1980-talets avreglering – en kort paus mellan beredskapsplaner och EU

Svenska kockar blir tevekändisar och gör internationell succé samtidigt som bönderna blir allt färre. Konsumenterna ställer allt högre – och mer högljudda – krav på att maten ska vara klimatsmart och miljövänlig, och att djuren i produktionen ska ha det bra. Samtidigt styr priset i hög grad våra köpbeslut och allt färre känner till var maten de äter kommer ifrån. Matlandet Sverige är alliansregeringens mest lyckade pr-satsning, men bakom talet om småskaligt och närproducerat håller svenskt jordbruk på att monteras ner. Parallellt med att världens efterfrågan på mat och resurser exploderar i takt med en växande medelklass förbereder sig den siste mjölkbonden på att släcka ljuset i ladugården 2020. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Hur kunde det bli så här? Och hur kunde svenskt jordbruk bli en politisk icke-fråga? Frågorna besvaras i boken av Göran Persson, Christel Benfalk, Lennart Båge, Henrik Lindberg, Helena Jonsson, Gun Rundquist, Roger Tiefensee, Harald Svensson, Matilda Ernkrans, Stefan de Vylder, Bengt-Anders Johansson, Kew Nordqvist, Jonas Carlberg och Christer Isaksson, som också är redaktör för boken.

Lindberg, H. (2012). “1980-talets avreglering – en kort paus mellan beredskapsplaner och EU.” I Isaksson, C. (red.), Maten och makten: hur ska den nya världen mättas? Stockholm: Ekerlids Förlag.