Reglering av samhällsfarliga konflikter
Grönbäck, J. & Karlson, N. (2017). Reglering av samhällsfarliga konflikter. Stockholm: Ratio.
Grönbäck, J. & Karlson, N. (2017). Reglering av samhällsfarliga konflikter. Stockholm: Ratio.
Reglering av samhällsfarliga konflikter på arbetsmarknaden har blivit en allt viktigare fråga och berör i dag såväl offentliga som privata verksamheter. I en ny studie av Ratio görs en jämförelse av hur samhällsfarliga strejker och andra arbetsmarknadskonflikter regleras och hanteras i Sverige och några av våra viktigaste grannländer.
Konfliktreglerna är några av arbetsmarknadens viktigaste spelregler och påverkar såväl lönebildning som tillväxt. På kort sikt kan strejker och andra konflikter även ha betydande påverkan på samhällsviktiga funktioner såsom vården av sjuka och andra behövande, men också på olika system för utbetalningar, ekonomisk trygghet, kommunikation, säkerhet och larm av olika slag.
I rapporten Reglering av samhällsfarliga konflikter – Internationell jämförelse av hur samhällsfarliga konflikter hanteras och regleras i Sverige, Norge, Danmark och Tyskland (Johanna Grönbäck och Nils Karlson) görs en överblick av vilka olika tillvägagångssätt länderna har för att minimera risken för samhällsfara vid konflikt. Många gemensamma drag finns, men precis som vid konfliktregler överlag skiljer sig reglerna vid samhällsfarliga konflikter åt vad gäller såväl regleringsinstrument som utformning. I de undersökta länderna begränsas dessa ofta med hjälp av proportionalitetsprinciper eller statliga medlingsfunktioner. Ett gemensamt drag är att definitioner av samhällsfarliga konflikter saknas i lagtext, det är snarare situationsbetingat eller subjektivt. I samtliga länder har arbetsmarknadens parter ett stort ansvar för att begränsa samhällsfarliga konflikter, men även avtal och praxis har betydelse. Som följd av detta blir mekanismerna för att hantera samhällsfarliga konflikter mer flexibla än vad motsvarande lagar skulle vara.
Det är vanligt att vissa yrkesgrupper, ofta olika typer av offentliga tjänstemän, fråntas konflikträtten. Det är dock ett tämligen trögrörligt och otidsenligt angreppssätt för att hantera frågan om samhällsviktiga tjänster och samhällsfarliga konflikter. Många samhällskritiska funktioner har dessutom digitaliserats och drivs i privata regi. Vad som är samhällskritiskt kan vidare komma att ändras snabbt och variera beroende på kontext. Den varslade konflikten i IT- och telekomsektorn i Sverige våren 2016 kom att illustrera ett exempel på ett relativt nytt område inom privat sektor där det finns samhällsviktiga funktioner. Sverige har ett något svagare skydd mot samhällsfarliga konflikter än vad de andra länderna har – samtidigt som Sverige också har den mest tillåtande konflikträtten överlag. I de andra länderna finns olika proportionalitetsprinciper som begränsar också samhällsfarliga konflikter och möjligheterna till sympatiåtgärder är mer kringskurna. Till skillnad från Danmark och Norge har det svenska statliga medlingsfunktionen inget uttalat uppdrag gällande samhällsfarliga konflikter.
Grönbäck, J., & Karlson, N.
2017
2024
Palgrave Macmillan Cham.
How can we fight back against the populist threat to liberty, free markets, and the open society?
This open access book by Nils Karlson explores the strategies used by left- and right-wing populists to make populism intelligible, recognizable, and contestable. Karlson argues that to fight back requires the revival of liberalism itself by defending and developing the liberal institutions, the liberal spirit, liberal narratives, and liberal statecraft. The book presents a synthesized explanatory model for how populists promote autocratization through the deliberate polarization of society and traces the ideational roots of the core populist ideas that form a collectivistic identity politics. Written within the tradition of political theory and institutional economics, this book uses a wide variety of sources, including results and analyses from social psychology, ethics, law, and history.
The book is open source and can be downloaded through the link below.
2024
Ratios arbetsmarknadsserie.
I Sverige är möjligheten att ta till sympatiåtgärder såväl generös som omstridd. Vissa menar att sympatiåtgärderna bidrar till att vårt land har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter medan kritikerna hävdar att regelverket är förlegat, med hänsyn till nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt, något som på senare tid varit särskilt uppmärksammat i och med Teslakonflikten.
I rapporten “Sympatiåtgärdernas logik, praktik och konsekvenser” kartlägger Nils Karlson, professor i statsvetenskap, sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Följande frågor berörs: Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning? Och finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder?
2024
Ratio.
Andra upplagan av boken finns tillgänglig i bokhandeln, exempelvis här.
Artificiell intelligens (AI) väcker oro och nyfikenhet. Kommer AI att ta våra jobb? I denna tankeväckande bok tar sig forskaren Magnus Lodefalk an denna fråga – och de många delfrågor som frågan egentligen består utav.
Med hjälp av historiska exempel och dagsaktuell forskning diskuterar Lodefalk vilka jobb som kan försvinna med AI:s intåg, men också vilka typer av jobb som kan uppstå. Vad som skiljer AI från andra teknikers intåg är att den kan användas för att utföra kognitiva arbetsuppgifter. I boken diskuteras därför hur AI generellt sett kan förmodas påverka nästan alla jobb i termer av löneutveckling, produktivitet, kompetenskrav och innehåll.
Det görs genom att dissekera vad AI, och vad jobb, faktiskt är. Redan här kan konstateras att AI kan användas för att ersätta mänskliga förmågor eller för att förstärka desamma – det beror på hur man väljer att utveckla och använda tekniken. Och det, skriver Lodefalk, är i sin tur upp till oss.
I denna bok görs en pedagogisk översyn av forskningsläget gällande AI och arbetsmarknaden. Dessutom innehåller boken konkreta verktyg till dig som vill ha svar på hur AI-exponerat ditt yrke egentligen är.