Jobba hos oss

Ratio är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

+4684415900

info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

Om oss

  • Om verksamheten
  • Detta är Ratio
  • VD berättar
  • Styrelse
  • Ledning
  • Verksamhetsberättelse
  • Kontakta oss
  • Media
  • Press & media
  • Nyhetsbrev
  • Nyhetsarkiv
  • FAQ
  • Vanliga frågor
  • Integritetspolicy
  • Samarbeten
  • Eli F. Heckscher-föreläsning
  • AI-Econ Lab
  • Bli medlem

Forskare

  • Forskare
  • Medarbetare
  • Aktuell expert
  • Forska hos oss
  • Möt våra forskare
  • Evenemang
  • Ratio TV
  • Ratio dialogue
  • Unga Forskare
  • Om programmet
  • Stipendium för unga forskare
  • Praktik
  • Sommarassistent på Ratio

Aktuell expert

Mark Hellsten

Forskning

  • Forskningsområden
  • Arbetsmarknad
  • Klimat och miljö
  • Konkurrenskraft
  • Projekt
  • Publikationer
  • Publikationer
  • Forskning i korthet
  • Rapportserie arbetsmarknad
Sök Engelska flaggan ikonENG
Engelska flaggan ikonENGSök

Om oss

  • Om verksamheten

    • Detta är Ratio
    • VD berättar
    • Styrelse
    • Ledning
    • Verksamhetsberättelse
    • Kontakta oss
  • Media

    • Press & media
    • Nyhetsbrev
    • Nyhetsarkiv
  • FAQ

    • Vanliga frågor
    • Integritetspolicy
  • Samarbeten

    • Eli F. Heckscher-föreläsning
    • AI-Econ Lab
    • Bli medlem

Forskare

  • Forskare

    • Medarbetare
    • Aktuell expert
    • Forska hos oss
  • Möt våra forskare

    • Evenemang
    • Ratio TV
    • Ratio dialogue
  • Unga Forskare

    • Om programmet
    • Stipendium för unga forskare
    • Praktik
    • Sommarassistent på Ratio

Forskning

  • Forskningsområden

    • Arbetsmarknad
    • Klimat och miljö
    • Konkurrenskraft
    • Projekt
  • Publikationer

    • Publikationer
    • Forskning i korthet
    • Rapportserie arbetsmarknad

Vilket EU vill vi ha?

PublikationBok
Ari Kokko, Daniel Halvarsson, EU-kommissionen, Europadomstolen, Företagandets villkor, Institutionell ekonomi, Joakim Nergelius, Nils Karlson, Patrick Tingvall, Trianguleringens tragedi
VILKET EU VILL VI HA?
Ladda ner

Sammanfattning

Vilket EU vill vi ha? Det borde vara den avgörande frågan i valet till Europaparlamentet. Men också i den offentliga diskussionen de år som följer.

I Ratios nya forskarantologi Vilket EU vill vi ha? visas att den svenska utrikeshandeln nästan har fördubblats och ökat välståndet med mellan 3 och 20 procent, tack vare EU och den ökade öppenheten. Dessutom har den svenska rättsstaten stärkts, vilket även stärkt den svenska demokratin.

Samtidigt finns flera stora utmaningar som hänger ihop med bristen på väl fungerande gemensamma institutioner på EU-nivå. Det den inre marknaden, men också säkerhets- och miljöpolitiken.

Frågan är om EU ska bejaka mångfald i enhet, genom fri handel, fria marknader och fri rörlighet inom ramen för ett begränsat överstatligt, federalt system? Eller om EU ska fortsätta att utvecklas i centralistisk riktning med fler gemensamma lagar och regler, inom ramen för ett överstatligt, federalt system, utan en given gräns för överstatligheten? Det är den viktiga framtidsfrågan.

Karlson, N. (red.) (2014). Vilket EU vill vi ha?Stockholm: Ratio.

Detaljer

Författare

Karlson, N.

Publiceringsår

2014

Publicerat i

Vilket EU vill vi ha?

