Sök
Sök

Absolute income mobility and the effect of parent generation inequality: An extended decomposition approach

PublikationArtikel (med peer review)
Erik Liss, Karl Wennberg, Martin Korpi

Sammanfattning

We use full-population data to study trends in intergenerational absolute income mobility, measured as the ratio of children earning more than their parents, for 11 Swedish cohorts born 1972–1983. Absolute mobility during this period increases from 72% to 84% for men and from 76% to 86% for women—higher figures than in most other countries studied. To explain these results, we outline a novel decomposition strategy that accounts for cohort variation in parent-generation income inequality. All else equal, if income inequality is higher in the parent generation, more economic growth is required to achieve any given level of absolute mobility. We discuss implications for comparative research in intergenerational income mobility.

Liss, E., Korpi, M., & Wennberg, K. (2023). Absolute income mobility and the effect of parent generation inequality: An extended decomposition approach.European Economic Review, 152, 104359.

Liknande innehåll

Stadsstorlek och konkurrens bland arbetsgivare: Hur påverkas lönepremier och inkomstojämlikhet?
RapporterPublikation
Halvarsson, D., & Korpi, M.
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Sammanfattning

I föreliggande studie undersöker vi den s.k. storstadslönepremien och dess förhållande till arbetsgivarkoncentration inom lokala arbetsmarknader. Med storstadslönepremien avses det positiva samband som – allt annat lika – finns mellan löneinkomst och stadstorlek. Vi skattar denna lönepremie både utifrån traditionella metoder och ett nytt beräkningssätt som utgår från företagsspecifika faktorer (företagsfixa effekter), och finner att dessa två beräkningssätt i stort sett ger likvärdiga resultat, något som talar för att storstadslönepremien såsom den vanligen skattas sannolikt även är kopplad till faktorer som ligger på företagsnivå snarare än endast faktorer på individnivå.  Beroende på analysmetod finner vi därefter att ungefär 20-30 procent av lönepremien kan förklaras av graden av konkurrens om arbetskraften inom lokala branscher. Även om detta samband gäller för alla inkomstsegment, finner vi slutligen att graden av konkurrens har störst påverkan på toppinkomstnivåer inom lokala arbetsmarknader (över den 90:e percentilen). Våra resultat går alltså att tolka som att lokal arbetsgivarkoncentration även påverkar inkomstojämlikheten inom lokala arbets­marknader.

City size, employer concentration, and wage income inequality
Working paperPublikation
Halvarsson, D., & Korpi, M.
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU)

Sammanfattning

This study investigates the relationship between the urban wage premium and employer concentration using Swedish full population employer-employee data. Departing from an AKM modeling framework to distinguish worker from firm specific heterogeneity – a measure of rent-sharing – we then measure the urban wage premium using differences in the estimated firm fixed effects at the level of local industries, nested within local labor markets. Our results suggest that labor market employer concentration, as calculated using the Hirschman-Herfindahl index and a leave-one-out instrumental variable design, can account for a significant share of the estimated urban wage premium (UWP). Addressing city-level wage income inequality by applying our model to different segments of the local labor market income distribution, we find that while the UWP pertains to all income segments, it is largest for top-income levels (above the 90th percentile), and within this segment employer concentration also has the largest explanatory power. Thus, while being an important explanatory factor for all percentiles of the local income distribution, a relatively lower employer concentration within larger cities, and vice versa, higher concentration within smaller cities, primarily help explain the variance of top wages within these cities/labor markets.

Mot en mer produktiv innovationspolitik?
Artikel (utan peer review)Publikation
Broström, A., & Wennberg, K
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Eonomisk Debatt

Sammanfattning

I vår underlagsrapport till regeringens produktivitetskommission (Broström och Wennberg 2024) diskuterar vi hur forskning och innovation driver produktivitet, och vilka slags reformer som kan förstärka innovationsdriven ekonomisk tillväxt. En central fråga är vad innovationspolitik kan och bör vara. Vi pekar på att åtgärder för att stärka kompetensförsörjning, handel och väl fungerande marknader hör till de allra mest centrala frågorna i en politik för innovation som driver produktivitet. Men även mer riktade åtgärder som skatteincitament för FoU och statliga investeringar i forskning och tidig utveckling har en naturlig roll att spela. Det är dags att revitalisera innovationspolitiken och återfinna fokus.

Vår underlagsrapport till regeringens produktivitetskommission (Broström och Wennberg 2024) diskuterar (i) vilka möjligheter som finns att genom offentliga reformer stimulera produktivitetsdrivande privata investeringar i forskning och utveckling, samt (ii) vilka slags statliga satsningar som bäst kan stimulerar produktivitetstillväxt genom att komplettera privata investeringar i forskning och utveckling. I denna artikel summerar vi rapportens huvudsakliga delar, med fokus specifikt på delar där vi tror att Sverige genom renodling samt benchmark med framstående länder kan förbättra sin innovationspolitik.

Kunskap som drivkraft för produktivitet bygger framför allt på forskning vid lärosäten och myndigheter samt det privata näringslivets investeringar i forskning och utveckling (FoU). FoU är den främsta källan till långsiktig produktivitetsutveckling och en grund för svenska företags internationella konkurrenskraft.

Visa fler