning

Rapporten analyserar hur beskattningen av förvärvsinkomster påverkar Sveriges innovationsförmåga. Fokus ligger på hur marginalskatter och skattesystemets utformning påverkar humankapital, entreprenörskap och incitament till kunskapsintensivt arbete. Resultaten visar att höga skatter på arbetsinkomster riskerar att dämpa innovation genom minskad rörlighet, svagare incitament för utbildning och svårigheter att attrahera och behålla högkvalificerad arbetskraft. Rapporten diskuterar därmed skattepolitikens betydelse för långsiktig produktivitet och ekonomisk tillväxt.

Rapporter

Trumps tullar och industrins konkurrenskraft

Bergström, O., Hjelm, G., Nyström, K., & Sellgren, L.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Industrins Ekonomiska Råd.

Sammanfattning

Rapporten analyserar hur den nya amerikanska administrationens tullpolitik förändrar de globala ekonomiska spelreglerna och vilka konsekvenser detta får för svensk industri. USA:s tullar används inte bara för att skydda den egna tillverkningsindustrin utan också som ett geopolitiskt verktyg, vilket skapar osäkerhet i världshandeln och riskerar att utlösa både handels- och valutakrig. Författarna visar att tullarna påverkar svenska företag genom ökade kostnader, risk för minskad export och flytt av produktion, samt genom att förändra konkurrensförhållandena på viktiga marknader. Rapporten diskuterar även hur Europas konkurrenskraftspolitik och svensk produktivitetsutveckling samspelar med de nya globala förutsättningarna. Industrins Ekonomiska Råd konstaterar att Sverige som liten, öppen ekonomi är särskilt sårbart och att såväl regeringen som arbetsmarknadens parter behöver agera strategiskt för att värna långsiktig konkurrenskraft, stabil lönebildning och goda villkor för industrins utveckling.

Industrins Ekonomiska Råd är ett oberoende expertorgan inom Industriavtalet som består av fyra fristående nationalekonomer. Rådet har i uppdrag att analysera industriella och makroekonomiska frågor och ge underlag till arbetsmarknadens parter i frågor som rör konkurrenskraft, lönebildning och ekonomisk utveckling.

Visa fler