Regelbördans ekonomiska effekter

På uppdrag av myndigheten Tillväxtanalys har Ratio genomfört projektet ”Regelbördans ekonomiska effekter”.

Syftet var att undersöka de indirekta ekonomiska effekterna av företagens regelbörda.  I samband med Småföretagsdagarna i Örebro presenterar Ratio tillsammans med Tillväxtanalys rapporten ”Regelbördans ekonomiska effekter”.

Slutsatsen av projektet är att de indirekta ekonomiska effekterna är ansenliga. Det är därför viktigt att ha starka institutionella ramverk som kringgärdar tillkomsten av nya regler. Kraven på konsekvensanalyser bör skärpas till att även inkludera kostnadsnyttokalkyler samt analyser av kostnadseffektivitet. Uppgiften att utvärdera kvaliteten på dessa bör ges till en oberoende instans med tydligt mandat. Om kraven inte uppfylls föreslås att den oberoende granskaren ska kunna återföra ärendet till den aktuella myndigheten. Sverige ligger i detta avseende långt efter länder som USA och Kanada.

I rapporten konstateras också att den stora delen av kostnaderna för regelefterlevnad är just indirekta. Det finns starka teoretiska belägg för att konkurrenstryck och entreprenörskap, i form av inträde av nya företag, påverkas negativt. Vidare uppstår sannolikt betydelsefulla effekter på produktionsdynamik då regler kan skapa friktioner som minskar företagens möjligheter att anpassa sig till omvärldsförändringar. Detta leder in sin tur till väsentliga allokeringsförluster. Likaså finns det anledning att förvänta sig att avkastningskravet stiger med regelbördan och att detta har negativa återverkningar på investeringar. Sammantaget kan dessa negativa indirekta effekter resultera i en lägre ekonomisk tillväxt.

För mer information, kontakta Johan Eklund, ekon dr i nationalekonomi och forskare vid Ratio, som har genomfört projektet.