Ny rapport: Jobbmatchningen för utlandsfödda innefattar utöver utbildning även sociala faktorer

Utlandsfödda akademiker som gör praktik får ofta jobb efteråt, en viktig del av den matchningen utgörs av kulturell och social kompetens. Det visar ny rapport som undersöker praktikplatsers erfarenhet av att ta emot utrikes födda akademiker.

Utrikes födda akademiker som gör arbetsnära praktik får ofta en anställning efter avslutad praktikperiod. Även praktikplatserna tycks vara nöjda med att ta emot utrikesfödda praktikanter: Nästintill alla praktikplatser är positivt inställda till att ta emot praktikanter även i framtiden.

– Kvaliteten på utbildningen tycks vara mindre viktig när man som utrikesfödd akademiker anställs efter en praktikperiod. Viktigare är praktikantens initiativförmåga, anpassningsbarhet, tillräckliga språkförmåga och kulturella kompetens, säger Susanna Allstrin som tillsammans med Lotta Stern skrivit rapporten ”Att korta vägen till arbetsmarknaden” där de undersöker praktikplatsers erfarenhet av att ta emot utrikes födda akademiker.

I denna intervjustudie har de pratat med 24 organisationer som tagit emot en eller flera utlandsfödda akademiker på praktik via den förberedande arbetsmarknadsutbildningen Korta vägen.

Här framkommer alltså att kvaliteten på praktikanternas utbildning är av mindre vikt än vad man tidigare trott, åtminstone enligt de intervjuade praktikplatserna. Desto viktigare är social förmåga, tillräckligt hög språkförmåga för att dels kunna ta sig an mer kvalificerade uppgifter, dels fungera socialt, samt kulturell kompetens kring den platta arbetsplatskulturen och dess informella normer kring ledarskap.

– Det betyder att matchningen av praktik kan förbättras, bland annat genom förtydliganden av de informella normer som råder inom svensk arbetsplatskultur. Exempelvis att svenska chefers instruktioner sällan är peka-med-hela-handen, utan oftare är inlindade i frågor, säger Lotta Stern.

Forskarna konstaterar alltså att det finns individuella, men också organisatoriska och institutionella faktorer, som bör tas i beaktandet vid matchning av praktik, både utifrån praktikantens, praktikplatsens och Korta vägens håll. På organisatorisk nivå är de viktigt att verksamheten förankrar mottagandet bland medarbetare och att handledarskapet är frivilligt. Att vara tydlig med förutsättningar för praktiken gentemot praktikanten lyfts ofta fram som angeläget; både vad gäller förutsättningar att erbjuda anställning efter praktik och nivån på arbetsuppgifterna under praktikens gång. Matchningen verkar gå bättre på praktikplatser med mångfald där man är van att öppet och tydligt diskutera skillnader och förväntningar.

Oavsett hur väl förberedda praktikant och praktikplatser är, kan institutionella faktorer såsom regelverk kring sekretess och legitimationer sätta käppar i hjulet för praktiken, något som kan försvåra praktikanters möjlighet att utföra mer kvalificerade uppgifter och skapa frustration hos tidigare yrkesverksamma.

En öppen dialog är inte enbart viktig för praktikplats och praktikant. Tydlig kommunikation från Korta vägen är minst lika viktig. Det tycks finnas en potentiell diskrepans mellan praktikplatsernas inställning till syftet med praktiken (språkövning) och Korta vägens mål med kvalificerad praktik (kompetensövning). Det kan därför finnas ett behov av Korta vägen att tydliggöra den språkliga kompetens som praktikanterna besitter och målet med praktiken.

Trots eventuell förbättringspotential skapar Korta vägens praktik mervärde, som går utöver utbildningens syfte, i form av referenser, språkträning och inordning i den svenska arbetsplatskulturen för praktikanten, samt kompetensutbyte och ökat engagemang på praktikplatsen.