Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
MedarbetareDocent

Åsa Hansson

Kontaktuppgifter

E-post
asa.hansson@ratio.se
Länkar
  • Google Scholar

Åsa Hansson är docent i nationalekonomi och forskar främst kring frågor som rör skatter och beteende. Åsa har mångårig erfarenhet av skatteforskning och har framför allt forskat kring internationella beskattning och konkurrenskraft. Under senare år har hon fokuserat på hur globaliseringen och teknikutvecklingen påverkar skattesystemet och förmågan att finansiera offentlig sektor. Hon har även stort intresse av faktisk finanspolitik och har varit ledamot i Finanspolitiska rådet och i flera skatteutredningar i Sverige och Danmark.

Åsa är även forskare vid Lunds universitet och driver där tillsammans med kollegor bland annat forskningsnätverket SoeTech som studerar hur teknikutvecklingen påverkar samhället. Hon är även ledamot av redaktionsrådet för tidskriften Ekonomisk Debatt, ledamot i Skatteverkets och Tillväxtanalys vetenskapliga råd och medlem i Skatteakademin. Åsa har tidigare varit verksam vid University of California, Santa Barbara, University of Massachusetts och Köpenhamns universitet.

Hon är även statlig utredare för uppdraget ”Uppdrag att föreslå åtgärder för en hållbar befolkningsutveckling och ett mer familjevänligt samhälle” (dir. S2025/01311), som pågår under perioden 1 juli 2025–30 juni 2026.



Relaterade publikationer

    Bokkapitel

    Digitalization and the Challenges to Finance Public Welfare: The Case of Sweden

    Åsa Hansson
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2025

    Publicerat i

    Taxation in the Digital Era. Palgrave Macmillan, Cham.

    Sammanfattning

    Kapitlet analyserar hur digitalisering och globalisering utmanar staters förmåga att beskatta inkomster och därmed finansiera offentlig välfärd. När arbete, konsumtion och värdeskapande i allt högre grad kan ske utan geografisk närvaro försvagas kopplingen mellan skattebaser och nationella jurisdiktioner. Detta gäller både multinationella företag och individer med ökad möjlighet till distansarbete.

    Med fokus på Sverige diskuteras hur ett skattesystem med höga skatter på arbete, lägre beskattning av kapital och en decentraliserad välfärdsmodell kan bli särskilt sårbart. Kapitlet belyser behovet av anpassningar av skattesystemet för att upprätthålla legitimitet, effektivitet och finansiering av välfärdsstaten i en digital ekonomi.

    Rapporter

    Hur påverkar skatt på förvärvs­inkomster svensk innovationskraft?

    Ejermo, O., Halvarsson, D., & Hansson, Å.
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2025

    Publicerat i

    Tillväxtanalys.

    Sammanfattning

    Rapporten analyserar hur beskattningen av förvärvsinkomster påverkar Sveriges innovationsförmåga. Fokus ligger på hur marginalskatter och skattesystemets utformning påverkar humankapital, entreprenörskap och incitament till kunskapsintensivt arbete. Resultaten visar att höga skatter på arbetsinkomster riskerar att dämpa innovation genom minskad rörlighet, svagare incitament för utbildning och svårigheter att attrahera och behålla högkvalificerad arbetskraft. Rapporten diskuterar därmed skattepolitikens betydelse för långsiktig produktivitet och ekonomisk tillväxt.

    Rapporter

    De fattiga och de rika – en ESO-rapport om inkomstjämlikhet och inkomströrlighet i Sverige 1991–2021

    Bergh, A., Hansson, Å., & Wernberg, J.
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2025

    Publicerat i

    Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO)

    Sammanfattning

    Rapporten visar att inkomstojämlikheten i Sverige har ökat sedan 1990-talet, men att traditionella mått som Gini inte fångar hur individers inkomster förändras över tid. Låginkomstpersistensen minskade under 1990- och 2000-talets början men har ökat igen efter finanskrisen, vilket innebär att fler fastnar längre i låga inkomster. Samtidigt ökade uppåtrörligheten från de lägsta inkomstgrupperna under 1990-talet och påverkas tydligt av konjunkturen. Toppinkomster är mycket stabila, där omkring 60 procent av dem som är i den högsta decilen ett år är kvar där fem år senare. Låga inkomster växer procentuellt och i kronor snabbare än höga, men ökade kapitalinkomster gör att toppen samtidigt drar ifrån.

