Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationArtikel (med peer review)

Political failure: a missing piece in innovation policy analysis

Sammanfattning

Within the field of innovation studies, researchers have identified systematic failures that hamper investment in R&D, innovation, and growth. Accordingly, researchers in this field often seek to provide policy recommendations on how to alleviate these failures. However, previous discussions have often been lacking considerations to the risks of political failures, meaning that policies fail to achieve their stated goals in a systematic manner. In response to this gap, this article aims to illustrate the concept of political failure and its relevance for innovation research. This is done by both discussing how political failure can impact innovation policy and by reviewing the prevalence of any discussions of political failure among top-ranked journals on innovation for the period 2010–2019, a total of 7161 articles. The results show that consideration of political failure is scarce, with a small number of papers that have a substantial analysis of political failures. If the awareness of political failures could be increased, this could lead to better policy recommendations with a more nuanced discussion of the risks and limitations of public policy.

The article can be accessed here.

Kärnä, A., Karlsson, J., Engberg, E., & Svensson, P. (2022). Political failure: a missing piece in innovation policy analysis. Economics of Innovation and New Technology, 1-32.

Detaljer

Författare
Kärnä, A., Karlsson, J., Engberg, E., & Svensson, P.
Publiceringsår
2022
Publicerat i

Economics of Innovation and New Technology, 1-32.

Relaterat

  • Doktorand

    Erik Engberg

    erik.engberg@ratio.se

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

Artificial intelligence, tasks, skills and wages: Worker-level evidence from Germany

Engberg, E., Koch, M., Lodefalk, M., & Schroeder, S.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Research Policy

Sammanfattning

As a first step, the study documents novel evidence on changes in tasks and skills within occupations in Germany over the past two decades. It further identifies a distinct relationship between ex ante occupational work content and ex post exposure to artificial intelligence (AI) and automation through robots. Workers in occupations with high AI exposure perform different activities and face different skill requirements than workers in occupations primarily exposed to robots, suggesting that AI and robots substitute for different types of tasks and skills. The study also shows that changes in the task and skill content of occupations are related to their initial exposure to these technologies. Finally, using individual labour market biographies, the analysis investigates the relationship between AI exposure and wages. By examining the dynamic effects of AI exposure over time, the study finds positive associations with wages, with nuanced differences across occupational groups, thereby providing further insight into the substitutability and augmentability of AI.

Artikel (utan peer review)

AI i offentlig sektor.

Tang, A.; Engberg, E.; Lodefalk, M.; Rydén, S.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ekonomiskt Debatt

Sammanfattning

Artificiell intelligens (AI) har potential att bidra till att hantera kompetensbrist och arbetskraftsbehov i offentlig sektor. Vi undersöker med scenarioanalyser de effekter tekniken kan ha på produktivitet och arbetskraftsbehov. Dessutom analyserar vi utmaningar med tekniken. Resultaten visar på potential för både tydliga produktivitetsökningar och ett minskat arbetskraftsbehov, där även måttliga produktivitetsökningar kan leda till en ökad långsiktig tillväxttakt. För att detta ska realiseras krävs det dock omfattande insatser, inklusive kompetensutveckling och strategiskt ledarskap.

Rapporter

Algoritmer för allmän nytta: En ESO‑rapport om AI, produktivitet och arbetskraftsbehovet i offentlig sektor

Lodefalk, M., Tang, A., & Engberg, E.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi

Sammanfattning

Den pågående framväxten av en ny generation artificiell intelligens (AI) väcker frågor om hur långt automatiseringen av mänskligt arbete kan gå. AI-modeller kan idag användas till allt från enklare uppgifter som rutinartade kundtjänstärenden till mer komplexa som att bistå vid medicinsk diagnostik.

Trots att fältet inte är nytt har de senaste årens förbättringar inom datorkraft, den ökade tillgången till stora datamängder och utvecklingen av algoritmer för maskininlärning lett till en renässans på AI-området. Tidigare teknikskiften såsom den industriella revolutionen eller utvecklingen av internet har ofta varit förknippade med produktivitetsökningar, men historien lär oss att det kan ta tid för sådana effekter att realiseras i ekonomin.

I den här rapporten undersöker Magnus Lodefalk, Erik Engberg och Aili Tang hur AI kan användas i offentlig sektor och hur utvecklingen kan komma att påverka produktiviteten och arbetskraftsbehovet. Författarna finner att AI-användningen i offentlig sektor har ökat från låga nivåer och att tillämpningarna oftast rör stödverksamhet och administration, snarare än välfärdens kärnuppgifter.

Även i framtiden väntas AI-teknikers tillämpbarhet skilja sig kraftigt åt mellan olika yrken i offentlig sektor, där yrkesroller som exempelvis planerare, utredare eller kommunikatörer framstår som betydligt mer tillämpliga för AI än kriminalvårdare, poliser eller undersköterskor.

Författarna finner att användandet av AI i offentlig sektor kan bidra till att höja produktiviteten och möta behovet av arbetskraft, men betonar att det behövs en långsiktigt vägledande strategi och ett tydligt ledarskap som tar hänsyn till risker och undanröjer onödiga hinder.

Visa fler