Den fria akademin

PublikationBok
Andreas Bergh, Företagandets villkor, Håkan Regnér, Henrik Lindberg, Högre utbildning, Kompetensförsörjning, Lars Niklasson, Nils Karlson, Utbildningssystemet

Sammanfattning

I hela världen pågår en genomgripande förändring av universitetens roll och uppgifter. Globalisering, ny teknik och ökad konkurrens har framdrivit en kraftig utbyggnad och förändring utbildnings- och forskningssystemen. Även Sverige har genomfört en kraftig utbyggnad. Men hur ser det egentligen ut med det svenska universitets- och högskolesystemets finansiering, organisation och incitament?

Släpar Sverige efter i reformprocessen och levererar systemet verkligen de resultat som förväntas? Kan och bör studentavgifter införas? Och vilka blir de troliga effekterna? Är politisk styrning ett effektivt medel för att säkra kvalitet och samhällelig relevans i forsknings- och utbildningssatsningarna? Hur kan kreativitet stimuleras? Är en uppdelning i elituniversitet och utbildningscollege ett alternativ för Sverige? Vilka effekter får den sammanpressade lönestrukturen på svensk arbetsmarknad för utbildningssystemets funktionssätt?

Detta är några av de aktuella frågeställningar som behandlas i denna antologi om svensk högre utbildning och forskning. Ett övergripande tema är fria universitets roll i ett öppet kunskapssamhälle.

Karlson, N. (red.) (2007). Den fria akademin. Stockholm: Ratio.

Medverkande forskare:
Göran Albinsson Bruhner
Li Bennich-Björkman
Andreas Bergh
Anna Ekström
Nils Karlson
Henrik Lindberg
Lars Niklasson
Helena Persson
Håkan Regnér
Stig Strömholm


Liknande innehåll

Statskonst på Utbildningsdepartementet
BokkapitelPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Per Unckel – Den pragmatiske visionären som förändrade Sverige

Sammanfattning

Nils Karlson, professor i statsvetenskap och Ratios grundare, skriver om tidigare utbildnings- och forskningsminister Per Unckels (M) omstöpning av det svenska universitets- och högskolesystemet i början av 1990-talet, i antologin Per Unckel – Den pragmatiske visionären som förändrade Sverige (Förlagsaktiebolaget Svensk Tidskrift).

Läs mer om boken här.

Reviving Classical Liberalism Against Populism
BokPublikation
Karlson, N. (2024). Reviving Classical Liberalism Against Populism. Palgrave Macmillan Cham.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Palgrave Macmillan Cham.

Sammanfattning

How can we fight back against the populist threat to liberty, free markets, and the open society?

This open access book by Nils Karlson explores the strategies used by left- and right-wing populists to make populism intelligible, recognizable, and contestable. Karlson argues that to fight back requires the revival of liberalism itself by defending and developing the liberal institutions, the liberal spirit, liberal narratives, and liberal statecraft. The book presents a synthesized explanatory model for how populists promote autocratization through the deliberate polarization of society and traces the ideational roots of the core populist ideas that form a collectivistic identity politics. Written within the tradition of political theory and institutional economics, this book uses a wide variety of sources, including results and analyses from social psychology, ethics, law, and history.

The book is open source and can be downloaded through the link below.

Sympatiåtgärdernas logik, praktik och konsekvenser
RapporterPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

I Sverige är möjligheten att ta till sympatiåtgärder såväl generös som omstridd. Vissa menar att sympatiåtgärderna bidrar till att vårt land har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter medan kritikerna hävdar att regelverket är förlegat, med hänsyn till nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt, något som på senare tid varit särskilt uppmärksammat i och med Teslakonflikten.

I rapporten “Sympatiåtgärdernas logik, praktik och konsekvenser” kartlägger Nils Karlson, professor i statsvetenskap, sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Följande frågor berörs: Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning? Och finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder?

Visa fler