Trumps tullar och industrins konkurrenskraft

Omfattningen på de globala utmaningarna har under senare år tilltagit och nått tidigare sällan skådade nivåer. Klimatet, det förändrade säkerhetsläget, ökad protektionism, integration, demografi och urbanisering är några av dem. Komplexa problem måste följaktligen lösas under en relativt kort tidsrymd. Samtidigt öppnar det upp möjligheter för ett innovativt och nydanande entreprenörskap.

Ett vitalt entreprenörskap är dock beroende av tillgång på relevant kompetens, ett problem som delas med näringslivet i stort. Att rekrytera anställda till ett nystartat företag är dessutom en utmanande uppgift i sig när konkurrensen om talang är hög.

Kompetens från andra länder såväl som nya källor för kompetensförsörjning blir då särskilt viktiga. Genom att tydliggöra vilken kompetensbrist som finns i Sverige och vilken problematik entreprenörer möter i samband med rekrytering är förhoppningen att kunskapsöversikten ska bidra till att underlätta entreprenörers kompetensförsörjning.

I denna översikt belyses bland annat möjligheterna till internationellt kompetenstillskott av anställda (personer som söker arbetstillstånd), lokalisering av utländska entreprenörer i Sverige samt att internationella studenter ska kunna verka i Sverige antingen som anställda eller entreprenörer.

Liberaliseringen av tjänster inom EU har tappat fart. Jämfört med den inre marknaden för varor har utvecklingen av handeln med tjänster hållits tillbaka av byråkrati och krångel, vilket resulterar i långsammare tillväxt, lägre sysselsättning och bristfällig konkurrenskraft. Hindren för handel med tjänster präglas av lika stor mångfald som tjänsterna själva.

Genom att kombinera olika index, presenterar denna rapport en övergripande bild av regleringsbaserade hinder. Enligt OECD-data finns det specifika sektorer (som juridiska, distributions- och järnvägsfrakttransporttjänster) där reformer skulle kunna genomföras till låg kostnad. Men byråkrati och administrativa hinder utmanar alla typer av företag inom EU. Mer än 90 procent av EU:s BNP kommer från länder som rankas lägre än 20 i Världsbankens Doing Business-bedömning från 2020. De över 5 700 reglerade yrkena inom EU är ett exempel på ett område i behov av reformer. Cirka 140 icke-sjukvårdsrelaterade yrken regleras endast i ett EU-land (som exempelvis blomsterhandlare i Luxemburg och vinprovare i Slovenien), vilket indikerar att regleringsbehovet är tämligen svagt eller obefintligt. Det finns också märkliga regionala skillnader i regleringen av yrken inom länder (särskilt i Belgien).

De många reglerade yrkena hindrar innebär ett sänke för potentialen i den inre marknaden och skulle kunna avvecklas helt eller harmoniseras med lite politisk vilja. Om endast yrken som är gemensamma för ett rimligt stort antal EU-länder vore föremål för reglering skulle listan över reglerade yrken kortas dramatiskt.

Den här rapporten drar slutsatsen att kostnaden för passivitet när det gäller liberalisering av den inre marknaden för tjänster är hög och riskerar skada EU:s konkurrenskraft.

This paper studies the perceived difficulty of recruiting scarce competences to rural regions. Furthermore, the role of policy in facilitating and enhancing recruitment to and better skills matching in rural regions is discussed. Based on a survey targeted to the business sections in Swedish municipalities, the results show that recruitment is perceived to be difficult in both rural and non-rural regions. However, recruitment problems in the public sector are more pronounced in rural municipalities. Nevertheless, recruitment to the public and business sectors are perceived to be equally difficult in rural regions. Both rural municipalities and non-rural municipalities state that the difficulty of recruiting the right skills results in a lack of skills matching and constitutes an obstacle to growth. Which policies can help remedy recruitment problems in rural regions? The pecuniary incentive of writing off student debt is perceived to be the most promising policy, but respondents also believe that non-pecuniary support such as relocation support for accompanying persons and tandem recruitment should be implemented to a greater extent. Finally, the need for flexibility and policies that can be adapted to the regional demand for labour are stressed. This regards for example the adaption of education programmes to local needs and rules and regulations.