Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00 info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

Publikationer Evenemang Medarbetare

Populärt

Forskning i korthet

Rapportserie arbetsmarknad

Klimat och miljö

Konkurrenskraft

Detta är Ratio

Verksamhetsberättelse

Stipendium för unga forskare

Sommarassistent på Ratio

Eli F. Heckscher-föreläsning

Vanliga frågor

Integritetspolicy

PublikationBok

Frihetens förgänglighet – fem teorier om hot mot det fria samhällets institutioner

Sammanfattning

Från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet var Sverige ett av världens mest liberala länder. Genom en rad reformer avreglerades ekonomin och samhället samtidigt som skatterna sänktes och rättsstaten stärktes. Demokrati infördes. Det civila samhället och företagsamheten blomstrade. Under samma period var Sverige också ett av världens mest snabbväxande länder. Därefter tycks utvecklingen ha förbytts till sin motsats.

I Frihetens förgänglighet – fem teorier om hot mot det fria samhällets institutioner beskriver, jämför och analyserar Erik Moberg ett antal samhälleliga processer som långsiktigt undergräver det fria samhället och dess institutioner. Analysen har en vidare tillämpning än Sverige men torde i högsta grad vara relevant för förståelsen av vårt eget samhälle. De fem teorier som analyseras har utvecklats av Friedrich Hayek, Karl Marx, Ludwig von Mises, Mancur Olson och Joseph Schumpeter.

Moberg, E. (2004). Frihetens förgänglighet – fem teorier om hot mot det fria samhällets institutioner. Stockholm. Ratio.

Detaljer

Författare: Moberg, E.
Publiceringsår: 2004

Liknande innehåll

Lockout, Strejk och Blockad

Publiceringsår

2006

Publicerat i

Lockout, Strejk och Blockad

Sammanfattning

På den svenska arbetsmarknaden är lockouten, strejken och blockaden alla välkända konfliktvapen. Men hur verkar de? När används de och av vem? Vilka är vapnens avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med vapnens användning – för användaren, för motståndaren, för tredje man och för samhället i stort? Vilka är skillnaderna mellan konflikterna inom den privata och den offentliga sektorn? Hur skiljer skyddade respektive konkurrensutsatta sektorer sig åt? Hur används sympatiåtgärder? Och, inte minst, hur har konfliktvapnens relativa styrka förändrats sedan 1900-talets början och fram till våra dagar?

I Lockout, Strejk och Blockad genomför statsvetaren Erik Moberg en systematisk analys av dessa frågor. Han visar bland annat att strejkvapnets effektivitet förstärkts dramatiskt under den studerade hundraårsperioden. Särskilt gäller detta användandet av sympatiåtgärder. Han inför också en distinktion mellan vanliga avtalskonflikter och så kallade systemförsvarskonflikter. Huvudvapnet i de senare är blockaden – ett formidabelt vapen på den svenska arbetsmarknaden som ingen aktör i längden kan stå emot.

Erik Mobergs analys utgör en högaktuell pionjärinsats inom svensk samhällsforskning.

The Conflict about the Middle of the Road

Publiceringsår

2006

Publicerat i

Sammanfattning

This paper is about something which, at least superficially, looks like a conflict between public choice theory and Austrian social science, in particular as represented by Friedrich Hayek and Ludwig von Mises. What I am referring to is the conflict between the so-called Median Voter Theorem, on the one hand, and the Austrian contention that there is no “middle way”, on the other. The Median Voter Theorem, as the reader knows, is often formulated within the framework of a left-right continuum, and it says that the decision taken will correspond to the position of the median voter. Thus, if the voters are distributed in a roughly symmetrical way along the left-right continuum, the decision will be a position somewhere close to the middle of the scale. The Austrians, on the contrary, claim that there is no such thing as a middle of the road outcome. Only socialism and liberalism are real alternatives.

Skatter och värdighet

Karlson, N., Johansson, D. & Johnsson, R.

Publiceringsår

2004

Publicerat i

Skatter och värdighet

Sammanfattning

Vilka är skatternas allvarligaste effekter? Är dagens skattenivå rimlig i ett ekonomiskt och normativt perspektiv? Om inte, vad bör i så fall göras åt saken? Dessa frågor utgör utgångspunkten för den tvärvetenskapliga antologin Skatter och värdighet.

Den ena huvudtesen är att skatterna motverkar arbetsdelning och sysselsättning. Annorlunda uttryckt gör skatterna att vi jobbar osmart. Allt fler av oss sysslar med fel saker. Dessutom utestängs väldigt många i arbetsför ålder från arbetsmarknaden.

Den andra huvudtesen är att skatternas konsekvenser utgör ett hot mot människors värdighet. Att kunna försörja sig själv och sina närmaste är en central del i ett värdigt liv. När skatter minskar förutsättningarna för sysselsättning, företagande, sparande och tillväxt undergrävs den enskildes värdighet.

I Skatter och värdighet analyseras skatters normativa legitimitet, skatternas och den offentliga sektorns historiska utveckling, skatternas effekter på den enskildes komparativa fördelar, effektivitetsproblem med höga skatter, skattekilar på hushållsnära tjänster samt förmögenhets-skattens konsekvenser.

Dessutom presenteras ett antal konkreta förslag på hur förutsättningarna för arbete, företagande och värdighet snabbt och enkelt skulle kunna förbättras genom rejält sänkta skatter. Effekterna är dramatiskt positiva.