Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
PublikationBokkapitel

What prevents machine learning from transforming industries?

Sammanfattning

The industrial utilization of machine learning (ML) technology is still in its infancy. This chapter provides empirical insights on how ML has been deployed in three firms and which forces are at work in this transformation. It is clear that two complementary advancements are needed to make ML generally useful: while ML technology thrives on access to big and varied datasets, the first advance is a reduction in the laborious work of manually cleaning, sorting and labelling the data, which defines how knowledge creation, technology and organization are interrelated. The second advance is to find sensible collaborative modes of data access and sharing, which challenges the very boundaries and interdependence of firms since the value of data for training ML algorithms depends on access to others’ data.

Long, V., & Grafström, J. (2021). What prevents machine learning from transforming industries?. In Technological Change and Industrial Transformation (pp. 125-140). Routledge.

Detaljer

Författare
Long, V., & Grafström, J.
Publiceringsår
2021
Publicerat i

Technological Change and Industrial Transformation.

Relaterat

  • Teknologie doktor

    Vicky Long

    vicky.long@ratio.se
  • Filosofie doktor och vice VD

    Jonas Grafström

    0703475854jonas.grafstrom@ratio.se

Liknande innehåll

Rapporter

Vem ville jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete år 2025

Grafström, J.
Ladda ner

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

För snart tre år sedan släppte Ratio rapporten Vem vill jobba hemifrån?, där Jonas Grafström, fil.dr i nationalekonomi, genomförde en demografisk undersökning av olika gruppers inställning till hemarbete. Nu när avståndet till pandemiårens undantagstillstånd har ökat är det åter dags att upprepa frågorna för att se hur, eller om, preferenserna har förändrats.

I den nya rapporten Vem ville jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete år 2025 går Grafström igenom hur faktorer som ålder, geografiska skillnader, kön och familjesituation påverkar synen på olika arbetssätt i världen efter pandemin. Rapporten väcker angelägna frågor om distansarbetets betydelse för kompetensförsörjningen, synen på arbetstid och förändrade lokala ekonomiska förutsättningar.

Tio intressanta observationer från rapporten

1. Distansarbete är här för att stanna. Trots att många företag återkallar personal till kontoret arbetar svenska kontorsanställda i genomsnitt nästan två dagar i veckan hemifrån år 2025.
2. Yngre accepterar kontorskrav – äldre värderar flexibilitet. 81 procent av de yngsta (18–25 år) kan tänka sig att arbeta på en plats utan distansmöjlighet, medan bara 44 procent av 36–49-åringarna skulle göra det.
3. Mellanålders arbetstagare mest positiva till distansarbete. Gruppen 36–49 år har flest hemarbetsdagar (1,84 per vecka) och värderar flexibilitet högst.
4. Kvinnor värderar flexibilitet mer än män. Bland kvinnor i åldern 36–49 år tycker 69 procent att möjligheten att arbeta hemifrån är mycket viktig.
5. Geografiska skillnader är stora. Stockholm har högst andel distansarbete (2,01 dagar/vecka) medan Småland har lägst (1,05 dagar).
6. Storstäderna minst villiga att släppa distansmöjlighet. I Stockholm är acceptansen för en arbetsplats utan distansmöjlighet lägst i landet.
7. Lönens betydelse minskar med åldern. Unga prioriterar hög lön, äldre värderar arbetsgivarens värderingar och mening i arbetet.
8. Könsskillnader i användning av distansarbete. Fler män än kvinnor arbetar tre–fem dagar hemifrån.
9. Hybridmodellen har normaliserats. Färre kan arbeta hemifrån när de vill, men fler arbetar på distans åtminstone någon i veckan jämfört med 2022.
10. Förvånansvärt stabilt. Trots rubriker har det inte hänt särskilt mycket.

Tio förändringar mellan 2022 och 2025

1. Den totala distansarbetstiden är stabil, men med skiften. Totalt antal hemarbetsdagar per vecka ligger kvar kring 1,7–1,8, men med större spridning mellan grupper.
2. Unga män minskar mest. Män i åldern 18–25 år minskade från 1,7 till 1,03 dagar/vecka (−39 procent).
3. Unga kvinnor ökar mest. Kvinnor i åldern 18–25 år ökade från 0,8 till 1,56 dagar/vecka (+95 procent).
4. Äldre arbetar mindre hemma. Gruppen 49–64 år minskade från 2,0 till 1,61 dagar/vecka.
5. Stockholm minskar marginellt. Genomsnittet har gått från 2,1 → 2,01 dagar/vecka, medan Småland minskade mer (1,4 → 1,05).
6. Mellanregioner tappar distansarbete. Norra mellan −0,4 dagar, Östra mellan −0,2 dagar.
7. Kvinnor har blivit mer beroende av distansmöjlighet. Andelen kvinnor som inte skulle kunna tänka sig en arbetsplats utan distansarbete ökade med 10 procentenheter (≈ +28 procent).
8. Mäns förändring mindre. Motsvarande ökning för män var +6 procentenheter (≈ +16 procent).
9. Flexibilitet viktigare för kvinnor. Andelen kvinnor i åldern 36–49 år som anger flexibilitet som den viktigaste faktorn vid jobbsökande ökade kraftigt mellan 2022 och 2025.
10. Färre har fri distansrätt. Färre kan nu arbeta hemifrån ”när de vill”, men fler gör det regelbundet.

Working paper

Health insurance premium changes and labor supply: Evidence from a low-income country

Schroeder, S.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

European Economic Review

Sammanfattning

We study the effect of a health insurance premium policy change on labor supply. Using a matching with difference-in-differences strategy on pooled nationwide cross-sectional and panel data we find that both premium waivers and premium increases led to a reduction in labor supply by almost similar margins. We also show that the policy change reduced the probability of wage employment and increased domestic labor supply, pointing to potential income effect for waivers and potential manipulation effects for premium increases. Our results are robust to various specifications and raise concerns for the unintended effects of popular but likely inefficient community-based welfare targeting methods.

Artikel (med peer review)

Exporters, multinationals and residual wage inequality: Evidence and theory

Schroeder, S.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

European Economic Review

Sammanfattning

A growing empirical literature underscores the pivotal role of ”global firms” in shaping labour market outcomes, including inequality. These are firms that participate in the international economy across multiple dimensions, including both trade and foreign direct investment (FDI). This prompts an important question: Is wage inequality among workers with similar characteristics primarily influenced by firms engaged solely in exporting, those involved solely in FDI, or by multinational enterprises (MNEs) that do both? Using linked employer–employee panel data for Germany, this paper unveils nuanced patterns in wage premia among various internationalising establishments, where I identify sorting between workers and establishments as a key driver. I interpret these patterns using a theoretical model that incorporates trade and FDI with monopolistic competition, wherein heterogeneous firms operate within frictional labour markets as they search for workers. My model gives rise to a novel channel for the MNE wage premium, stemming from their ability to transfer their human resource practices to their plant abroad.

Visa fler
Engelska flaggan ikonIn English