De europeiska domstolarna och det svenska äganderättskyddet
Nergelius, J. (2012).De europeiska domstolarna och det svenska äganderättsskyddet. Stockholm: Norstedts Juridik.
Nergelius, J. (2012).De europeiska domstolarna och det svenska äganderättsskyddet. Stockholm: Norstedts Juridik.
Denna bok handlar om äganderätt i en svensk och europeisk kontext med fokus på praxis från svenska och inte minst europeiska domstolar, främst Europadomstolen om mänskliga rättigheter i Strasbourg. Endast med kännedom om hur de viktiga rättsreglerna, främst artikel 1 i Europakonventionens första tilläggsprotokoll, tolkas och tillämpas i praxis är det möjligt att ange vilken rättslig status äganderätten i dag har i Sverige, där den fulla vikten av Europadomstolens praxis ännu inte uppmärksammats fullt ut.
I boken behandlas dock även svensk äganderättsdebatt bland annat om expropriationslagstiftningen och allemansrätten, liksom viktiga avgöranden från EU-domstolen och frågan om allmänna rättsprincipers betydelse i svensk rätt. Tydligt blir då att äganderätt i dagens Europa inte bara är en angelägenhet för besuttna egendomsinnehavare, utan även fyller en viktig social funktion, inte minst när skydd för bostad och sociala förmåner inte kan ges på andra sätt.
Nergelius, J.
2012
2023
Ratio.
Liberaliseringen av tjänster inom EU har tappat fart. Jämfört med den inre marknaden för varor har utvecklingen av handeln med tjänster hållits tillbaka av byråkrati och krångel, vilket resulterar i långsammare tillväxt, lägre sysselsättning och bristfällig konkurrenskraft. Hindren för handel med tjänster präglas av lika stor mångfald som tjänsterna själva.
Genom att kombinera olika index, presenterar denna rapport en övergripande bild av regleringsbaserade hinder. Enligt OECD-data finns det specifika sektorer (som juridiska, distributions- och järnvägsfrakttransporttjänster) där reformer skulle kunna genomföras till låg kostnad. Men byråkrati och administrativa hinder utmanar alla typer av företag inom EU. Mer än 90 procent av EU:s BNP kommer från länder som rankas lägre än 20 i Världsbankens Doing Business-bedömning från 2020. De över 5 700 reglerade yrkena inom EU är ett exempel på ett område i behov av reformer. Cirka 140 icke-sjukvårdsrelaterade yrken regleras endast i ett EU-land (som exempelvis blomsterhandlare i Luxemburg och vinprovare i Slovenien), vilket indikerar att regleringsbehovet är tämligen svagt eller obefintligt. Det finns också märkliga regionala skillnader i regleringen av yrken inom länder (särskilt i Belgien).
De många reglerade yrkena hindrar innebär ett sänke för potentialen i den inre marknaden och skulle kunna avvecklas helt eller harmoniseras med lite politisk vilja. Om endast yrken som är gemensamma för ett rimligt stort antal EU-länder vore föremål för reglering skulle listan över reglerade yrken kortas dramatiskt.
Den här rapporten drar slutsatsen att kostnaden för passivitet när det gäller liberalisering av den inre marknaden för tjänster är hög och riskerar skada EU:s konkurrenskraft.
2021
Ratio Working Paper
The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT (Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the transformation into a digital world of work.
2021