Sök

Nederländernas sjukvårdssystem – Försäkringar, experimentlust och privata utförare

PublikationRapporter
Framtidens sjukvård, Nederländerna, Sjukvård
Sjukvården – 3 – Nederländerna web
Ladda ner

Sammanfattning

Trots att svensk vård och omsorg enligt internationella jämförelser håller hög kvalitet, finns väl kända problem när det gäller exempelvis tillgänglighet, servicenivå och fungerande vårdkedjor. På längre sikt finns dessutom stora utmaningar med en åldrande befolkning, kostsamma behandlingsmetoder och förväntad ökad efterfrågan på vård och omsorg. Därtill har coronakrisen skapat en betydande vårdskuld som ställer ytterligare krav på ökade resurser och förbättrad effektivitet. Detta gör att det behövs en breddad diskussion om hur framtidens sjukvård ska kunna finansieras och organiseras för att kunna finna lösningar på de utmaningar som finns.

Nederländerna är här ett intressant exempel, vars sjukvårdssystem delvis har en liknande bakgrund som Sveriges, men där finansieringen baseras på försäkringar som medborgarna kan välja mellan. Utförarna är i betydligt större utsträckning privata och/eller ideella. Nederländerna har en mindre sammanblandning mellan finansiering och utförande än i Sverige.

Både Nederländerna och Sverige klarar sig väl i internationella jämförelser av sjukvårdsystem, samtidigt som länderna, till viss del, har valt olika sätt att organisera och finansiera sin vård, vilket gör länderna intressanta att jämföra och Nederländerna till ett intressant land att dra lärdomar från. Exemplet visar att det går att kombinera en jämlik vård med försäkringslösningar och ett stort mått av valfrihet.
Problemen som möter Nederländerna är i vissa avseenden snarlika de svenska. Balansen mellan rättighetslagstiftning (LSS) och skyldighetslagstiftning (Socialtjänstlagen) är en aktuell fråga och föremål för förändringar och diskussion. Samtidigt är det tydligt att Nederländernas sjukvård överlag inte ter sig avsevärt dyrare eller sämre än svensk sjukvård – den presterar lika bra enligt mätningar och man lägger något mindre resurser på sjukvård i förhållande till BNP jämfört med Sverige.

Syftet med denna rapport är att empiriskt beskriva det nederländska sjukvårdssystemet, jämföra relevanta delar med det svenska och baserat på detta diskutera eventuella lärdomar för det svenska vård och omsorgssystemet.

Rapporten kommer i första hand att studera primärvård och specialistvård (öppen och sluten). Dessutom undersöks äldreomsorg i form av hemtjänst i eget boende, samt institutionaliserad äldreomsorg. Övriga vård- och omsorgstjänster berörs endast undantagsvis.

Lundbäck, M. (2021). Nederländernas sjukvårdssystem – Försäkringar, experimentlust och privata utförare. Ratio.


Liknande innehåll

Working Paper No. 209. Resolving the Coordination Problem in Health Care
Working paperPublikation
Lundbäck, M.
Publiceringsår

2013

Sammanfattning

The underlying reason for the lack of coordination of health care production is often attributed to the lack of central cost accountability for each individual patient. The rather few health care producers that manages to coordinate health care all the way from primary care to tertiary care are often used as good examples, e g Veterans administration, Kaiser Permanente, Intermountain Health Care and The Mayo Clinics. However, due to large cost variability amongst patients (economic risk), information asymmetries and agency problems, the provision of health care is rarely coordinated. More commonly, the delivery of health care production is reimbursed in a non-coordinated way that creates incentives for sub-optimisation and holds back entrepreneurship among producers. In this paper we use data from the Medical Expenditure Panel Survey and computer simulations to illustrate that limiting a provider’s cost responsibility for each patient is a much more efficient way of reducing provider risk than to increase the number of patients. Our simulations illustrate that introducing an individual yearly cost ceiling of 20 000 US-dollars per patient reduces risk as much as increasing the number of patients from 5 000 to 100 000. The results indicate that it might be possible to create a favourable environment for coordination in managed care organisations, such as those mentioned above, without exposing providers to extensive risk. Reimbursements systems of the type used in Medicare Advantage might thus be slightly adjusted to reduce the barriers of entry (economic risk) and promote the entry of integrated care providers on the market.

Lundbäck, M. (2013). Resolving the Coordination Problem in Health Care: Limited Responsibility HMO:s. Ratio Working Paper No. 209.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578