Varför kan teknik slå politik?
Sandström, C. Ernkvist, M, Laurell, C. och Jörnmark, J. (2016). Varför kan teknik slå politik?, Ekonomisk debatt, 44(7), 42-53.
Sandström, C. Ernkvist, M, Laurell, C. och Jörnmark, J. (2016). Varför kan teknik slå politik?, Ekonomisk debatt, 44(7), 42-53.
Jan Stenbeck sade att ”[t]eknik slår politik”. Hans egen gärning visar att nya företag ibland klarar av att inte bara introducera helt ny teknik, utan också att proaktivt förändra de formella och informella institutioner som styr en bransch. Med utgångspunkt i vår egen forskning på området diskuterar vi hur nya företag går tillväga för att genomdriva tekniska och institutionella omvälvningar. Våra studier av Uber, Optionsmäklarna (OM) och Axis Communications påvisar hur skillnader i kompetenser, incitament och snabbhet skapar möjligheter, samt att de nya aktörerna framgångsrikt kombinerar strategi i den kommersiella domänen med systematisk bearbetning av institutionerna.
Sandström, C. Ernkvist, M., Laurell, C., & Jörnmark, J.
2016
2024
Ratios arbetsmarknadsserie.
I Den planlösa planeringen belyser Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, hur det skapades mycket svårlösta motsättningar i det svenska plansystemet under 1970- och 1980-talen. De har ända sedan dess fördyrat och försvårat byggandet. I rapporten visar Jörnmark att det under de senaste femton åren framförallt försvårat byggandet av småhus. I ljuset av den utvecklingen framstår behovet av en förändrad och marknadstillvänd planeringsmodell tydligt.
2024
Stockholm: Ratio.
Den senaste utvecklingen inom Europeiska unionen (EU) signalerar en betydande rörelse mot hållbarhet och miljöskydd. Från 1990 till 2021 har EU-medlemsländernas utsläpp av växthusgaser minskat med 29 % samtidigt som den reala BNP:n ökat med 62 %, vilket visar på frånvaron av samband mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp. Utsläppen har minskat i 24 av 27 medlemsländer. Sverige utmärker sig med de lägsta växthusgasutsläppen per BNP-enhet inom EU. Dessutom har konsumtionsbaserade CO2-utsläpp minskat med 27 %, en positiv trend som observerats i 22 av 27 medlemsländer. Trots att Tyskland, Frankrike, Italien och Polen står för en betydande del av de totala växthusgasutsläppen inom EU, fortsätter den generella trenden mot minskade utsläpp. Luftkvaliteten har också förbättrats, med en minskning i 25 av 26 kategorier av luftföroreningar sedan 1990, och nästan total eliminering av ozonnedbrytande ämnen. Dessa framsteg understryker effekten av EU:s miljöpolitik, och ger hopp om en mer hållbar framtid för Europa.
2024
Springer Cham.
This open access book raises some central questions: Do we need moonshot policies to spur innovation and economic growth? What are the risks associated with such policies?
Economic turbulence, the COVID-19 pandemic, and mounting environmental concerns have paved the way for a renaissance of targeted industrial policy. In particular, the idea that society should be organized around large missions is gaining momentum among high-income economies. However, the authors and editors of this volume contend that this shift has occurred without much critical examination, especially as the European Union has adopted these ideas, and Western economies are now increasingly organizing toward the achievement of large, state-formulated goals.
Recognizing the urgent need for continued scholarly attention to question notions of the mission economy, more than 20 scholars discuss the dangers of top-down/vertical approaches to industrial policy and draw attention to the progress of independent enterprise, entrepreneurialism, and market solutions in a sound economy and society. By critically examining mission-oriented innovation policies, using theoretical perspectives and empirical investigations, the book highlights both the mechanisms behind failed missions and alternative approaches. This is a must-read for policy researchers and policymakers alike.