Det gröna teknikundret.
Grafström, J. (2022). Det gröna teknikundret. I boken: Gustafsson, E. (Red.). Grön Kapitalism. Timbro.
Grafström, J. (2022). Det gröna teknikundret. I boken: Gustafsson, E. (Red.). Grön Kapitalism. Timbro.
Är kapitalismen en orsak till klimat- och miljö- problemen? Eller kan fria marknader tvärtom vara en del av lösningen? Klimatförändringar och miljöförstöring hör till vår tids ödesfrågor. Men vilken roll spelar egentligen staten och kapitalet i klimatomställningen? På vilket sätt kan äganderätt rädda haven? Hur kan genmodifierade grödor öka vår motståndskraft mot klimatförändringar? Och hur kommer det sig att frihandel kan vara grönare än närproducerat?
I Grön kapitalism besvaras dessa och många andra frågor av några av Sveriges främsta opinionsbildare, näringslivsföreträdare och forskare. Tillsammans visar de hur innovation, teknik, fria marknader och träff säker politik kan minska såväl klimatutsläpp som annan miljöförstöring – utan att mänsklighetens framsteg hindras. Med texter av Joakim Broman, Runar Brännlund, Jonas Grafström, Ellen Gustafsson, Edvard Hollertz, Payam Moula, PM Nilsson, Johan Norberg, Maria Sunér och Mattias Svensson.
Du hittar boken här.
Grafström, J.
2022
Gustafsson, E. (Red.). Grön Kapitalism. Timbro.
2024
Stockholm: Ratio.
Den senaste utvecklingen inom Europeiska unionen (EU) signalerar en betydande rörelse mot hållbarhet och miljöskydd. Från 1990 till 2021 har EU-medlemsländernas utsläpp av växthusgaser minskat med 29 % samtidigt som den reala BNP:n ökat med 62 %, vilket visar på frånvaron av samband mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp. Utsläppen har minskat i 24 av 27 medlemsländer. Sverige utmärker sig med de lägsta växthusgasutsläppen per BNP-enhet inom EU. Dessutom har konsumtionsbaserade CO2-utsläpp minskat med 27 %, en positiv trend som observerats i 22 av 27 medlemsländer. Trots att Tyskland, Frankrike, Italien och Polen står för en betydande del av de totala växthusgasutsläppen inom EU, fortsätter den generella trenden mot minskade utsläpp. Luftkvaliteten har också förbättrats, med en minskning i 25 av 26 kategorier av luftföroreningar sedan 1990, och nästan total eliminering av ozonnedbrytande ämnen. Dessa framsteg understryker effekten av EU:s miljöpolitik, och ger hopp om en mer hållbar framtid för Europa.
2023
Ratio Working Paper Series
This paper examines the influence of volatile electricity prices on the industrial landscape of Europe. The record-breaking prices experienced in the European wholesale electricity market throughout 2022, along with contributing factors such as the surging gas prices, nuclear power limitations, and reduced hydroelectric output, present complexities and challenges to Europe at the same time as a new wave of green industrialization is forming. Drawing from European Commission- and Eurostat data a new tool, the Green Industrial Location Attractiveness Index (GILAI) is introduced that should be helpful for predicting future green industrial establishments. The top three countries for green industrial establishments in Europe are Sweden, Finland, and Austria. A North/South European split with northern countries achieving higher rankings, while southern countries grapple with several factors. Through this analysis, the aim is to contribute to a better understanding of the evolving industrial landscape in Europe and identify strategies to enhance industry competitiveness and sustainability in the face of fluctuating electricity prices.
2023
Ratio.
I denna rapport undersöks preferensskillnader för distansarbete bland kontorsarbetare i Sverige utifrån ålder, geografi och kön. Rapporten baseras på en undersökning där drygt 1 000 arbetande personer identifierades som kontorsarbetare. Undersökningen genomfördes under april 2022. Antalet dagar i distansarbete varierar med ålder där den yngsta åldersgruppen (18–25 år) arbetar på distans 1,2 dagar i veckan, och den äldsta åldersgruppen (49–64 år) 2 dagar. Geografiska skillnader i hemarbetsdagar skiljer sig stort med en differens på uppemot 0,7 dagar per veckan. 4 av 10 skulle tacka nej till ett jobberbjudande där distansarbete inte är möjligt.
Resultaten pekar på att preferenser gällande distansarbete skiljer sig förhållandevis mycket mellan arbetstagare. Det kan därför vara relevant för arbetsgivare att ta individuella preferenser i beaktande och skapa flexibla arbetsmodeller som kan tillgodose olika behov och önskemål. En mångfald av sätt att arbeta på kan vara fördelaktigt för att främja en positiv arbetsmiljö och produktivitet, oavsett ålder.