    Bok

    Taxation in the Digital Era: Economic, Legal, and Policy Challenges

    Hansson, Å., & Wernberg, J
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2025

    Publicerat i

    Palgrave Macmillan

    Sammanfattning

    This open access edited volume discusses the impact of digitalization on taxation, using the Swedish welfare state model as a lens through which to examine the disruptive effect of new technologies on traditional tax models. Taking a multidisciplinary approach, it integrates perspectives from economics, law, audit, and public policy to shed light on contemporary challenges in taxation.

    With Sweden as a central case study, the chapters in this book address broader concerns surrounding the impact of digital transformation on how states calculate and enforce tax, as well as the role of international coordination in reforming tax policy. The book covers many important topics such as financing public welfare, international attempts to combat issues concerning multinationals and consumption taxation, legitimacy and democratic implications, as well as how digitalization impacts firms’ and tax authorities’ tax administration. The effects of AI, automation and remote work are all considered, as well as how greater labor mobility is decreasing the emphasis on a geographical nexus for taxability and creating a need for urgent tax reform. Providing a diverse set of theoretical and policy considerations, this book will be essential reading for scholars, students and policymakers working in the spheres of tax law, the welfare state and public economics.

    Artikel (med peer review)

    Skatteförslagen i Produktivitetskommissionens delbetänkande – Välbekanta men sannolikt otillräckliga.

    Hansson, Å.

    Publiceringsår

    2025

    Publicerat i

    Skatteförslagen i Produktivitetskommissionens delbetänkande – Välbekanta men sannolikt otillräckliga.

    Sammanfattning

    Skatteförslagen i Produktivitetskommissionens delbetänkande – Välbekanta men sannolikt otillräckliga
    Åsa Hansson

    Rapporter

    Den svenska välfärden möter den moderna världen

    Hansson, Å. & Henriksson, L.
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2025

    Publicerat i

    Ratios arbetsmarknadsserie.

    Sammanfattning

    Sveriges långtgående decentraliserade välfärdssystem har många fördelar, men utmanas i en ekonomi som blivit alltmer digital och global. I denna rapport analyserar vi de utmaningar som dagens finansiering av kommunal och regional verksamhet står inför samt diskuterar en rad förbättringsåtgärder.

    Det är uppenbart att dagens lokala finansiering av den kommunala och regionala välfärden inte räcker till, utan kräver tillskott från nationell nivå. Dessutom är skattebasen – förvärvsinkomster – inte jämnt fördelade över regioner och kommuner, vilket ställer krav på utjämningssystemet. Den ojämna fördelningen är framför allt märkbar mellan kommuner och det finns en risk att skillnaderna fortsätter att öka. Det är också problematiskt att samtliga tre fiskala nivåer – staten, regioner och kommuner – delar på samma skattebas. Därutöver talar mycket för att arbetsinkomster blivit mer mobila, vilket ökar både den samhällsekonomiska kostnaden av att beskatta arbetsinkomster och försvårar användningen av dem som lokal skattebas. Den lokala beskattningen brister även i transparens och uppfyller inte kraven om horisontell och vertikal rättvisa, det vill säga att samma inkomst beskattas olika beroende på var man bor samt att individer med lägre inkomst kan betala mer i skatt är individer med högre inkomst.

    Vi föreslår bland annat en förändring i beskattningsmakten där lokala jurisdiktioner får beskattningsmakt över nya skattebaser, så som fastigheter och eventuellt naturresurser. Det kan växlas mot en minskad beskattningsmakt över förvärvsinkomster för regionerna. Det finns många fördelar med att beskatta fastigheter lokalt. Dessutom talar en ökad arbetskraftsmobilitet för ett skifte från beskattning av förvärvsinkomster mot mer icke-mobila
    skattebaser.

    Working paper

    Do tax subsidies for household and home repair services enable older adults to age in place?

    Hansson, Å., Dahlgren, D., Iwarsson, S., Schmidt, S. M., & Kylén, M.

