Jobba hos oss

Ratio är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

+4684415900

info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

Om oss

  • Om verksamheten
  • Detta är Ratio
  • VD berättar
  • Styrelse
  • Ledning
  • Verksamhetsberättelse
  • Kontakta oss
  • Media
  • Press & media
  • Nyhetsbrev
  • Nyhetsarkiv
  • FAQ
  • Vanliga frågor
  • Integritetspolicy
  • Samarbeten
  • Eli F. Heckscher-föreläsning
  • AI-Econ Lab
  • Bli medlem

Forskare

  • Forskare
  • Medarbetare
  • Aktuell expert
  • Forska hos oss
  • Möt våra forskare
  • Evenemang
  • Ratio TV
  • Ratio dialogue
  • Unga Forskare
  • Om programmet
  • Stipendium för unga forskare
  • Praktik
  • Sommarassistent på Ratio

Aktuell expert

Mark Hellsten

Forskning

  • Forskningsområden
  • Arbetsmarknad
  • Klimat och miljö
  • Konkurrenskraft
  • Projekt
  • Publikationer
  • Publikationer
  • Forskning i korthet
  • Rapportserie arbetsmarknad

Utvald publikation

Skill Requirements and Employment of Immigrants in Swedish Hospitality
Kazlou, A., & Wennberg, K.
Sök Engelska flaggan ikonENG
Engelska flaggan ikonENGSök

Om oss

  • Om verksamheten

    • Detta är Ratio
    • VD berättar
    • Styrelse
    • Ledning
    • Verksamhetsberättelse
    • Kontakta oss
  • Media

    • Press & media
    • Nyhetsbrev
    • Nyhetsarkiv
  • FAQ

    • Vanliga frågor
    • Integritetspolicy
  • Samarbeten

    • Eli F. Heckscher-föreläsning
    • AI-Econ Lab
    • Bli medlem

Forskare

  • Forskare

    • Medarbetare
    • Aktuell expert
    • Forska hos oss
  • Möt våra forskare

    • Evenemang
    • Ratio TV
    • Ratio dialogue
  • Unga Forskare

    • Om programmet
    • Stipendium för unga forskare
    • Praktik
    • Sommarassistent på Ratio

Forskning

  • Forskningsområden

    • Arbetsmarknad
    • Klimat och miljö
    • Konkurrenskraft
    • Projekt
  • Publikationer

    • Publikationer
    • Forskning i korthet
    • Rapportserie arbetsmarknad

Arbetslöshet, vakanser och utbildning – Hur har matchningen på den svenska arbetsmarknaden utvecklats sedan 1990-talskrisen?

PublikationRapporter
Arbetsmarknad, Johan Eklund, Kompetens, Kompetens för tillväxt, Kompetensförsörjning, Matchning, Regional tillväxt, Regional utveckling
Arbetslöshet, vakanser och utbildning
Ladda ner

Sammanfattning

Syftet med rapporten är att undersöka hur väl matchningen på den svenska arbetsmarknaden fungerar och hur den har utvecklats över tiden. Avsikten är vidare att undersöka på vilket sätt olika strukturella faktorer påverkar matchningen på arbetsmarknaden. Vi är framförallt intresserade på vilket sätt som högre utbildning påverkar matchningseffektiviteten. Men vi är även intresserade av på vilket sätt andra strukturella faktorer som till exempel bostadsmarknaden och regionstorlek (arbetsmarknadens storlek) påverkar matchningen.

Eklund, J. E., Karlsson, P. & Pettersson, L. (2015). Arbetslöshet, vakanser och utbildning – Hur har matchningen på den svenska arbetsmarknaden utvecklats sedan 1990-talskrisen? JIBS Research Report Series No. 2015-1. Jönköpings universitet.

Detaljer

Författare

Eklund, J. E., Karlsson, P. & Pettersson, L.

Publiceringsår

2015

Relaterat

tor 15 okt 2015
Lunchseminarium: Vad är utbildning värd?
SeminariumÖppna seminarier
2015-10-13
Se lunchseminariet “Vad är utbildning värd?” i efterhand
Nyhetsartikel
2015-10-05
Lunchseminarium 15 oktober: Vad är utbildning värd?
Nyhetsartikel

Liknande innehåll

Konkurrenskraft i Sydsverige – nutid och framtid
RapporterPublikation
Larsson, J. P.; Westlund, H.
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Entreprenörskapsforum.

