Individers självförsörjning över livscykeln

PublikationRapporter

Åsa Hansson

Sammanfattning

Den svenska arbetsmarknaden är mycket dual och tecknen på strukturella matchningsproblem på arbetsmarknaden är många. På en del av arbetsmarknaden råder sedan länge stor brist på kompetent arbetskraft. Bristen på arbetskraft med efterfrågade färdigheter och förmågor är så omfattande att det hämmar konkurrenskraften och håller tillbaka välståndet. På motsatta sidan finns många människor i arbetsför ålder som inte försörjer sig själva och på så vis befinner sig i ett ekonomiskt utanförskap.

Vi ställer oss frågor om vad utanförskap och en låg självförsörjningsgrad får för konsekvenser för ekonomin, för den svenska modellen, samt för samhället i stort. Vad kan göras för att minska dualiteten på arbetsmarknaden samt minska de strukturella matchningsproblemen på arbetsmarknaden? Vad kan göras för att underlätta humankapitalförsörjning samtidigt som utanförskapet bryts?

Inom ramen för Skandinaviska policyinstitutets forsknings- och analysområde arbetsmarknad, självförsörjning och utanförskap är frågor om hur skall arbetsmarknaden bli effektivare centrala? Hur skall dualiteten på arbetsmarknaden överbryggas? En central fråga är vilka policyreformer som behövs.

Denna rapport är skriven av Åsa Hansson verksam vid Lunds universitet och handlar om självförsörjningsgraden betraktad utifrån ett livscykelperspektiv. Rapporten använder sig av ett alternativt mått på självförsörjning som utgår från hur mycket som en individ betalar in i skatter respektive erhåller i offentliga transfereringar. Individer som är nettoskattebetalare är självförsörjande. Måttet är striktare än andra mått och visar att så många som 1,8 miljoner människor i arbetsför ålder saknar självförsörjning.

Hansson, Å. (2024). Individers självförsörjning över livscykeln. Skandinaviska Policyinstitutet

Den svenska välfärden möter den moderna världen

RapporterPublikation

Hansson, Å. & Henriksson, L.

Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

Sveriges långtgående decentraliserade välfärdssystem har många fördelar, men utmanas i en ekonomi som blivit alltmer digital och global. I denna rapport analyserar vi de utmaningar som dagens finansiering av kommunal och regional verksamhet står inför samt diskuterar en rad förbättringsåtgärder.

Det är uppenbart att dagens lokala finansiering av den kommunala och regionala välfärden inte räcker till, utan kräver tillskott från nationell nivå. Dessutom är skattebasen – förvärvsinkomster – inte jämnt fördelade över regioner och kommuner, vilket ställer krav på utjämningssystemet. Den ojämna fördelningen är framför allt märkbar mellan kommuner och det finns en risk att skillnaderna fortsätter att öka. Det är också problematiskt att samtliga tre fiskala nivåer – staten, regioner och kommuner – delar på samma skattebas. Därutöver talar mycket för att arbetsinkomster blivit mer mobila, vilket ökar både den samhällsekonomiska kostnaden av att beskatta arbetsinkomster och försvårar användningen av dem som lokal skattebas. Den lokala beskattningen brister även i transparens och uppfyller inte kraven om horisontell och vertikal rättvisa, det vill säga att samma inkomst beskattas olika beroende på var man bor samt att individer med lägre inkomst kan betala mer i skatt är individer med högre inkomst.

Vi föreslår bland annat en förändring i beskattningsmakten där lokala jurisdiktioner får beskattningsmakt över nya skattebaser, så som fastigheter och eventuellt naturresurser. Det kan växlas mot en minskad beskattningsmakt över förvärvsinkomster för regionerna. Det finns många fördelar med att beskatta fastigheter lokalt. Dessutom talar en ökad arbetskraftsmobilitet för ett skifte från beskattning av förvärvsinkomster mot mer icke-mobila
skattebaser.

Do tax subsidies for household and home repair services enable older adults to age in place?

Working paperPublikation

Hansson, Å., Dahlgren, D., Iwarsson, S., Schmidt, S. M., & Kylén, M.

Publiceringsår

2024

Publicerat i

Division of Real Estate Science, Department of Technology and Society, Lund University

Sammanfattning

In this article, we use detailed income and tax register data from 2008 to 2021, covering the entire Swedish population, to investigate whether older adults use tax subsidies for households (RUT) and home repair (ROT) services to a larger extent than other age groups and whether usage affects the probability of moving. We show that older adults are more likely to use RUT and ROT than younger adults. In addition, the results from multivariate regression analyses show that older adults using ROT are less likely to move than non-users while controlling for many other factors. This suggests that ROT enables older adults to age in place, possibly by using ROT to adjust their homes to new needs as they age. However, the tax subsidy RUT increases the probability of moving in all age groups. One main policy aim of the tax subsidies RUT and ROT was to increase labour participation by encouraging households to buy household and home repair services in the formal rather than informal market. Hence, the subsidies aimed to convert jobs from the informal to the formal market with social security benefits. Our study shows that the tax subsidies, RUT and ROT, also impact the probability to move, an unintended effect of the tax subsidies.

The degree of self-sufficiency among native Swedes and immigrants: Over time, life cycle and depending on time in Sweden

Artikel (med peer review)Publikation

Hansson, Å.

Publiceringsår

2024

Publicerat i

Journal of Poverty

Sammanfattning

Social exclusion and individuals’ self-sufficiency have been on the public agenda in Sweden recently. One reason is the large influx of immigrants to Sweden in 2016. This paper aims to measure self-sufficiency over time, across the life cycle, depending on geographical origin, and time spent in Sweden to provide information about how self-sufficiency has developed over time and across the life cycle. To address the potential problem of lack of self-sufficiency knowledge about its extent and predominance in certain groups is essential. Detailed register data on the entire population in Sweden are used to study the ability to support oneself. Results show that the self-sufficiency rate has improved since 2016, the year Sweden received many immigrants. However, among those who are not self-sufficient, the dependence on the public has increased. There are signs that the welfare state’s redistributive role over the life cycle has decreased over time, both in younger and older ages. Furthermore, the self-sufficiency rate is lower for individuals born outside of Sweden but increases the longer they have resided in Sweden.

Sammanfattning

Liknande innehåll