Offshoring and Home Country R&D

PublikationArtikel (med peer review)
EU, Företagandets villkor, Forskning, Offshoring, Patrik Karpaty, Patrik Tingvall

Sammanfattning

National concerns are occasionally raised against offshoring economic activities to other countries. While most of the existing literature has focused on the effects on labour demand and productivity, the effects on domestic R&D have largely been neglected. Using Swedish firm-level data, we analyse the effects of material offshoring on the R&D intensity of domestic firms. The results suggest that the overall impact of offshoring on R&D is negative. The negative effect on home country R&D stems from offshoring by small firms from other high-income countries. Conversely, offshoring increases home country R&D among large firms. As large firms perform the bulk of Swedish R&D, the net effect of offshoring on R&D is positive.

Related content: Working Paper No. 180

Karpaty, P. & Gustavsson Tingvall, P. (2015). Offshoring and Home Country R&D. The World Economy, 38(4), 655-676. DOI: 10.1111/twec.12226


Liknande innehåll

Ofullbordad: Om EU:s inre marknad för tjänster och Europas produktivitetsproblem
RapporterPublikation
Blix, M.
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Liberaliseringen av tjänster inom EU har tappat fart. Jämfört med den inre marknaden för varor har utvecklingen av handeln med tjänster hållits tillbaka av byråkrati och krångel, vilket resulterar i långsammare tillväxt, lägre sysselsättning och bristfällig konkurrenskraft. Hindren för handel med tjänster präglas av lika stor mångfald som tjänsterna själva.

Genom att kombinera olika index, presenterar denna rapport en övergripande bild av regleringsbaserade hinder. Enligt OECD-data finns det specifika sektorer (som juridiska, distributions- och järnvägsfrakttransporttjänster) där reformer skulle kunna genomföras till låg kostnad. Men byråkrati och administrativa hinder utmanar alla typer av företag inom EU. Mer än 90 procent av EU:s BNP kommer från länder som rankas lägre än 20 i Världsbankens Doing Business-bedömning från 2020. De över 5 700 reglerade yrkena inom EU är ett exempel på ett område i behov av reformer. Cirka 140 icke-sjukvårdsrelaterade yrken regleras endast i ett EU-land (som exempelvis blomsterhandlare i Luxemburg och vinprovare i Slovenien), vilket indikerar att regleringsbehovet är tämligen svagt eller obefintligt. Det finns också märkliga regionala skillnader i regleringen av yrken inom länder (särskilt i Belgien).

De många reglerade yrkena hindrar innebär ett sänke för potentialen i den inre marknaden och skulle kunna avvecklas helt eller harmoniseras med lite politisk vilja. Om endast yrken som är gemensamma för ett rimligt stort antal EU-länder vore föremål för reglering skulle listan över reglerade yrken kortas dramatiskt.

Den här rapporten drar slutsatsen att kostnaden för passivitet när det gäller liberalisering av den inre marknaden för tjänster är hög och riskerar skada EU:s konkurrenskraft.

Ratio Working Paper No. 350: A quickly transforming labour market
Working paperPublikation
Uddén Sonnegård, E.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT (Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the transformation into a digital world of work.

Visa fler