Sök
Sök

Forskning eller familj – hur påverkas den vetenskapliga produktiviteten av att bli förälder?

PublikationRapporter
Olof Ejermo

Sammanfattning

En framgångsrik forskarkarriär bygger inte sällan på att en snöbollseffekt uppstår kring forskningen som bedrivs tidigt i karriären, det vill säga under den tid då de flesta väljer att skaffa barn. En produktiv start på karriären påverkar antalet publicerade verk och en forskares citeringsgrad och därmed också chanserna att locka till sig externa forskningsmedel som kan finansiera den fortsatta forskningen.

Påverkas manliga och kvinnliga forskares karriärmöjligheter olika av att få barn? Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, undersöker i den här rapporten hur det första barnet påverkar vetenskaplig produktivitet, löneutveckling samt kvinnors respektive mäns utträde ur akademin. Rapporten landar i rekommendationer för hur förutsättningarna för forskare att komma tillbaka till arbetet efter föräldraledigheten kan förbättras.

Ejermo, O. (2024), Forskning eller familj – hur påverkas den vetenskapliga produktiviteten av att bli förälder?, SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle / Center for Business and Policy Studies, Stockholm.

Liknande innehåll

Vetenskaplig produktion och högskolors övergång till universitet: Bakgrund, utveckling och analys av publikationsdata
RapporterPublikation
Ejermo, O., & Sofer, Y.
Publiceringsår

2023

Publicerat i

SNS förlag.

Sammanfattning

Rapporten innehåller en bred genomgång av vad som påverkar nivån på svensk vetenskaplig produktion med fokus på den institutionella utvecklingen för akademin och hur innehållet i anställningen för aktiva forskare har förändrats. Data över 25 000 forskares vetenskapliga publikationer används för att beskriva vilka som publicerar och hur publiceringsaktiviteten utvecklas över tid. Samma data används också till att undersöka hur publiceringstakten påverkades när de tre tidigare högskolorna Karlstad, Växjö och Örebro fick universitetsstatus.

Resultat:

– Författarna visar att när lärosätena i Karlstad, Växjö och Örebro blev universitet ökade publikationsaktiviteten med 60–80 procent. Detta förklaras huvudsakligen av tillskott av forskningsmedel.
– Systemet har blivit mer undervisningsintensivt, särskilt för fast personal, utan att resurserna för undervisning har stigit i motsvarande mån.
– Utlandsfödda forskare publicerar på en tydligt högre nivå än svenskfödda och kvinnors publikationstakt faller till en lägre nivå relativt mäns vid den ålder de ofta blir mödrar.

Slutsatser och rekommendationer:

– Det finns ingen etablerad vetenskapligt grundad konsensus att resurser till vetenskaplig forskning bör ges till etablerade lärosäten. Resultat, baserade på erfarenheterna för Karlstad, Växjö och Örebro, indikerar tvärtom att stor utväxling i form av publikationer kan fås även vid satsningar på mindre högskolor till en relativt låg kostnad.
– Migrationssystemet bör stödja utlandsfödda forskare som vill stanna i Sverige efter disputation. Rapporten visar att denna grupp är särskilt vetenskapligt produktiv.
– Mer forskning behövs om könsgapet i publikationstakt för att kunna utveckla policy för att öka jämställdheten.
– Staten bör göra en översyn av det kontraktsmässiga innehållet hos universitetsanställda vilket varierar starkt mellan lärosäten. Hänsyn bör tas inte bara till hur olika tjänster finansieras genom bas- och externfinansiering, utan också hur detta samspelar med den allt sämre betalda undervisningen.
– Tillgång till den typ av publikationsdata som använts i den empiriska analysen kan ge ytterligare insikter om vetenskaplig produktion. Medel bör tillskjutas för att skapa möjligheter att systematiskt samla in sådan data till Universitetskanslersämbetet i samarbete med Statistiska centralbyrån.

Innovation in Malmö after the Öresund bridge
Artikel (med peer review)Publikation
Ejermo, O., Hussinger, K., Kalash, B., & Schubert, T.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Journal of Regional Science, 62(1), 5-20.

Sammanfattning

We analyze the effect of the Öresund Bridge, a combined railway and motorway bridge between Swedish Malmö and the Danish capital Copenhagen, on inventive activity in the region of Malmö. Applying difference-in-difference estimation on individual-level data, our findings suggest that the Öresund Bridge led to a significant increase in the number of patents per individual in the Malmö region as compared with the two other major regions in Sweden, Gothenburg, and Stockholm. We show that a key mechanism is the attraction of highly qualified workers to the Malmö region following the construction of the bridge.

The article in total can be accessed here.

Visa fler