Public Choice and Statecraft in the Euro Crisis
PublikationArtikel (utan peer review)
Karlson, N. (2021). Public Choice and Statecraft in the Euro Crisis.The Library of Economics and Liberty.
Karlson, N. (2021). Public Choice and Statecraft in the Euro Crisis.The Library of Economics and Liberty.
2023
Ratio.
Liberaliseringen av tjänster inom EU har tappat fart. Jämfört med den inre marknaden för varor har utvecklingen av handeln med tjänster hållits tillbaka av byråkrati och krångel, vilket resulterar i långsammare tillväxt, lägre sysselsättning och bristfällig konkurrenskraft. Hindren för handel med tjänster präglas av lika stor mångfald som tjänsterna själva.
Genom att kombinera olika index, presenterar denna rapport en övergripande bild av regleringsbaserade hinder. Enligt OECD-data finns det specifika sektorer (som juridiska, distributions- och järnvägsfrakttransporttjänster) där reformer skulle kunna genomföras till låg kostnad. Men byråkrati och administrativa hinder utmanar alla typer av företag inom EU. Mer än 90 procent av EU:s BNP kommer från länder som rankas lägre än 20 i Världsbankens Doing Business-bedömning från 2020. De över 5 700 reglerade yrkena inom EU är ett exempel på ett område i behov av reformer. Cirka 140 icke-sjukvårdsrelaterade yrken regleras endast i ett EU-land (som exempelvis blomsterhandlare i Luxemburg och vinprovare i Slovenien), vilket indikerar att regleringsbehovet är tämligen svagt eller obefintligt. Det finns också märkliga regionala skillnader i regleringen av yrken inom länder (särskilt i Belgien).
De många reglerade yrkena hindrar innebär ett sänke för potentialen i den inre marknaden och skulle kunna avvecklas helt eller harmoniseras med lite politisk vilja. Om endast yrken som är gemensamma för ett rimligt stort antal EU-länder vore föremål för reglering skulle listan över reglerade yrken kortas dramatiskt.
Den här rapporten drar slutsatsen att kostnaden för passivitet när det gäller liberalisering av den inre marknaden för tjänster är hög och riskerar skada EU:s konkurrenskraft.
2021
Ratio Working Paper
The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT (Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the transformation into a digital world of work.
2021
Arbetsmarknadsprogrammet
Denna studie har som syfte att analysera huruvida regleringen av den Europeiska unionens inre marknad har förändrats genom en ökad användning och omtolkning av vad som kallats sund konkurrens, eller fair competition, och om detta har skett på bekostnad av fri konkurrens inom EU:s lagstiftning och dokument från EU:s ledande institutioner. Vi har empiriskt undersökt förändringen genom en kvantitativ kartläggning av närmare 14 000 offentliga handlingar från EU:s centrala institutioner under de senaste 50 åren, nämligen år 1970 till 2019.
Vår slutsats är att den grundläggande principen för medlemsländernas gemensamma politik inom EU har förskjutits från fri konkurrens och en öppen marknadsekonomi till ”sund konkurrens” i meningen rättvis eller jämlik konkurrens, eller jämlik spelplan, i officiella EU-dokument som fördrag, rättsakter från EU-institutionerna, förberedande dokument som rör EU-direktiv och rekommendationer däribland motioner och resolutioner, rättspraxis med mera.
Drivande i denna utveckling har EU-kommissionen varit, åtföljd efter en kortare eftersläpning av Europaparlamentet och därefter av Ministerrådet. EU-domstolen har dock i huvudsak stått vid sidan av den beskrivna utvecklingen.
Detta medför en risk för att den inre marknadens dynamik och därmed EU:s konkurrenskraft kommer att försvagas. Förändringen innebär även en centralisering av beslut till EU-nivå på medlemsstaternas bekostnad.
Nyckelord: Europeiska unionen, EU, fri konkurrens, sund konkurrens, rättvis konkurrens, jämlik spelplan
