Sök
Sök

1980-talets avreglering – en kort paus mellan beredskapsplaner och EU

PublikationBokkapitel
Avreglering, EU, Företagandets villkor, Henrik Malm Lindberg, Subventioner

Sammanfattning

Svenska kockar blir tevekändisar och gör internationell succé samtidigt som bönderna blir allt färre. Konsumenterna ställer allt högre – och mer högljudda – krav på att maten ska vara klimatsmart och miljövänlig, och att djuren i produktionen ska ha det bra. Samtidigt styr priset i hög grad våra köpbeslut och allt färre känner till var maten de äter kommer ifrån. Matlandet Sverige är alliansregeringens mest lyckade pr-satsning, men bakom talet om småskaligt och närproducerat håller svenskt jordbruk på att monteras ner. Parallellt med att världens efterfrågan på mat och resurser exploderar i takt med en växande medelklass förbereder sig den siste mjölkbonden på att släcka ljuset i ladugården 2020. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Hur kunde det bli så här? Och hur kunde svenskt jordbruk bli en politisk icke-fråga? Frågorna besvaras i boken av Göran Persson, Christel Benfalk, Lennart Båge, Henrik Lindberg, Helena Jonsson, Gun Rundquist, Roger Tiefensee, Harald Svensson, Matilda Ernkrans, Stefan de Vylder, Bengt-Anders Johansson, Kew Nordqvist, Jonas Carlberg och Christer Isaksson, som också är redaktör för boken.

Lindberg, H. (2012). “1980-talets avreglering – en kort paus mellan beredskapsplaner och EU.” I Isaksson, C. (red.), Maten och makten: hur ska den nya världen mättas? Stockholm: Ekerlids Förlag.

Liknande innehåll

Ofullbordad: Om EU:s inre marknad för tjänster och Europas produktivitetsproblem
RapporterPublikation
Blix, M.
Ladda ner
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Liberaliseringen av tjänster inom EU har tappat fart. Jämfört med den inre marknaden för varor har utvecklingen av handeln med tjänster hållits tillbaka av byråkrati och krångel, vilket resulterar i långsammare tillväxt, lägre sysselsättning och bristfällig konkurrenskraft. Hindren för handel med tjänster präglas av lika stor mångfald som tjänsterna själva.

Genom att kombinera olika index, presenterar denna rapport en övergripande bild av regleringsbaserade hinder. Enligt OECD-data finns det specifika sektorer (som juridiska, distributions- och järnvägsfrakttransporttjänster) där reformer skulle kunna genomföras till låg kostnad. Men byråkrati och administrativa hinder utmanar alla typer av företag inom EU. Mer än 90 procent av EU:s BNP kommer från länder som rankas lägre än 20 i Världsbankens Doing Business-bedömning från 2020. De över 5 700 reglerade yrkena inom EU är ett exempel på ett område i behov av reformer. Cirka 140 icke-sjukvårdsrelaterade yrken regleras endast i ett EU-land (som exempelvis blomsterhandlare i Luxemburg och vinprovare i Slovenien), vilket indikerar att regleringsbehovet är tämligen svagt eller obefintligt. Det finns också märkliga regionala skillnader i regleringen av yrken inom länder (särskilt i Belgien).

De många reglerade yrkena hindrar innebär ett sänke för potentialen i den inre marknaden och skulle kunna avvecklas helt eller harmoniseras med lite politisk vilja. Om endast yrken som är gemensamma för ett rimligt stort antal EU-länder vore föremål för reglering skulle listan över reglerade yrken kortas dramatiskt.

Den här rapporten drar slutsatsen att kostnaden för passivitet när det gäller liberalisering av den inre marknaden för tjänster är hög och riskerar skada EU:s konkurrenskraft.

Ratio Working Paper No. 350: A quickly transforming labour market
Working paperPublikation
Uddén Sonnegård, E.
Ladda ner
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT (Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the transformation into a digital world of work.

Visa fler