Olof Ejermo

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ekonomisk Debatt

Sammanfattning

Artikeln analyserar effekterna på vetenskaplig produktion efter att Karlstad, Växjö och Örebro erhöll universitetsstatus 1999. Resultaten visar en tydlig ökning i publikationsaktivitet bland redan anställd personal vid de nya universiteten jämfört med jämförbar personal vid högskolor som inte uppgraderades. Effekterna var koncentrerade till individer med forskarstatus före omvandlingen, var starkare bland män och tydligast inom tekniska vetenskaper. Författarna tolkar resultaten som uttryck för kompetensutveckling bland personalen, med positiva effekter för studenter och långsiktig regional omvandling, utan att forskningen vid etablerade lärosäten trängdes undan.

Artikel (med peer review)

Historical manufacturing census of Sweden: Data description and quality assessment.

Almås, I., Berger, T., Boppart, T., Burchardi, K., Ejermo, O., Eriksson, B., Larsson, A., Malmberg, H., Maukner, S., Olsson, M., & Ostermeyer, V. L.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Historical Methods: A Journal of Quantitative and Interdisciplinary History.

Sammanfattning

Artikeln presenterar en omfattande databas med digitaliserade, rensade, geokodade och länkade uppgifter från de svenska industriräkningarna mellan 1863 och 1900. Databasen täcker nära nog hela den svenska tillverkningsindustrin och innehåller information på etableringsnivå om antal arbetare, produktionsvärde samt tull som mått på output.

Artikeln beskriver hur uppgifterna ursprungligen samlades in och de steg som krävdes för att omvandla rådata till en digital databas. Varje variabels definition, dess förändringar över tid samt datans tillförlitlighet analyseras. Datakvaliteten bedöms även genom jämförelser med andra samtida datakällor. Den höga detaljnivån gör det möjligt för användare att både identifiera och hantera potentiella svagheter i materialet. Databasen utgör en unik resurs för forskning om tillverkningssektorn under en period av omfattande omvandling av svensk industri och är, såvitt känt, bland de tidigaste årliga databaserna på etableringsnivå internationellt. Artikeln diskuterar även möjliga användningsområden och vidareutvecklingar av databasen.

Artikel (med peer review)

Home Sweet Home: Returns to Returning in the Age of Mass Migration

Ejermo, O., Enflo, K., Eriksson, B., & Prawitz, E.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

American Economic Journal: Applied Economics, 17(4)

Sammanfattning

Trots att cirkulär migration historiskt och i dag har varit omfattande är dess ekonomiska effekter relativt lite studerade. Med hjälp av data om huvudsakligen landsbygdsbaserade svenska migranter som återvände från USA under massmigrationens epok analyseras avkastningen på tillfällig migration i form av förmögenhet, inkomster samt demografiska och sociala utfall. Resultaten visar betydande effekter på förmögenhet, men begränsade effekter på arbetsinkomster och yrkesmässig uppgradering. Manliga återvändare hade nästan dubbelt så stor förmögenhet som dem som stannade kvar, sannolikt till följd av sparande utomlands, medan kvinnliga återvändare främst ökade sin förmögenhet genom äktenskap. Dessa resultat understryker vikten av att beakta förmögenhet vid bedömningen av de ekonomiska effekterna av tillfällig migration.

Länk till artikeln.

Rapporter

Hur påverkar skatt på förvärvsinkomster svensk innovationskraft?

Ejermo, O., Halvarsson, D., & Hansson, Å.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Tillväxtanalys.

Sammanfattning

Rapporten analyserar hur beskattningen av förvärvsinkomster påverkar Sveriges innovationsförmåga. Fokus ligger på hur marginalskatter och skattesystemets utformning påverkar humankapital, entreprenörskap och incitament till kunskapsintensivt arbete. Resultaten visar att höga skatter på arbetsinkomster riskerar att dämpa innovation genom minskad rörlighet, svagare incitament för utbildning och svårigheter att attrahera och behålla högkvalificerad arbetskraft. Rapporten diskuterar därmed skattepolitikens betydelse för långsiktig produktivitet och ekonomisk tillväxt.

Rapporter

Forskning eller familj – hur påverkas den vetenskapliga produktiviteten av att bli förälder?

Olof Ejermo

Publiceringsår

2024

Publicerat i

SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle / Center for Business and Policy Studies, Stockholm

Sammanfattning

En framgångsrik forskarkarriär bygger inte sällan på att en snöbollseffekt uppstår kring forskningen som bedrivs tidigt i karriären, det vill säga under den tid då de flesta väljer att skaffa barn. En produktiv start på karriären påverkar antalet publicerade verk och en forskares citeringsgrad och därmed också chanserna att locka till sig externa forskningsmedel som kan finansiera den fortsatta forskningen.

Påverkas manliga och kvinnliga forskares karriärmöjligheter olika av att få barn? Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, undersöker i den här rapporten hur det första barnet påverkar vetenskaplig produktivitet, löneutveckling samt kvinnors respektive mäns utträde ur akademin. Rapporten landar i rekommendationer för hur förutsättningarna för forskare att komma tillbaka till arbetet efter föräldraledigheten kan förbättras.

Rapporter

Vetenskaplig produktion och högskolors övergång till universitet: Bakgrund, utveckling och analys av publikationsdata

Ejermo, O., & Sofer, Y.

Publiceringsår

2023

Publicerat i

SNS förlag.

