Ratio Working Paper No. 358: Native Population Turnover & Emerging Segregation: The Role of Amenities, Crime and Housing - Ratio

PublikationWorking paper

Ratio Working Paper No. 358: Native Population Turnover & Emerging Segregation: The Role of Amenities, Crime and Housing

Sammanfattning

Using geo-coded full-population grid-level data for the three largest metropolitan areas in Sweden, 1993-2016, this paper i) estimates the level and pace of ethnic segregation, ii) examines possible tipping points in this development, and iii) gauges the importance of several mitigating or exacerbating factors (such as the mix of housing area tenure type, different types of amenities, and crime). We use OLS and 2SLS to estimate outcomes at two different geographic levels; 250 x 250 square meter grids and SAMS areas (roughly equivalent to US census tracts), respectively. On average, we find that for every 1 percentage point increase in immigration, native growth is reduced by around -0.3 percentage points. Crime levels exacerbate developments and factors such as housing area tenure-type mix and access to various amenities slows it down, but only marginally so. Using repeated and single random sampling for cross-validation, and the twin common methodological approaches as suggested in the literature, we estimate possible tipping points in these segregation developments. In contrast to most other studies in the literature, none of our potential tipping points are however statistically significant when probing their relevance in explaining factual population developments, suggesting a rather more continuous – albeit steeply so – segregation process rather than a structural brake. In terms of tipping point methodology, our main findings are that fixed-point estimation is less robust than R-square maximization for small geographical units, and that the former consistently selects for lower tipping-point candidates than the latter.

Korpi, M., Halvarsson, D., Öner, Ö., A.V. Clark, W., Mihaescu, O., Östh, J. & Bäckman, O. (2022). Native Population Turnover & Emerging Segregation: The Role of Amenities, Crime and Housing. Ratio Working Paper. No. 358: Stockholm.

Liknande innehåll

Hur påverkar skatt på förvärvsinkomster svensk innovationskraft?

Ejermo, O., Halvarsson, D., & Hansson, Å.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Tillväxtanalys.

Sammanfattning

Rapporten analyserar hur beskattningen av förvärvsinkomster påverkar Sveriges innovationsförmåga. Fokus ligger på hur marginalskatter och skattesystemets utformning påverkar humankapital, entreprenörskap och incitament till kunskapsintensivt arbete. Resultaten visar att höga skatter på arbetsinkomster riskerar att dämpa innovation genom minskad rörlighet, svagare incitament för utbildning och svårigheter att attrahera och behålla högkvalificerad arbetskraft. Rapporten diskuterar därmed skattepolitikens betydelse för långsiktig produktivitet och ekonomisk tillväxt.

Stadsstorlek och konkurrens bland arbetsgivare: Hur påverkas lönepremier och inkomstojämlikhet?

Halvarsson, D., & Korpi, M.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Sammanfattning

I föreliggande studie undersöker vi den s.k. storstadslönepremien och dess förhållande till arbetsgivarkoncentration inom lokala arbetsmarknader. Med storstadslönepremien avses det positiva samband som – allt annat lika – finns mellan löneinkomst och stadstorlek. Vi skattar denna lönepremie både utifrån traditionella metoder och ett nytt beräkningssätt som utgår från företagsspecifika faktorer (företagsfixa effekter), och finner att dessa två beräkningssätt i stort sett ger likvärdiga resultat, något som talar för att storstadslönepremien såsom den vanligen skattas sannolikt även är kopplad till faktorer som ligger på företagsnivå snarare än endast faktorer på individnivå. Beroende på analysmetod finner vi därefter att ungefär 20-30 procent av lönepremien kan förklaras av graden av konkurrens om arbetskraften inom lokala branscher. Även om detta samband gäller för alla inkomstsegment, finner vi slutligen att graden av konkurrens har störst påverkan på toppinkomstnivåer inom lokala arbetsmarknader (över den 90:e percentilen). Våra resultat går alltså att tolka som att lokal arbetsgivarkoncentration även påverkar inkomstojämlikheten inom lokala arbetsmarknader.

City size, employer concentration, and wage income inequality

Halvarsson, D., & Korpi, M.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU)

Sammanfattning

This study investigates the relationship between the urban wage premium and employer concentration using Swedish full population employer-employee data. Departing from an AKM modeling framework to distinguish worker from firm specific heterogeneity – a measure of rent-sharing – we then measure the urban wage premium using differences in the estimated firm fixed effects at the level of local industries, nested within local labor markets. Our results suggest that labor market employer concentration, as calculated using the Hirschman-Herfindahl index and a leave-one-out instrumental variable design, can account for a significant share of the estimated urban wage premium (UWP). Addressing city-level wage income inequality by applying our model to different segments of the local labor market income distribution, we find that while the UWP pertains to all income segments, it is largest for top-income levels (above the 90th percentile), and within this segment employer concentration also has the largest explanatory power. Thus, while being an important explanatory factor for all percentiles of the local income distribution, a relatively lower employer concentration within larger cities, and vice versa, higher concentration within smaller cities, primarily help explain the variance of top wages within these cities/labor markets.