Relaterat

Nils Karlson
Professor & grundare Ratio

+46708670351

nils.karlson@ratio.se

tis 21 mar 2023
Webinar: The Institutional Future of the EU
SeminariumÖppna seminarier
tis 26 mar 2019
Vilket EU vill vi ha?
SeminariumKonferenser
tor 10 apr 2014
Vilket EU vill vi ha?
SeminariumKonferenser
2015-12-04
Ratioforskning i Barometern
Nyhetsartikel
2014-04-14
Se konferensen Vilket EU vill vi ha?
Nyhetsartikel
2014-04-11
Ny bok: Vilket EU vill vi ha?
Nyhetsartikel

Liknande innehåll

Karlson, N. (2025). Förord [Foreword]. I F. A. Hayek, Frihetens grundvalar (ny utg., s. v-xii). Stockholm: Timbro förlag.
BokkapitelPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Timbro förlag

Sammanfattning

I Frihetens grundvalar presenterar F. A. Hayek ett av historiens mest kraftfulla försvar för det fria och öppna samhället. Han utforskar frihetsbegreppets utveckling, välfärdsstatens framväxt och utvecklar den banbrytande teorin om den spontana ordning som uppstår när individer fritt får konkurrera med sina idéer.

Boken är en ymnig källa till argument för frihet och mot förtryck för det småskaliga och spontana framför det storskaligt planerade. Den fungerar som en ständig påminnelse om politikens begränsningar och uppmaning att värna individens fri- och rättigheter.

Frihetens grundvalar är Hayeks magnum opus. Verket publicerades första gången 1960 och fick sin första svenska översättning 1983. Denna utgåva innehåller ett nyskrivet förord av nationalekonomen Nils Karlson.

Stadsstorlek och konkurrens bland arbetsgivare: Hur påverkas lönepremier och inkomstojämlikhet?
RapporterPublikation
Halvarsson, D., & Korpi, M.
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Sammanfattning

I föreliggande studie undersöker vi den s.k. storstadslönepremien och dess förhållande till arbetsgivarkoncentration inom lokala arbetsmarknader. Med storstadslönepremien avses det positiva samband som – allt annat lika – finns mellan löneinkomst och stadstorlek. Vi skattar denna lönepremie både utifrån traditionella metoder och ett nytt beräkningssätt som utgår från företagsspecifika faktorer (företagsfixa effekter), och finner att dessa två beräkningssätt i stort sett ger likvärdiga resultat, något som talar för att storstadslönepremien såsom den vanligen skattas sannolikt även är kopplad till faktorer som ligger på företagsnivå snarare än endast faktorer på individnivå.  Beroende på analysmetod finner vi därefter att ungefär 20-30 procent av lönepremien kan förklaras av graden av konkurrens om arbetskraften inom lokala branscher. Även om detta samband gäller för alla inkomstsegment, finner vi slutligen att graden av konkurrens har störst påverkan på toppinkomstnivåer inom lokala arbetsmarknader (över den 90:e percentilen). Våra resultat går alltså att tolka som att lokal arbetsgivarkoncentration även påverkar inkomstojämlikheten inom lokala arbets­marknader.

City size, employer concentration, and wage income inequality
Working paperPublikation
Halvarsson, D., & Korpi, M.
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU)

Sammanfattning

This study investigates the relationship between the urban wage premium and employer concentration using Swedish full population employer-employee data. Departing from an AKM modeling framework to distinguish worker from firm specific heterogeneity – a measure of rent-sharing – we then measure the urban wage premium using differences in the estimated firm fixed effects at the level of local industries, nested within local labor markets. Our results suggest that labor market employer concentration, as calculated using the Hirschman-Herfindahl index and a leave-one-out instrumental variable design, can account for a significant share of the estimated urban wage premium (UWP). Addressing city-level wage income inequality by applying our model to different segments of the local labor market income distribution, we find that while the UWP pertains to all income segments, it is largest for top-income levels (above the 90th percentile), and within this segment employer concentration also has the largest explanatory power. Thus, while being an important explanatory factor for all percentiles of the local income distribution, a relatively lower employer concentration within larger cities, and vice versa, higher concentration within smaller cities, primarily help explain the variance of top wages within these cities/labor markets.

Visa fler

Utvald publikation

Skill Requirements and Employment of Immigrants in Swedish Hospitality
Kazlou, A., & Wennberg, K.