PublikationBok

Vilket EU vill vi ha?

Sammanfattning

Vilket EU vill vi ha? Det borde vara den avgörande frågan i valet till Europaparlamentet. Men också i den offentliga diskussionen de år som följer.

I Ratios nya forskarantologi Vilket EU vill vi ha? visas att den svenska utrikeshandeln nästan har fördubblats och ökat välståndet med mellan 3 och 20 procent, tack vare EU och den ökade öppenheten. Dessutom har den svenska rättsstaten stärkts, vilket även stärkt den svenska demokratin.

Samtidigt finns flera stora utmaningar som hänger ihop med bristen på väl fungerande gemensamma institutioner på EU-nivå. Det den inre marknaden, men också säkerhets- och miljöpolitiken.

Frågan är om EU ska bejaka mångfald i enhet, genom fri handel, fria marknader och fri rörlighet inom ramen för ett begränsat överstatligt, federalt system? Eller om EU ska fortsätta att utvecklas i centralistisk riktning med fler gemensamma lagar och regler, inom ramen för ett överstatligt, federalt system, utan en given gräns för överstatligheten? Det är den viktiga framtidsfrågan.

Karlson, N. (red.) (2014). Vilket EU vill vi ha?Stockholm: Ratio.

Detaljer

Författare: Karlson, N.
Publiceringsår: 2014
Publicerat i: Vilket EU vill vi ha?

Relaterat

Professor & grundare Ratio
Nils Karlson
+46708670351nils.karlson@ratio.se

Liknande innehåll

Rapporter

Hur påverkar skatt på förvärvsinkomster svensk innovationskraft?

Ejermo, O., Halvarsson, D., & Hansson, Å.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Tillväxtanalys.

Sammanfattning

Rapporten analyserar hur beskattningen av förvärvsinkomster påverkar Sveriges innovationsförmåga. Fokus ligger på hur marginalskatter och skattesystemets utformning påverkar humankapital, entreprenörskap och incitament till kunskapsintensivt arbete. Resultaten visar att höga skatter på arbetsinkomster riskerar att dämpa innovation genom minskad rörlighet, svagare incitament för utbildning och svårigheter att attrahera och behålla högkvalificerad arbetskraft. Rapporten diskuterar därmed skattepolitikens betydelse för långsiktig produktivitet och ekonomisk tillväxt.

Bokkapitel

Karlson, N. (2025). Förord. I F. A. Hayek, Frihetens grundvalar (N. Karlson, Förord). Timbro. (Originalverket publicerat 1960)

Karlson, N.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Timbro förlag

Sammanfattning

I Frihetens grundvalar presenterar F. A. Hayek ett av historiens mest kraftfulla försvar för det fria och öppna samhället. Han utforskar frihetsbegreppets utveckling, välfärdsstatens framväxt och utvecklar den banbrytande teorin om den spontana ordning som uppstår när individer fritt får konkurrera med sina idéer.

Boken är en ymnig källa till argument för frihet och mot förtryck för det småskaliga och spontana framför det storskaligt planerade. Den fungerar som en ständig påminnelse om politikens begränsningar och uppmaning att värna individens fri- och rättigheter.

Frihetens grundvalar är Hayeks magnum opus. Verket publicerades första gången 1960 och fick sin första svenska översättning 1983. Denna utgåva innehåller ett nyskrivet förord av nationalekonomen Nils Karlson.

Rapporter

Stadsstorlek och konkurrens bland arbetsgivare: Hur påverkas lönepremier och inkomstojämlikhet?

Halvarsson, D., & Korpi, M.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Sammanfattning

I föreliggande studie undersöker vi den s.k. storstadslönepremien och dess förhållande till arbetsgivarkoncentration inom lokala arbetsmarknader. Med storstadslönepremien avses det positiva samband som – allt annat lika – finns mellan löneinkomst och stadstorlek. Vi skattar denna lönepremie både utifrån traditionella metoder och ett nytt beräkningssätt som utgår från företagsspecifika faktorer (företagsfixa effekter), och finner att dessa två beräkningssätt i stort sett ger likvärdiga resultat, något som talar för att storstadslönepremien såsom den vanligen skattas sannolikt även är kopplad till faktorer som ligger på företagsnivå snarare än endast faktorer på individnivå. Beroende på analysmetod finner vi därefter att ungefär 20-30 procent av lönepremien kan förklaras av graden av konkurrens om arbetskraften inom lokala branscher. Även om detta samband gäller för alla inkomstsegment, finner vi slutligen att graden av konkurrens har störst påverkan på toppinkomstnivåer inom lokala arbetsmarknader (över den 90:e percentilen). Våra resultat går alltså att tolka som att lokal arbetsgivarkoncentration även påverkar inkomstojämlikheten inom lokala arbetsmarknader.

Visa fler

PublikationBok

Vilket EU vill vi ha?

Ladda ner PDF

Sammanfattning

Vilket EU vill vi ha? Det borde vara den avgörande frågan i valet till Europaparlamentet. Men också i den offentliga diskussionen de år som följer.

Samtidigt finns flera stora utmaningar som hänger ihop med bristen på väl fungerande gemensamma institutioner på EU-nivå. Det den inre marknaden, men också säkerhets- och miljöpolitiken.

Karlson, N. (red.) (2014). Vilket EU vill vi ha?Stockholm: Ratio.