Unik internationell jämförelse av samhällsfarliga konflikter

Reglering av samhällsfarliga konflikter på arbetsmarknaden har blivit en allt viktigare fråga och berör i dag såväl offentliga som privata verksamheter. I en ny studie av Ratio görs en jämförelse av hur samhällsfarliga strejker och andra arbetsmarknadskonflikter regleras och hanteras i Sverige och några av våra viktigaste grannländer.

Konfliktreglerna är några av arbetsmarknadens viktigaste spelregler och påverkar såväl lönebildning som tillväxt. På kort sikt kan strejker och andra konflikter även ha betydande påverkan på samhällsviktiga funktioner såsom vården av sjuka och andra behövande, men också på olika system för utbetalningar, ekonomisk trygghet, kommunikation, säkerhet och larm av olika slag.

I rapporten Reglering av samhällsfarliga konflikter – Internationell jämförelse av hur samhällsfarliga konflikter hanteras och regleras i Sverige, Norge, Danmark och Tyskland (Johanna Grönbäck och Nils Karlson) görs en överblick av vilka olika tillvägagångssätt länderna har för att minimera risken för samhällsfara vid konflikt. Många gemensamma drag finns, men precis som vid konfliktregler överlag skiljer sig reglerna vid samhällsfarliga konflikter åt vad gäller såväl regleringsinstrument som utformning. I de undersökta länderna begränsas dessa ofta med hjälp av proportionalitetsprinciper eller statliga medlingsfunktioner. Ett gemensamt drag är att definitioner av samhällsfarliga konflikter saknas i lagtext, det är snarare situationsbetingat eller subjektivt. I samtliga länder har arbetsmarknadens parter ett stort ansvar för att begränsa samhällsfarliga konflikter, men även avtal och praxis har betydelse. Som följd av detta blir mekanismerna för att hantera samhällsfarliga konflikter mer flexibla än vad motsvarande lagar skulle vara.