    Publiceringsår

    2024

    Publicerat i

    Division of Real Estate Science, Department of Technology and Society, Lund University

    Sammanfattning

    In this article, we use detailed income and tax register data from 2008 to 2021, covering the entire Swedish population, to investigate whether older adults use tax subsidies for households (RUT) and home repair (ROT) services to a larger extent than other age groups and whether usage affects the probability of moving. We show that older adults are more likely to use RUT and ROT than younger adults. In addition, the results from multivariate regression analyses show that older adults using ROT are less likely to move than non-users while controlling for many other factors. This suggests that ROT enables older adults to age in place, possibly by using ROT to adjust their homes to new needs as they age. However, the tax subsidy RUT increases the probability of moving in all age groups. One main policy aim of the tax subsidies RUT and ROT was to increase labour participation by encouraging households to buy household and home repair services in the formal rather than informal market. Hence, the subsidies aimed to convert jobs from the informal to the formal market with social security benefits. Our study shows that the tax subsidies, RUT and ROT, also impact the probability to move, an unintended effect of the tax subsidies.

    Artikel (med peer review)

    The degree of self-sufficiency among native Swedes and immigrants: Over time, life cycle and depending on time in Sweden

    Hansson, Å.

    Publiceringsår

    2024

    Publicerat i

    Journal of Poverty

    Sammanfattning

    Social exclusion and individuals’ self-sufficiency have been on the public agenda in Sweden recently. One reason is the large influx of immigrants to Sweden in 2016. This paper aims to measure self-sufficiency over time, across the life cycle, depending on geographical origin, and time spent in Sweden to provide information about how self-sufficiency has developed over time and across the life cycle. To address the potential problem of lack of self-sufficiency knowledge about its extent and predominance in certain groups is essential. Detailed register data on the entire population in Sweden are used to study the ability to support oneself. Results show that the self-sufficiency rate has improved since 2016, the year Sweden received many immigrants. However, among those who are not self-sufficient, the dependence on the public has increased. There are signs that the welfare state’s redistributive role over the life cycle has decreased over time, both in younger and older ages. Furthermore, the self-sufficiency rate is lower for individuals born outside of Sweden but increases the longer they have resided in Sweden.

    Rapporter

    Individers självförsörjning över livscykeln

    Hansson, Å.

    Publiceringsår

    2024

    Publicerat i

    Skandinaviska Policyinstitutet

    Sammanfattning

    Den svenska arbetsmarknaden är mycket dual och tecknen på strukturella matchningsproblem på arbetsmarknaden är många. På en del av arbetsmarknaden råder sedan länge stor brist på kompetent arbetskraft. Bristen på arbetskraft med efterfrågade färdigheter och förmågor är så omfattande att det hämmar konkurrenskraften och håller tillbaka välståndet. På motsatta sidan finns många människor i arbetsför ålder som inte försörjer sig själva och på så vis befinner sig i ett ekonomiskt utanförskap.

    Vi ställer oss frågor om vad utanförskap och en låg självförsörjningsgrad får för konsekvenser för ekonomin, för den svenska modellen, samt för samhället i stort. Vad kan göras för att minska dualiteten på arbetsmarknaden samt minska de strukturella matchningsproblemen på arbetsmarknaden? Vad kan göras för att underlätta humankapitalförsörjning samtidigt som utanförskapet bryts?

    Inom ramen för Skandinaviska policyinstitutets forsknings- och analysområde arbetsmarknad, självförsörjning och utanförskap är frågor om hur skall arbetsmarknaden bli effektivare centrala? Hur skall dualiteten på arbetsmarknaden överbryggas? En central fråga är vilka policyreformer som behövs.

    Denna rapport är skriven av Åsa Hansson verksam vid Lunds universitet och handlar om självförsörjningsgraden betraktad utifrån ett livscykelperspektiv. Rapporten använder sig av ett alternativt mått på självförsörjning som utgår från hur mycket som en individ betalar in i skatter respektive erhåller i offentliga transfereringar. Individer som är nettoskattebetalare är självförsörjande. Måttet är striktare än andra mått och visar att så många som 1,8 miljoner människor i arbetsför ålder saknar självförsörjning.