Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationArtikel (med peer review)

Absolute income mobility and the effect of parent generation inequality: An extended decomposition approach

Sammanfattning

We use full-population data to study trends in intergenerational absolute income mobility, measured as the ratio of children earning more than their parents, for 11 Swedish cohorts born 1972–1983. Absolute mobility during this period increases from 72% to 84% for men and from 76% to 86% for women—higher figures than in most other countries studied. To explain these results, we outline a novel decomposition strategy that accounts for cohort variation in parent-generation income inequality. All else equal, if income inequality is higher in the parent generation, more economic growth is required to achieve any given level of absolute mobility. We discuss implications for comparative research in intergenerational income mobility.

Liss, E., Korpi, M., & Wennberg, K. (2023). Absolute income mobility and the effect of parent generation inequality: An extended decomposition approach.European Economic Review, 152, 104359.

Detaljer

Författare
Liss, E., Korpi, M., & Wennberg, K.
Publiceringsår
2023
Publicerat i

European Economic Review, 152, 104359.

Relaterat

  • Filosofie doktor

    Erik Liss

    erik.liss@ratio.se
  • Professor

    Karl Wennberg

    +46705105366karl.wennberg@ratio.se
  • Nyhetsartikel

    Ny studie: Fler tjänar mer än sina föräldrar – och Sverige sticker ut

    Över de senaste decennierna har inkomstutvecklingen i Sverige varit bättre än i många andra länder. Här tjänar 84 respektive 86 procent av alla söner och döttrar mer än sina föräldrar. Det visar en ny studie...

    Publicerat 30 mars 2023
    Läs hela

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

Qualitative Comparative Analysis in Entrepreneurship Research

Rönkkö, M., Maula, M., Wennberg, K.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Entrepreneurship Theory and Practice (ETP)

Sammanfattning

Configurational research has great promise in entrepreneurship. There are few universal laws or relationships that hold under all circumstances. More often, optimal entrepreneurial outcomes are contingent on many factors. Consequently, configurational analysis using qualitative comparative analysis (QCA) has become increasingly popular. However, methodological research in sociology and political science has raised concerns about possible false positive findings produced by this method. In this editorial, we explore the potential and the common pitfalls of QCA in entrepreneurship research, as well as guidelines for its use.

Rapporter

Stadsstorlek och konkurrens bland arbetsgivare: Hur påverkas lönepremier och inkomstojämlikhet?

Halvarsson, D., & Korpi, M.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Sammanfattning

I föreliggande studie undersöker vi den s.k. storstadslönepremien och dess förhållande till arbetsgivarkoncentration inom lokala arbetsmarknader. Med storstadslönepremien avses det positiva samband som – allt annat lika – finns mellan löneinkomst och stadstorlek. Vi skattar denna lönepremie både utifrån traditionella metoder och ett nytt beräkningssätt som utgår från företagsspecifika faktorer (företagsfixa effekter), och finner att dessa två beräkningssätt i stort sett ger likvärdiga resultat, något som talar för att storstadslönepremien såsom den vanligen skattas sannolikt även är kopplad till faktorer som ligger på företagsnivå snarare än endast faktorer på individnivå.  Beroende på analysmetod finner vi därefter att ungefär 20-30 procent av lönepremien kan förklaras av graden av konkurrens om arbetskraften inom lokala branscher. Även om detta samband gäller för alla inkomstsegment, finner vi slutligen att graden av konkurrens har störst påverkan på toppinkomstnivåer inom lokala arbetsmarknader (över den 90:e percentilen). Våra resultat går alltså att tolka som att lokal arbetsgivarkoncentration även påverkar inkomstojämlikheten inom lokala arbets­marknader.

Working paper

City size, employer concentration, and wage income inequality

Halvarsson, D., & Korpi, M.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU)

Sammanfattning

This study investigates the relationship between the urban wage premium and employer concentration using Swedish full population employer-employee data. Departing from an AKM modeling framework to distinguish worker from firm specific heterogeneity – a measure of rent-sharing – we then measure the urban wage premium using differences in the estimated firm fixed effects at the level of local industries, nested within local labor markets. Our results suggest that labor market employer concentration, as calculated using the Hirschman-Herfindahl index and a leave-one-out instrumental variable design, can account for a significant share of the estimated urban wage premium (UWP). Addressing city-level wage income inequality by applying our model to different segments of the local labor market income distribution, we find that while the UWP pertains to all income segments, it is largest for top-income levels (above the 90th percentile), and within this segment employer concentration also has the largest explanatory power. Thus, while being an important explanatory factor for all percentiles of the local income distribution, a relatively lower employer concentration within larger cities, and vice versa, higher concentration within smaller cities, primarily help explain the variance of top wages within these cities/labor markets.

Visa fler