Vetenskaplig produktion och högskolors övergång till universitet: Bakgrund, utveckling och analys av publikationsdata

Rapporten innehåller en bred genomgång av vad som påverkar nivån på svensk vetenskaplig produktion med fokus på den institutionella utvecklingen för akademin och hur innehållet i anställningen för aktiva forskare har förändrats. Data över 25 000 forskares vetenskapliga publikationer används för att beskriva vilka som publicerar och hur publiceringsaktiviteten utvecklas över tid. Samma data används också till att undersöka hur publiceringstakten påverkades när de tre tidigare högskolorna Karlstad, Växjö och Örebro fick universitetsstatus.

Resultat:

– Författarna visar att när lärosätena i Karlstad, Växjö och Örebro blev universitet ökade publikationsaktiviteten med 60–80 procent. Detta förklaras huvudsakligen av tillskott av forskningsmedel.
– Systemet har blivit mer undervisningsintensivt, särskilt för fast personal, utan att resurserna för undervisning har stigit i motsvarande mån.
– Utlandsfödda forskare publicerar på en tydligt högre nivå än svenskfödda och kvinnors publikationstakt faller till en lägre nivå relativt mäns vid den ålder de ofta blir mödrar.

Slutsatser och rekommendationer:

– Det finns ingen etablerad vetenskapligt grundad konsensus att resurser till vetenskaplig forskning bör ges till etablerade lärosäten. Resultat, baserade på erfarenheterna för Karlstad, Växjö och Örebro, indikerar tvärtom att stor utväxling i form av publikationer kan fås även vid satsningar på mindre högskolor till en relativt låg kostnad.
– Migrationssystemet bör stödja utlandsfödda forskare som vill stanna i Sverige efter disputation. Rapporten visar att denna grupp är särskilt vetenskapligt produktiv.
– Mer forskning behövs om könsgapet i publikationstakt för att kunna utveckla policy för att öka jämställdheten.
– Staten bör göra en översyn av det kontraktsmässiga innehållet hos universitetsanställda vilket varierar starkt mellan lärosäten. Hänsyn bör tas inte bara till hur olika tjänster finansieras genom bas- och externfinansiering, utan också hur detta samspelar med den allt sämre betalda undervisningen.
– Tillgång till den typ av publikationsdata som använts i den empiriska analysen kan ge ytterligare insikter om vetenskaplig produktion. Medel bör tillskjutas för att skapa möjligheter att systematiskt samla in sådan data till Universitetskanslersämbetet i samarbete med Statistiska centralbyrån.

Ejermo, O., & Sofer, Y. (2023). Vetenskaplig produktion och högskolors övergång till universitet: Bakgrund, utveckling och analys av publikationsdata. SNS förlag.