Vem vill jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete

PublikationRapporter
Arbetsmarknad, Distansarbete, Jonas Grafström
Rap 27 – Vem vill jobba hemifrån
Ladda ner

Sammanfattning

I denna rapport undersöks preferensskillnader för distansarbete bland kontorsarbetare i Sverige utifrån ålder, geografi och kön. Rapporten baseras på en undersökning där drygt 1 000 arbetande personer identifierades som kontorsarbetare. Undersökningen genomfördes under april 2022. Antalet dagar i distansarbete varierar med ålder där den yngsta åldersgruppen (18–25 år) arbetar på distans 1,2 dagar i veckan, och den äldsta åldersgruppen (49–64 år) 2 dagar. Geografiska skillnader i hemarbetsdagar skiljer sig stort med en differens på uppemot 0,7 dagar per veckan. 4 av 10 skulle tacka nej till ett jobberbjudande där distansarbete inte är möjligt.

Resultaten pekar på att preferenser gällande distansarbete skiljer sig förhållandevis mycket mellan arbetstagare. Det kan därför vara relevant för arbetsgivare att ta individuella preferenser i beaktande och skapa flexibla arbetsmodeller som kan tillgodose olika behov och önskemål. En mångfald av sätt att arbeta på kan vara fördelaktigt för att främja en positiv arbetsmiljö och produktivitet, oavsett ålder.


Liknande innehåll

Effekterna av distansarbete på individers och företags produktivitet
ForskningsöversiktPublikation
Grafström, J., Samuelsson, S., & Simola, A. (2024). Effekterna av distansarbete på individers och företags produktivitet. Stockholm: Ratio
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratio

Sammanfattning

Denna rapport ger en översikt av forskningen kring effekterna av distansarbete på både individers och företags produktivitet. Distansarbete kan ha både positiva och negativa effekter på produktiviteten. På individnivå syns en ökning av självrapporterad produktivitet under pandemin, särskilt i komplexa och självständiga yrken, medan vissa studier visar minskad produktivitet, särskilt i Japan och Kina. På företagsnivå är forskningen mer begränsad, men vissa studier visar positiva korrelationer mellan distansarbete och företagens finansiella prestationer, medan andra pekar på negativa effekter på organisationsprestationer. Viktiga faktorer som påverkar produktiviteten inkluderar arbetsmiljö, företagsstorlek, arbetsuppgifter, och individuella egenskaper som självbehärskning och livsstil.

Working Paper No. 379: Europe’s Future Industrial Landscape: A Green Industrial Location Attractiveness Index
Working paperPublikation
Grafström, J.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratio Working Paper Series.

Sammanfattning

Increased gas prices, constraints in nuclear power generation, and diminished hydroelectric production have introduced challenges for Europe, coinciding with an emerging green industrialization. Utilizing data from the European Commission and Eurostat, we introduce the Green Industrial Location Attractiveness Index, a tool designed to help assessing locations of future green industrial developments. Our findings highlight Sweden, Finland, and France as probable destinations for green industrial projects. A revealing geographical divide where northern European countries rank higher compared to their southern counterparts. This analysis enhances our understanding of Europe’s changing industrial landscape amidst volatile electricity prices, offering insights for policymakers and investors. An overarching conclusion of the paper is that well-crafted energy policies help mitigate the economic impacts of energy price fluctuations on energy-intensive industries, ensuring that Europe’s industrial landscape remain competitive.

Economic freedom and environmental performance
BokkapitelPublikation
Graftström, J.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Handbook of Research on Economic Freedom. Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing.

Sammanfattning

In this chapter, the relationship between economic freedom and environmental performance is scrutinized. The analysis relies on comparing countries’ standing in the Environmental Performance Index (EPI) of the Yale Centre for Environmental Law & Policy with two indexes of economic freedom, one developed by the Fraser Institute (Economic Freedom of the World index), and the other by the Heritage Foundation (Index of Economic Freedom). Whether economic freedom is good or bad for the environment depends on how it affects incentives, productive efforts, and effective resource use. Greater economic freedom can both harm and help environmental performance. It is a complicated relationship, but high economic freedom generally goes hand in hand with high scores in the EPI.

Visa fler