Working Paper No. 356: Employment Protection and Productivity
Uddén Sonnegård, E. Employment Protection and Productivity. Ratio Working Paper No. 356. Stockholm: Ratio.
Uddén Sonnegård, E. Employment Protection and Productivity. Ratio Working Paper No. 356. Stockholm: Ratio.
The design of Employment Protection Legislation (EPL) is a key factor in determining the functioning and flexibility of the labour market. In the wake of the pandemic and the rapid transformation of economies due to i.e., digitalisation, it will be more important than ever to remove impediments on labour and product markets. Multifactor productivity growth (such as work organisation, technical achievements etc.) has slowed down markedly in many countries after the financial crisis. International studies show that the design of EPL is important for productivity growth.
Uddén Sonnegård, E.
2022
Ratio Working Paper.
2021
Ratio Working Paper
The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT (Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the transformation into a digital world of work.
2021
Kommer den svenska arbetsmarknadsmodellen att klara av de utmaningar som globaliseringen, digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens för med sig? Kan den hantera den åldrande befolkningen och den allt större aktiviteten från EU:s sida på arbetsmarknadsområdet?
I denna bok diskuteras vad aktuell forskning har att säga om dessa frågor. Den svenska modellen utvärderas utifrån fyra kriterier: konkurrenskraft, utvecklingskraft, kompetensförsörjning och ett inkluderande samhälle.
En slutsats är att den svenska arbetsmarknadsmodellen har betydande problem. Några av dem kommer inifrån modellen själv, medan andra kommer utifrån. Samtidigt har modellen stora fördelar som är väl värda att bevara och utveckla. Men för att hantera utmaningarna är reformer nödvändiga. För både arbetsmarknadens parter och politiker bör den långsiktiga ambitionen vara att stärka förmågan till kontinuerlig utveckling.
Boken kan beställas här.
2020
Arbetsmarknadsprogrammet
Sammanfattning:
Löneglidningen har varit oväntat låg i Sverige och i det närmaste obefintlig under senare år. Vad beror detta på? Löneglidning (som kallas restpost i den officiella lönestatistiken) mäts som löneökningar utöver avtalade löneökningar. Att löneglidningen helt skulle ha försvunnit ifrågasätts i denna rapport. Resultaten visar att löneglidning finns men inte är synlig i aggregatet eftersom den trycks tillbaka av strukturella förändringar i arbetskraftens sammansättning beroende på bransch, utbildning och ålder. För att visa detta introducerar jag begreppet ”genuin” löneglidning inspirerad av Edmund Phelps grundläggande artikel ”Wage Drift” från 1962. Genuin löneglidning betecknar, enligt min definition, skillnaden mellan löneökningar rensade för strukturella förändringar och avtalade löneökningar. När löneökningarna 2015–2018 rensas med avseende på ålder visar beräkningarna för näringslivet att arbetarna fått negativ och tjänstemännen positiv genuin löneglidning om ålderssammansättningen i personalstyrkan är densamma som året innan (minus 0,3 respektive plus 1 procent 2018).