Sammanfattning

I denna samlingsrapport står Sydsveriges ekonomiska utveckling och konkurrenskraft i
fokus. Befolkningen i Sydsverige uppgår idag till 2,7 miljoner och den samlade regionala
produkten svarar för lite drygt en femtedel av Sveriges BNP. Med södra Sverige avser vi
Skåne, Halland, Kronoberg, Småland samt Blekinge. På den regionala nivån går inte de
nationella förutsättningar för konkurrenskraft att ignorera, tvärtom bestäms många av
de regionala förutsättningarna av nationellt eller internationellt förd politik. Omvänt är
det många gånger nödvändigt att förstå regionala skillnader för att förstå vilken effekt
nationella policybeslut kan få regionalt. Befolkningstäthet, förutsättningar för infrastruktur,
kvaliteten på energiförsörjningen och tillgängligheten till internationella marknader är
några exempel på områden där de regionala förutsättningarna ser olika ut över landet.

Denna rapport består utöver detta inledningskapitel av ytterligare sju kapitel som på
olika sätt belyser konkurrenskraft. Detta inledningskapitel börjar med att definiera konkurrenskraft samt ger en övergripande bild av hur konkurrenskraftigt riket i sin helhet
är respektive hur konkurrenskraftigt södra Sverige är. Kapitlet avslutas med att ge en kort
sammanfattning av de resterande kapitlen. Kapitel 2 anlägger ett nationellt produktivitetsfokus och efterföljande kapitel belyser på olika sätt de regionala skillnaderna med särskilt
fokus på de sydsvenska konkurrensförutsättningarnas styrkor och svagheter. Men innan vi
går in i detaljer rörande utvecklingen av sydsvensk konkurrenskraft låt oss först gå in på vad
som menas med konkurrenskraft.

Artificiell intelligens och jobben
BokPublikation
Lodefalk, M.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Andra upplagan av boken finns tillgänglig i bokhandeln, exempelvis här.

Artificiell intelligens (AI) väcker oro och nyfikenhet. Kommer AI att ta våra jobb? I denna tankeväckande bok tar sig forskaren Magnus Lodefalk an denna fråga – och de många delfrågor som frågan egentligen består utav.

Med hjälp av historiska exempel och dagsaktuell forskning diskuterar Lodefalk vilka jobb som kan försvinna med AI:s intåg, men också vilka typer av jobb som kan uppstå. Vad som skiljer AI från andra teknikers intåg är att den kan användas för att utföra kognitiva arbetsuppgifter. I boken diskuteras därför hur AI generellt sett kan förmodas påverka nästan alla jobb i termer av löneutveckling, produktivitet, kompetenskrav och innehåll.

Det görs genom att dissekera vad AI, och vad jobb, faktiskt är. Redan här kan konstateras att AI kan användas för att ersätta mänskliga förmågor eller för att förstärka desamma – det beror på hur man väljer att utveckla och använda tekniken. Och det, skriver Lodefalk, är i sin tur upp till oss.

I denna bok görs en pedagogisk översyn av forskningsläget gällande AI och arbetsmarknaden. Dessutom innehåller boken konkreta verktyg till dig som vill ha svar på hur AI-exponerat ditt yrke egentligen är.


Magnus Lodefalk är docent och lektor i nationalekonomi vid Örebro universitet samt forskare vid Ratio. Han initierade år 2019 det tvärvetenskapliga och internationella forskningslaboratoriet AI-Econ Lab (www.ai-econlab.com) för forskning om AI:s påverkan på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på tjänster och tjänstemän. Han leder labbet tillsammans med professor Hildegunn Kyvik-Nordås, också vid Örebro universitet. Lodefalks forskning har ofta handlat om vad som driver och hindrar företagstillväxt samt effekterna av sådana faktorer på jobb, löner och ekonomisk tillväxt. Han har exempelvis studerat effekter av ny teknik, såsom artificiell intelligens, offentlig politik, exempelvis inom utrikeshandeln, migration och tjänstefiering.
Vem vill jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete
RapporterPublikation
Grafström, J.
Ladda ner
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

I denna rapport undersöks preferensskillnader för distansarbete bland kontorsarbetare i Sverige utifrån ålder, geografi och kön. Rapporten baseras på en undersökning där drygt 1 000 arbetande personer identifierades som kontorsarbetare. Undersökningen genomfördes under april 2022. Antalet dagar i distansarbete varierar med ålder där den yngsta åldersgruppen (18–25 år) arbetar på distans 1,2 dagar i veckan, och den äldsta åldersgruppen (49–64 år) 2 dagar. Geografiska skillnader i hemarbetsdagar skiljer sig stort med en differens på uppemot 0,7 dagar per veckan. 4 av 10 skulle tacka nej till ett jobberbjudande där distansarbete inte är möjligt.

Resultaten pekar på att preferenser gällande distansarbete skiljer sig förhållandevis mycket mellan arbetstagare. Det kan därför vara relevant för arbetsgivare att ta individuella preferenser i beaktande och skapa flexibla arbetsmodeller som kan tillgodose olika behov och önskemål. En mångfald av sätt att arbeta på kan vara fördelaktigt för att främja en positiv arbetsmiljö och produktivitet, oavsett ålder.

Visa fler