Så påverkar ai arbetsmarknaden och tjänstesektorn – diskussion från internationell och tvärvetenskaplig konferens

– AI:s inverkan på arbetsmarknaden och tjänstesektorn är ett ämne av stor vikt för vårt samhälle – och som förmodligen kommer bli allt viktigare i framtiden, menar Ratioforskaren Magnus Lodefalk, som i samarbete med Örebro universitet och det internationella nätverket TIISA arrangerade en tvärvetenskaplig konferens den 25 november 2020.

Kvällen den 25 november anordnade AI-Econ Lab, ett forskarnätverk med bas vid Örebros Universitet som initierats av Ratioforskaren Magnus Lodefalk, konferensen The Impact of AI on White Collar Work. Medarrangör var nätverket Trade and Investment in Services Associates (TIISA) och finansiärer var Erasmus+ (EU) och Wallander, Hedelius och Browaldh stiftelserna. Konferensen syftade till att stimulera tvärvetenskaplig forskning om artificiell intelligens (AI) och dess inverkan på arbetsmarknaden, samt att skapa en mötesplats för de forskare som ängar sig åt denna typ av forskning. Konferensen hade lockat till sig 28 forskare från olika länder.

Konferensens första huvudtalare var Anna Salomons från Utrecht University, Nederländerna. I ett tio minuter långt anförande presenterade hon de första resultaten från sitt pågående forskningsprojekt om orsaken till uppkomsten av nya jobb. En av de preliminära slutsatserna vara att överflyttningen av arbetsuppgifter från mänsklig arbetskraft till maskiner och skapandet av nya jobb sker samtidigt och på samma plats.

Morgan Frank från University of Pittsburg, USA, var konferensens andra huvudtalare. Till skillnad från Salomons är Franks forskning är mer inriktad mot de mikroekonomiska aspekterna av arbete, exempelvis de färdigheter som delas gemensamt mellan olika yrkesgrupper. Baserad på detta introducerade han i sitt anförande två nya variabler: ”job similarity score” och ”job connectivity score”, vilka enligt honom kan hjälpa oss att bättre förstå arbetsmarknadernas förmåga att motstå ekonomiska chocker.

– Vi ser att de städer i USA som kännetecknas av hög job connectivity score tenderade att ha lägre arbetslöshet efter finanskrisen 2008, sade Frank.

Under konferensen presenterades också fyra vetenskapliga studier. Författarna till dessa studier kom från olika vetenskapliga discipliner, bland annat juridik, nationalekonomi och finans. Studierna som presenterades under konferensen behandlar frågeställningar som berör tillämpningen av AI utifrån olika perspektiv, som sträcker sig allt från tillämpningen av AI i rättsväsendet till hur företagens resultat skulle förändras om man ersätter mänsklig arbetskraft med AI.

Kvällen avslutades med ett tal från Magnus Lodefalk, initiativtagare till konferensen. I sitt tal betonade Lodefalk vikten av arbetsmarknadsforskning relaterad till AI och hans önskan att flera liknande konferenser arrangeras i framtiden:

– AI:s inverkan på arbetsmarknaden och tjänstesektorn är ett ämne av stor vikt för vårt samhälle – och som förmodligen kommer bli allt viktigare i framtiden. […] I dagsläget har vi ganska många arbetsmarknadsstudier relaterade till automatisering, men forskningen om konsekvenserna av AI är fortfarande i sin linda.

Denna text är skriven av Lukas Ma, praktikant på Ratio.