PublikationArtikel (utan peer review)

Entreprenörskap och inkomstspridning – hur företagare påverkar ojämlikheten

Sammanfattning

Forskningen om inkomstojämlikhet har utvecklat modeller för att analysera inkomstspridning men har underlåtit att inkludera entreprenörskap – ett allt vanligare yrkesval. Vi undersöker hur antalet och typen av företagare påverkar inkomstskillnaderna i Sverige. Vi finner en tydlig polariseringseffekt av andelen företagare i arbetskraften: Egenföretagare ökar inkomstspridningen genom att flertalet har låga inkomster relativt löntagare, medan det omvända gäller för aktiebolagsföretagare. Påverkan sker således främst i svansarna av fördelningen, och den tycks vara som störst för egenföretagare.

Halvarsson, D., Korpi, M., & Wennberg, K. (2017). Entreprenörskap och inkomstspridning – hur företagare påverkar ojämlikheten. Ekonomisk debatt, 45(1), 53-59.

Detaljer

Författare: Halvarsson, D., Korpi, M., & Wennberg, K.
Publiceringsår: 2017
Publicerat i: Ekonomisk debatt

Relaterat

Liknande innehåll

Hur påverkar skatt på förvärvsinkomster svensk innovationskraft?

Ejermo, O., Halvarsson, D., & Hansson, Å.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Tillväxtanalys.

Sammanfattning

Rapporten analyserar hur beskattningen av förvärvsinkomster påverkar Sveriges innovationsförmåga. Fokus ligger på hur marginalskatter och skattesystemets utformning påverkar humankapital, entreprenörskap och incitament till kunskapsintensivt arbete. Resultaten visar att höga skatter på arbetsinkomster riskerar att dämpa innovation genom minskad rörlighet, svagare incitament för utbildning och svårigheter att attrahera och behålla högkvalificerad arbetskraft. Rapporten diskuterar därmed skattepolitikens betydelse för långsiktig produktivitet och ekonomisk tillväxt.

Artikel (med peer review)

Qualitative Comparative Analysis in Entrepreneurship Research

Rönkkö, M., Maula, M., Wennberg, K.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Entrepreneurship Theory and Practice (ETP)

Sammanfattning

Configurational research has great promise in entrepreneurship. There are few universal laws or relationships that hold under all circumstances. More often, optimal entrepreneurial outcomes are contingent on many factors. Consequently, configurational analysis using qualitative comparative analysis (QCA) has become increasingly popular. However, methodological research in sociology and political science has raised concerns about possible false positive findings produced by this method. In this editorial, we explore the potential and the common pitfalls of QCA in entrepreneurship research, as well as guidelines for its use.

Stadsstorlek och konkurrens bland arbetsgivare: Hur påverkas lönepremier och inkomstojämlikhet?

Halvarsson, D., & Korpi, M.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Sammanfattning

I föreliggande studie undersöker vi den s.k. storstadslönepremien och dess förhållande till arbetsgivarkoncentration inom lokala arbetsmarknader. Med storstadslönepremien avses det positiva samband som – allt annat lika – finns mellan löneinkomst och stadstorlek. Vi skattar denna lönepremie både utifrån traditionella metoder och ett nytt beräkningssätt som utgår från företagsspecifika faktorer (företagsfixa effekter), och finner att dessa två beräkningssätt i stort sett ger likvärdiga resultat, något som talar för att storstadslönepremien såsom den vanligen skattas sannolikt även är kopplad till faktorer som ligger på företagsnivå snarare än endast faktorer på individnivå. Beroende på analysmetod finner vi därefter att ungefär 20-30 procent av lönepremien kan förklaras av graden av konkurrens om arbetskraften inom lokala branscher. Även om detta samband gäller för alla inkomstsegment, finner vi slutligen att graden av konkurrens har störst påverkan på toppinkomstnivåer inom lokala arbetsmarknader (över den 90:e percentilen). Våra resultat går alltså att tolka som att lokal arbetsgivarkoncentration även påverkar inkomstojämlikheten inom lokala arbetsmarknader.