Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00 info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

Publikationer Evenemang Medarbetare

Populärt

Forskning i korthet

Rapportserie arbetsmarknad

Klimat och miljö

Konkurrenskraft

Detta är Ratio

Verksamhetsberättelse

Stipendium för unga forskare

Sommarassistent på Ratio

Eli F. Heckscher-föreläsning

Vanliga frågor

Integritetspolicy

PublikationArtikel (med peer review)

Regler – Till vilken nytta & till vilken kostnad?

Sammanfattning

Runt om i världen pågår ett arbete med att minska regelbördan för företag och medborgare. I Sverige har detta arbete huvudsakligen fokuserat på att minska de direkta administrativa kostnaderna för företag. Att betrakta regelbördan som enbart de direkta administrativa kostnaderna ser vi som alltför snävt. I stället bör regelbördan definieras som den totala samhällsekonomiska kostnaden orsakad av en regel. Vidare, i syfte att göra regeltillkomsten samhällsekonomiskt mera effektiv, menar vi att nya regler bör underkastas utförliga konsekvensanalyser. Dessa konsekvensanalyser bör bl.a. innehålla kostnads-nyttokalkyler och kostnads-effektivitets analyser. Slutligen menar vi att det är nödvändigt att dessa konsekvensanalyser granskas av en oberoende myndighet med starkt mandat.

Eklund, J. & Falkenhall, B. (2011). Regler – Till vilken nytta & till vilken kostnad?Ekonomiska samfundets tidskrift, 64(3): 169-182.

Detaljer

Författare: Eklund, J. & Falkenhall, B.
Publiceringsår: 2011
Publicerat i: Ekonomiska samfundets tidskrift

Liknande innehåll

Konkurrenskraft i Sydsverige – nutid och framtid

Larsson, J. P.; Westlund, H.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Entreprenörskapsforum.

Sammanfattning

I denna samlingsrapport står Sydsveriges ekonomiska utveckling och konkurrenskraft i
fokus. Befolkningen i Sydsverige uppgår idag till 2,7 miljoner och den samlade regionala
produkten svarar för lite drygt en femtedel av Sveriges BNP. Med södra Sverige avser vi
Skåne, Halland, Kronoberg, Småland samt Blekinge. På den regionala nivån går inte de
nationella förutsättningar för konkurrenskraft att ignorera, tvärtom bestäms många av
de regionala förutsättningarna av nationellt eller internationellt förd politik. Omvänt är
det många gånger nödvändigt att förstå regionala skillnader för att förstå vilken effekt
nationella policybeslut kan få regionalt. Befolkningstäthet, förutsättningar för infrastruktur,
kvaliteten på energiförsörjningen och tillgängligheten till internationella marknader är
några exempel på områden där de regionala förutsättningarna ser olika ut över landet.

Denna rapport består utöver detta inledningskapitel av ytterligare sju kapitel som på
olika sätt belyser konkurrenskraft. Detta inledningskapitel börjar med att definiera konkurrenskraft samt ger en övergripande bild av hur konkurrenskraftigt riket i sin helhet
är respektive hur konkurrenskraftigt södra Sverige är. Kapitlet avslutas med att ge en kort
sammanfattning av de resterande kapitlen. Kapitel 2 anlägger ett nationellt produktivitetsfokus och efterföljande kapitel belyser på olika sätt de regionala skillnaderna med särskilt
fokus på de sydsvenska konkurrensförutsättningarnas styrkor och svagheter. Men innan vi
går in i detaljer rörande utvecklingen av sydsvensk konkurrenskraft låt oss först gå in på vad
som menas med konkurrenskraft.

Artikel (med peer review)

The openness of open innovation in ecosystems

Öberg, C., & Alexander, A.

Publiceringsår

2019

Publicerat i

Journal of Innovation & Knowledge

Sammanfattning

Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.

Artikel (med peer review)

A revised perspective on innovation policy for renewal of mature economies – Historical evidence from finance and telecommunications in Sweden 1980–1990

Eriksson, K., Ernkvist, M., Laurell, C., Moodysson, J., Nykvist, R. & Sandström, C.

Publiceringsår

2019

Publicerat i

Technological Forecasting and Social Change

Sammanfattning

What is the role of innovation policy for accomplishing renewal of mature industries in Western economies? Drawing upon an unusually rich dataset spanning 9752 digitized archival documents, we categorize and code decisions taken by policymakers on several levels while also mapping and quantifying the strategic activities of both entrant firms and incumbent monopolists over a decade. Our data concerns two empirical cases from Sweden during the time period 1980–1990: the financial sector and the telecommunications sector. In both industries, a combination of technological and institutional upheaval came into motion during this time period which in turn fueled the revitalization of the Swedish economy in the subsequent decades. Our findings show that Swedish policymakers in both cases consistently acted in order to promote the emergence of more competition and de novo entrant firms at the expense of established monopolies. The paper quantifies and documents this process while also highlighting several enabling conditions. In conclusion, the results indicate that successful innovation policy in mature economies is largely a matter of strategically dealing with resourceful vested interest groups, alignment of expectations, and removing resistance to industrial renewal.