PublikationArtikel (med peer review)

Innovation in Malmö after the Öresund bridge

Sammanfattning

We analyze the effect of the Öresund Bridge, a combined railway and motorway bridge between Swedish Malmö and the Danish capital Copenhagen, on inventive activity in the region of Malmö. Applying difference-in-difference estimation on individual-level data, our findings suggest that the Öresund Bridge led to a significant increase in the number of patents per individual in the Malmö region as compared with the two other major regions in Sweden, Gothenburg, and Stockholm. We show that a key mechanism is the attraction of highly qualified workers to the Malmö region following the construction of the bridge.

The article in total can be accessed here.

Ejermo, O., Hussinger, K., Kalash, B., & Schubert, T. (2022). Innovation in Malmö after the Öresund bridge.Journal of Regional Science, 62(1), 5-20.

Detaljer

Författare: Ejermo, O., Hussinger, K., Kalash, B., & Schubert, T.
Publiceringsår: 2022
Publicerat i: Journal of Regional Science, 62(1), 5-20.

Relaterat

Liknande innehåll

Artikel (utan peer review)

Från högskola till universitet– hur påverkas forskningen

Ejermo, O. och Y. Sofer

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ekonomisk Debatt

Sammanfattning

Artikeln analyserar effekterna på vetenskaplig produktion efter att Karlstad, Växjö och Örebro erhöll universitetsstatus 1999. Resultaten visar en tydlig ökning i publikationsaktivitet bland redan anställd personal vid de nya universiteten jämfört med jämförbar personal vid högskolor som inte uppgraderades. Effekterna var koncentrerade till individer med forskarstatus före omvandlingen, var starkare bland män och tydligast inom tekniska vetenskaper. Författarna tolkar resultaten som uttryck för kompetensutveckling bland personalen, med positiva effekter för studenter och långsiktig regional omvandling, utan att forskningen vid etablerade lärosäten trängdes undan.

Artikel (med peer review)

Historical manufacturing census of Sweden: Data description and quality assessment.

Almås, I., Berger, T., Boppart, T., Burchardi, K., Ejermo, O., Eriksson, B., Larsson, A., Malmberg, H., Maukner, S., Olsson, M., & Ostermeyer, V. L.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Historical Methods: A Journal of Quantitative and Interdisciplinary History.

Sammanfattning

Artikeln presenterar en omfattande databas med digitaliserade, rensade, geokodade och länkade uppgifter från de svenska industriräkningarna mellan 1863 och 1900. Databasen täcker nära nog hela den svenska tillverkningsindustrin och innehåller information på etableringsnivå om antal arbetare, produktionsvärde samt tull som mått på output.

Artikeln beskriver hur uppgifterna ursprungligen samlades in och de steg som krävdes för att omvandla rådata till en digital databas. Varje variabels definition, dess förändringar över tid samt datans tillförlitlighet analyseras. Datakvaliteten bedöms även genom jämförelser med andra samtida datakällor. Den höga detaljnivån gör det möjligt för användare att både identifiera och hantera potentiella svagheter i materialet. Databasen utgör en unik resurs för forskning om tillverkningssektorn under en period av omfattande omvandling av svensk industri och är, såvitt känt, bland de tidigaste årliga databaserna på etableringsnivå internationellt. Artikeln diskuterar även möjliga användningsområden och vidareutvecklingar av databasen.

Artikel (med peer review)

Home Sweet Home: Returns to Returning in the Age of Mass Migration

Ejermo, O., Enflo, K., Eriksson, B., & Prawitz, E.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

American Economic Journal: Applied Economics, 17(4)

Sammanfattning

Trots att cirkulär migration historiskt och i dag har varit omfattande är dess ekonomiska effekter relativt lite studerade. Med hjälp av data om huvudsakligen landsbygdsbaserade svenska migranter som återvände från USA under massmigrationens epok analyseras avkastningen på tillfällig migration i form av förmögenhet, inkomster samt demografiska och sociala utfall. Resultaten visar betydande effekter på förmögenhet, men begränsade effekter på arbetsinkomster och yrkesmässig uppgradering. Manliga återvändare hade nästan dubbelt så stor förmögenhet som dem som stannade kvar, sannolikt till följd av sparande utomlands, medan kvinnliga återvändare främst ökade sin förmögenhet genom äktenskap. Dessa resultat understryker vikten av att beakta förmögenhet vid bedömningen av de ekonomiska effekterna av tillfällig migration.

Länk till artikeln.