Från högskola till universitet– hur påverkas forskningen

Sammanfattning

Artikeln analyserar effekterna på vetenskaplig produktion efter att Karlstad, Växjö och Örebro erhöll universitetsstatus 1999. Resultaten visar en tydlig ökning i publikationsaktivitet bland redan anställd personal vid de nya universiteten jämfört med jämförbar personal vid högskolor som inte uppgraderades. Effekterna var koncentrerade till individer med forskarstatus före omvandlingen, var starkare bland män och tydligast inom tekniska vetenskaper. Författarna tolkar resultaten som uttryck för kompetensutveckling bland personalen, med positiva effekter för studenter och långsiktig regional omvandling, utan att forskningen vid etablerade lärosäten trängdes undan.

Liknande innehåll

Working paper

Ratio Working Paper No. 389: Parenthood and the Gender Gap in Academic Careers

Ejermo, O., & Holmström, P.

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Ratio Working Paper Series.

Sammanfattning

Using population-wide data on Swedish university researchers and teachers, we identify the effects of parenthood on academic careers. Leveraging staggered event-study models that compare mothers and fathers around first birth, we document widening gender gaps in publication output, wage income, promotion, and PhD completion. These gaps arise across all scientific fields. We further document substantial gender differences prior to first birth and among never-parents, indicating that child-related penalties explain only part of the overall academic gender gap.

Artikel (med peer review)

Historical manufacturing census of Sweden: Data description and quality assessment.

Almås, I., Berger, T., Boppart, T., Burchardi, K., Ejermo, O., Eriksson, B., & ..

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Historical Methods: A Journal of Quantitative and Interdisciplinary History, 2026.

Sammanfattning

Artikel (med peer review)

Home Sweet Home: Returns to Returning in the Age of Mass Migration

Ejermo, O., Enflo, K., Eriksson, B., & Prawitz, E.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

American Economic Journal: Applied Economics, 17(4)

Sammanfattning

Trots att cirkulär migration historiskt och i dag har varit omfattande är dess ekonomiska effekter relativt lite studerade. Med hjälp av data om huvudsakligen landsbygdsbaserade svenska migranter som återvände från USA under massmigrationens epok analyseras avkastningen på tillfällig migration i form av förmögenhet, inkomster samt demografiska och sociala utfall. Resultaten visar betydande effekter på förmögenhet, men begränsade effekter på arbetsinkomster och yrkesmässig uppgradering. Manliga återvändare hade nästan dubbelt så stor förmögenhet som dem som stannade kvar, sannolikt till följd av sparande utomlands, medan kvinnliga återvändare främst ökade sin förmögenhet genom äktenskap. Dessa resultat understryker vikten av att beakta förmögenhet vid bedömningen av de ekonomiska effekterna av tillfällig migration.

Länk till artikeln.

Visa fler