Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationRapporter

Individers självförsörjning över livscykeln

Sammanfattning

Den svenska arbetsmarknaden är mycket dual och tecknen på strukturella matchningsproblem på arbetsmarknaden är många. På en del av arbetsmarknaden råder sedan länge stor brist på kompetent arbetskraft. Bristen på arbetskraft med efterfrågade färdigheter och förmågor är så omfattande att det hämmar konkurrenskraften och håller tillbaka välståndet. På motsatta sidan finns många människor i arbetsför ålder som inte försörjer sig själva och på så vis befinner sig i ett ekonomiskt utanförskap.

Vi ställer oss frågor om vad utanförskap och en låg självförsörjningsgrad får för konsekvenser för ekonomin, för den svenska modellen, samt för samhället i stort. Vad kan göras för att minska dualiteten på arbetsmarknaden samt minska de strukturella matchningsproblemen på arbetsmarknaden? Vad kan göras för att underlätta humankapitalförsörjning samtidigt som utanförskapet bryts?

Inom ramen för Skandinaviska policyinstitutets forsknings- och analysområde arbetsmarknad, självförsörjning och utanförskap är frågor om hur skall arbetsmarknaden bli effektivare centrala? Hur skall dualiteten på arbetsmarknaden överbryggas? En central fråga är vilka policyreformer som behövs.

Denna rapport är skriven av Åsa Hansson verksam vid Lunds universitet och handlar om självförsörjningsgraden betraktad utifrån ett livscykelperspektiv. Rapporten använder sig av ett alternativt mått på självförsörjning som utgår från hur mycket som en individ betalar in i skatter respektive erhåller i offentliga transfereringar. Individer som är nettoskattebetalare är självförsörjande. Måttet är striktare än andra mått och visar att så många som 1,8 miljoner människor i arbetsför ålder saknar självförsörjning.

Hansson, Å. (2024). Individers självförsörjning över livscykeln. Skandinaviska Policyinstitutet

Detaljer

Författare
Hansson, Å.
Publiceringsår
2024
Publicerat i

Skandinaviska Policyinstitutet

Relaterat

  • Bild av Åsa Hansson, medarbetare på Ratio
    Docent

    Åsa Hansson

    asa.hansson@ratio.se

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

Aging in place or moving on? Exploring older homeowners’ housing situation in the context of housing market dynamics and policy incentives

Dahlgren, D., Magnusson, L., Hansson, Å., Schmidt, S.M., Iwarsson, S. & Kylén, M.

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Housing and Society

Sammanfattning

Housing preferences in later life vary, and housing decisions are complex. While much attention has been paid to health and accessibility, less is known about how financial factors influence housing decisions among older homeowners. This qualitative study aimed to deepen understanding of how single-family homeowners aged 55 and older reason about their housing situation. We conducted focus groups with 30 participants from four Swedish municipalities, selected for their distinct demographic and housing market characteristics. Content analysis revealed a central theme: The many benefits of living in the current house outweigh economic and local housing market challenges. This theme emerged from four categories: (1) Desire to stay in place; (2) Discrimination toward older homeowners; (3) Local and national housing market conditions; (4) Reflecting on the future housing situation. The study demonstrates that preferences for aging in place are shaped by health status, emotional attachment, and financial concerns. Participants often viewed relocation as financially disadvantageous, and a limited supply of suitable housing and perceived lack of political prioritization further constrained their possibility of moving. These findings suggest a potential mismatch between housing policy goals and homeowners’ preferences, underlining the need for planning strategies that reflect local realities and support aging in place.

Artikel (med peer review)

Does Access to Housing Wealth Relax Liquidity Constraints for Entrepreneurs? Evidence from Sweden

Hansson, Å.

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Nordic Journal of Surveying and Real Estate Research, 19(1)

Sammanfattning

Liquidity constraints are often seen as a barrier to entrepreneurship, with many relying on personal or informal capital to start a business. This paper examines whether increased access to equity — via rising value of owner-occupied housing — affects the likelihood of business entry. Using detailed Swedish tax return data and exploiting the 2008 property tax reform as a natural experiment, we analyze how changes in house prices influence entrepreneurial activity. While higher housing prices correlate with business ownership and entry, this relationship disappears when isolating the causal effect of the tax reform. These findings contrast earlier findings and suggest that the value of owner-occupied housing proxy for individual characteristics rather than easing liquidity constraints, indicating that such constraints are not a major barrier to entrepreneurship in Sweden.

Bokkapitel

Digitalization and the Challenges to Finance Public Welfare: The Case of Sweden

Åsa Hansson
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Taxation in the Digital Era. Palgrave Macmillan, Cham.

Sammanfattning

Kapitlet analyserar hur digitalisering och globalisering utmanar staters förmåga att beskatta inkomster och därmed finansiera offentlig välfärd. När arbete, konsumtion och värdeskapande i allt högre grad kan ske utan geografisk närvaro försvagas kopplingen mellan skattebaser och nationella jurisdiktioner. Detta gäller både multinationella företag och individer med ökad möjlighet till distansarbete.

Med fokus på Sverige diskuteras hur ett skattesystem med höga skatter på arbete, lägre beskattning av kapital och en decentraliserad välfärdsmodell kan bli särskilt sårbart. Kapitlet belyser behovet av anpassningar av skattesystemet för att upprätthålla legitimitet, effektivitet och finansiering av välfärdsstaten i en digital ekonomi.

Visa fler