PublikationArtikel (utan peer review)

Från högskola till universitet– hur påverkas forskningen

Sammanfattning

Artikeln analyserar effekterna på vetenskaplig produktion efter att Karlstad, Växjö och Örebro erhöll universitetsstatus 1999. Resultaten visar en tydlig ökning i publikationsaktivitet bland redan anställd personal vid de nya universiteten jämfört med jämförbar personal vid högskolor som inte uppgraderades. Effekterna var koncentrerade till individer med forskarstatus före omvandlingen, var starkare bland män och tydligast inom tekniska vetenskaper. Författarna tolkar resultaten som uttryck för kompetensutveckling bland personalen, med positiva effekter för studenter och långsiktig regional omvandling, utan att forskningen vid etablerade lärosäten trängdes undan.

Detaljer

Författare: Ejermo, O. och Y. Sofer
Publiceringsår: 2025
Publicerat i: Ekonomisk Debatt

Relaterat

Professor
Olof Ejermo
olof.ejermo@ekh.lu.se

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

Historical manufacturing census of Sweden: Data description and quality assessment.

Almås, I., Berger, T., Boppart, T., Burchardi, K., Ejermo, O., Eriksson, B., Larsson, A., Malmberg, H., Maukner, S., Olsson, M., & Ostermeyer, V. L.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Historical Methods: A Journal of Quantitative and Interdisciplinary History.

Sammanfattning

Artikeln presenterar en omfattande databas med digitaliserade, rensade, geokodade och länkade uppgifter från de svenska industriräkningarna mellan 1863 och 1900. Databasen täcker nära nog hela den svenska tillverkningsindustrin och innehåller information på etableringsnivå om antal arbetare, produktionsvärde samt tull som mått på output.

Artikeln beskriver hur uppgifterna ursprungligen samlades in och de steg som krävdes för att omvandla rådata till en digital databas. Varje variabels definition, dess förändringar över tid samt datans tillförlitlighet analyseras. Datakvaliteten bedöms även genom jämförelser med andra samtida datakällor. Den höga detaljnivån gör det möjligt för användare att både identifiera och hantera potentiella svagheter i materialet. Databasen utgör en unik resurs för forskning om tillverkningssektorn under en period av omfattande omvandling av svensk industri och är, såvitt känt, bland de tidigaste årliga databaserna på etableringsnivå internationellt. Artikeln diskuterar även möjliga användningsområden och vidareutvecklingar av databasen.

Artikel (med peer review)

Home Sweet Home: Returns to Returning in the Age of Mass Migration

Ejermo, O., Enflo, K., Eriksson, B., & Prawitz, E.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

American Economic Journal: Applied Economics, 17(4)

Sammanfattning

Trots att cirkulär migration historiskt och i dag har varit omfattande är dess ekonomiska effekter relativt lite studerade. Med hjälp av data om huvudsakligen landsbygdsbaserade svenska migranter som återvände från USA under massmigrationens epok analyseras avkastningen på tillfällig migration i form av förmögenhet, inkomster samt demografiska och sociala utfall. Resultaten visar betydande effekter på förmögenhet, men begränsade effekter på arbetsinkomster och yrkesmässig uppgradering. Manliga återvändare hade nästan dubbelt så stor förmögenhet som dem som stannade kvar, sannolikt till följd av sparande utomlands, medan kvinnliga återvändare främst ökade sin förmögenhet genom äktenskap. Dessa resultat understryker vikten av att beakta förmögenhet vid bedömningen av de ekonomiska effekterna av tillfällig migration.

Länk till artikeln.

Rapporter

Hur påverkar skatt på förvärvsinkomster svensk innovationskraft?

Ejermo, O., Halvarsson, D., & Hansson, Å.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Tillväxtanalys.

Sammanfattning

Rapporten analyserar hur beskattningen av förvärvsinkomster påverkar Sveriges innovationsförmåga. Fokus ligger på hur marginalskatter och skattesystemets utformning påverkar humankapital, entreprenörskap och incitament till kunskapsintensivt arbete. Resultaten visar att höga skatter på arbetsinkomster riskerar att dämpa innovation genom minskad rörlighet, svagare incitament för utbildning och svårigheter att attrahera och behålla högkvalificerad arbetskraft. Rapporten diskuterar därmed skattepolitikens betydelse för långsiktig produktivitet och ekonomisk tillväxt.

Visa fler