Sammanfattning

Rapporten innehåller en bred genomgång av vad som påverkar nivån på svensk vetenskaplig produktion med fokus på den institutionella utvecklingen för akademin och hur innehållet i anställningen för aktiva forskare har förändrats. Data över 25 000 forskares vetenskapliga publikationer används för att beskriva vilka som publicerar och hur publiceringsaktiviteten utvecklas över tid. Samma data används också till att undersöka hur publiceringstakten påverkades när de tre tidigare högskolorna Karlstad, Växjö och Örebro fick universitetsstatus.

Resultat:

– Författarna visar att när lärosätena i Karlstad, Växjö och Örebro blev universitet ökade publikationsaktiviteten med 60–80 procent. Detta förklaras huvudsakligen av tillskott av forskningsmedel.
– Systemet har blivit mer undervisningsintensivt, särskilt för fast personal, utan att resurserna för undervisning har stigit i motsvarande mån.
– Utlandsfödda forskare publicerar på en tydligt högre nivå än svenskfödda och kvinnors publikationstakt faller till en lägre nivå relativt mäns vid den ålder de ofta blir mödrar.

Slutsatser och rekommendationer:

– Det finns ingen etablerad vetenskapligt grundad konsensus att resurser till vetenskaplig forskning bör ges till etablerade lärosäten. Resultat, baserade på erfarenheterna för Karlstad, Växjö och Örebro, indikerar tvärtom att stor utväxling i form av publikationer kan fås även vid satsningar på mindre högskolor till en relativt låg kostnad.
– Migrationssystemet bör stödja utlandsfödda forskare som vill stanna i Sverige efter disputation. Rapporten visar att denna grupp är särskilt vetenskapligt produktiv.
– Mer forskning behövs om könsgapet i publikationstakt för att kunna utveckla policy för att öka jämställdheten.
– Staten bör göra en översyn av det kontraktsmässiga innehållet hos universitetsanställda vilket varierar starkt mellan lärosäten. Hänsyn bör tas inte bara till hur olika tjänster finansieras genom bas- och externfinansiering, utan också hur detta samspelar med den allt sämre betalda undervisningen.
– Tillgång till den typ av publikationsdata som använts i den empiriska analysen kan ge ytterligare insikter om vetenskaplig produktion. Medel bör tillskjutas för att skapa möjligheter att systematiskt samla in sådan data till Universitetskanslersämbetet i samarbete med Statistiska centralbyrån.

Artikel (med peer review)

Innovation in Malmö after the Öresund bridge

Ejermo, O., Hussinger, K., Kalash, B., & Schubert, T.

Publiceringsår

2022

Publicerat i

Journal of Regional Science, 62(1), 5-20.

Sammanfattning

We analyze the effect of the Öresund Bridge, a combined railway and motorway bridge between Swedish Malmö and the Danish capital Copenhagen, on inventive activity in the region of Malmö. Applying difference-in-difference estimation on individual-level data, our findings suggest that the Öresund Bridge led to a significant increase in the number of patents per individual in the Malmö region as compared with the two other major regions in Sweden, Gothenburg, and Stockholm. We show that a key mechanism is the attraction of highly qualified workers to the Malmö region following the construction of the bridge.

The article in total can be accessed here.

Kontaktuppgifter

Olof Ejermo

Kontaktuppgifter

Relaterade publikationer

Från högskola till universitet– hur påverkas forskningen

Historical manufacturing census of Sweden: Data description and quality assessment.

Home Sweet Home: Returns to Returning in the Age of Mass Migration

Hur påverkar skatt på förvärvsinkomster svensk innovationskraft?

Forskning eller familj – hur påverkas den vetenskapliga produktiviteten av att bli förälder?

Vetenskaplig produktion och högskolors övergång till universitet: Bakgrund, utveckling och analys av publikationsdata

Innovation in Malmö after the Öresund bridge

Relaterade publikationer

Från högskola till universitet– hur påverkas forskningen

Historical manufacturing census of Sweden: Data description and quality assessment.

Home Sweet Home: Returns to Returning in the Age of Mass Migration

Hur påverkar skatt på förvärvsinkomster svensk innovationskraft?

Forskning eller familj – hur påverkas den vetenskapliga produktiviteten av att bli förälder?

Vetenskaplig produktion och högskolors övergång till universitet: Bakgrund, utveckling och analys av publikationsdata

Innovation in Malmö after the Öresund bridge

Olof Ejermo

Kontaktuppgifter

Olof Ejermo

Kontaktuppgifter

Relaterade publikationer

Från högskola till universitet– hur påverkas forskningen

Historical manufacturing census of Sweden: Data description and quality assessment.

Home Sweet Home: Returns to Returning in the Age of Mass Migration

Hur påverkar skatt på förvärvs­inkomster svensk innovationskraft?

Forskning eller familj – hur påverkas den vetenskapliga produktiviteten av att bli förälder?

Vetenskaplig produktion och högskolors övergång till universitet: Bakgrund, utveckling och analys av publikationsdata

Innovation in Malmö after the Öresund bridge

Relaterade publikationer

Från högskola till universitet– hur påverkas forskningen

Historical manufacturing census of Sweden: Data description and quality assessment.

Home Sweet Home: Returns to Returning in the Age of Mass Migration

Hur påverkar skatt på förvärvs­inkomster svensk innovationskraft?

Forskning eller familj – hur påverkas den vetenskapliga produktiviteten av att bli förälder?

Vetenskaplig produktion och högskolors övergång till universitet: Bakgrund, utveckling och analys av publikationsdata

Innovation in Malmö after the Öresund bridge

Hur påverkar skatt på förvärvsinkomster svensk innovationskraft?

Hur påverkar skatt på förvärvsinkomster svensk innovationskraft?