EU:s Janusansikte
PublikationBokkapitel
Karlson, N. (2014). “EU:s Janusansikte”. I Karlson, N. (red.), Vilket EU vill vi ha? (s. 129-152). Stockholm: Ratio.
Liknande innehåll
Statskonst på Utbildningsdepartementet
BokkapitelPublikation
Publiceringsår
2024
Publicerat i
Per Unckel – Den pragmatiske visionären som förändrade Sverige
Sammanfattning
Nils Karlson, professor i statsvetenskap och Ratios grundare, skriver om tidigare utbildnings- och forskningsminister Per Unckels (M) omstöpning av det svenska universitets- och högskolesystemet i början av 1990-talet, i antologin Per Unckel – Den pragmatiske visionären som förändrade Sverige (Förlagsaktiebolaget Svensk Tidskrift).
Läs mer om boken här.
Reviving Classical Liberalism Against Populism
BokPublikation
Publiceringsår
2024
Publicerat i
Palgrave Macmillan Cham.
Sammanfattning
How can we fight back against the populist threat to liberty, free markets, and the open society?
This open access book by Nils Karlson explores the strategies used by left- and right-wing populists to make populism intelligible, recognizable, and contestable. Karlson argues that to fight back requires the revival of liberalism itself by defending and developing the liberal institutions, the liberal spirit, liberal narratives, and liberal statecraft. The book presents a synthesized explanatory model for how populists promote autocratization through the deliberate polarization of society and traces the ideational roots of the core populist ideas that form a collectivistic identity politics. Written within the tradition of political theory and institutional economics, this book uses a wide variety of sources, including results and analyses from social psychology, ethics, law, and history.
The book is open source and can be downloaded through the link below.
Sympatiåtgärdernas logik, praktik och konsekvenser
RapporterPublikation
Publiceringsår
2024
Publicerat i
Ratios arbetsmarknadsserie.
Sammanfattning
I Sverige är möjligheten att ta till sympatiåtgärder såväl generös som omstridd. Vissa menar att sympatiåtgärderna bidrar till att vårt land har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter medan kritikerna hävdar att regelverket är förlegat, med hänsyn till nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt, något som på senare tid varit särskilt uppmärksammat i och med Teslakonflikten.
I rapporten “Sympatiåtgärdernas logik, praktik och konsekvenser” kartlägger Nils Karlson, professor i statsvetenskap, sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Följande frågor berörs: Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning? Och finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder?