Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Lediga jobb
PublikationArtikel (med peer review)

Artificial Intelligence and Management: The Automation-Augmentation Paradox

Sammanfattning

Taking three recent business books on artificial intelligence (AI) as a starting point, we explore the automation and augmentation concepts in the management domain. Whereas automation implies that machines take over a human task, augmentation means that humans collaborate closely with machines to perform a task. Taking a normative stance, the three books advise organizations to prioritize augmentation, which they relate to superior performance. Using a more comprehensive paradox perspective, we argue that, in the management domain, augmentation cannot be neatly separated from automation. These dual AI applications are interdependent across time and space, creating a paradoxical tension. Over-emphasizing either augmentation or automation fuels reinforcing cycles with negative organizational and societal outcomes. However, if organizations adopt a broader perspective comprising both automation and augmentation, they could deal with the tension and achieve complementarities that benefit business and society. Drawing on our insights, we conclude that management scholars need to be involved in research on the use of AI in organizations. We also argue that a substantial change is required in how AI research is currently conducted in order to develop meaningful theory and to provide practice with sound advice.

Raich, S. & Krakowski, S. (in press). Artificial Intelligence and Management: The Automation-Augmentation Paradox. Academy of Management Review.

Detaljer

Författare
Raich, S. & Krakowski, S.
Publiceringsår
2021
Publicerat i

Academy of Management Review

Relaterat

Engelska flaggan ikonIn English
Öppna seminarier

Människa, maskin & marknad

fre 29 maj 2020, 12:00
Läs hela
Nyhetsartikel

Strategy in a Disruptive World

Sebastian Krakowski, fil dr, deltar och bidrar till digital forskningskonferens, arrangerad av Strategic Management Society. Krakowski är tillsammans med Johannes Luger vid CBS bland annat ”författare” till en panel om ”Human-AI Collaboration in Strategic Decision...

Publicerat 26 oktober 2020
Läs hela
Nyhetsartikel

Se seminariet Människa, maskin & marknad

Digitaliseringen och automatiseringen stöper om arbetsmarknaden i snabb takt. Coronakrisen har kommit att innebära att denna strukturomvandling går än snabbare. Många arbetsuppgifter försvinner medan nya tillkommer. Vilka är de nya jobben, vilka de gamla? Hur...

Publicerat 29 maj 2020
Läs hela
Nyhetsartikel

Artificiell intelligens – konkurrens eller samarbete med människan?

Synen på vad artificiell intelligens (AI) innebär för organisation och beslutsfattande varierar. Å ena sidan finns det de som i första hand ser det som ett verktyg för automatisering, vilket antyder att maskiner i första...

Publicerat 18 februari 2020
Läs hela

Liknande innehåll

Working paper

Ratio Working Paper No. 393: What is an AI Worker? Evidence from Matched Vacancy-Hires

Hellsten, M.
Ladda ner

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Ratio Working Paper Series.

Sammanfattning

Trots ett växande politiskt intresse för att utveckla AI-kompetens vet vi förvånansvärt lite om vad som kännetecknar arbetstagare som utvecklar och använder AI, eller om de skiljer sig från andra i samma yrken. Studien kopplar svenska platsannonser till de personer som anställts för tjänsterna med hjälp av registerdata för hela befolkningen. Hög kognitiv förmåga, högre utbildning inom STEM-ämnen och en nylig migrationsbakgrund förklarar till stor del vilka yrken AI-arbetstagare återfinns i. Inom samma yrke är det däremot främst högre utbildning, tidigare AI-erfarenhet och naturvetenskaplig examen som skiljer dem från andra. AI-arbetstagare tjänar omkring fem procent mer än sina yrkeskollegor, en skillnad som helt förklaras av lönenivån på företagen där de arbetar. Personer med doktorsexamen sticker ut tydligare både i egenskaper och inkomster. Resultaten pekar på två grupper med olika kompetens och arbetsuppgifter: bredare AI-integratörer, vars tillgång kan öka genom utbildning inom STEM, och mer specialiserade AI-utvecklare, som i högre grad rekryteras bland forskare som går till privat sektor.

Working paper

Working Paper No. 378: Returns to AI skills

Hellsten, M.
Ladda ner

Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratio Working Paper series.

Sammanfattning

This paper assesses whether workers who develop and apply artificial intelligence experience an earnings premium. I link skill requirements specified in job vacancies to the individuals ultimately hired to fill those positions using a combination of Swedish job vacancy and matched employer-employee register data. By identifying positions that explicitly necessitate AI skills, this paper seeks to determine if an earnings premium is associated with these skills while controlling for other individual attributes. Findings suggest a significant earnings premium for individuals hired to positions requiring AI skills. Discerning between AI developers and AI users, the results indicate that the former group experiences a stronger earnings premium. The premium is partly driven by workers being hired into high-wage industries. However, transitioning into roles requiring AI skills does not result in additional earnings increases, indicating that firms do not engage in wage competition for these workers.

Bok

Artificiell intelligens och jobben

Lodefalk, M.

Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Andra upplagan av boken finns tillgänglig i bokhandeln, exempelvis här.

Artificiell intelligens (AI) väcker oro och nyfikenhet. Kommer AI att ta våra jobb? I denna tankeväckande bok tar sig forskaren Magnus Lodefalk an denna fråga – och de många delfrågor som frågan egentligen består utav.

Med hjälp av historiska exempel och dagsaktuell forskning diskuterar Lodefalk vilka jobb som kan försvinna med AI:s intåg, men också vilka typer av jobb som kan uppstå. Vad som skiljer AI från andra teknikers intåg är att den kan användas för att utföra kognitiva arbetsuppgifter. I boken diskuteras därför hur AI generellt sett kan förmodas påverka nästan alla jobb i termer av löneutveckling, produktivitet, kompetenskrav och innehåll.

Det görs genom att dissekera vad AI, och vad jobb, faktiskt är. Redan här kan konstateras att AI kan användas för att ersätta mänskliga förmågor eller för att förstärka desamma – det beror på hur man väljer att utveckla och använda tekniken. Och det, skriver Lodefalk, är i sin tur upp till oss.

I denna bok görs en pedagogisk översyn av forskningsläget gällande AI och arbetsmarknaden. Dessutom innehåller boken konkreta verktyg till dig som vill ha svar på hur AI-exponerat ditt yrke egentligen är.


Magnus Lodefalk är docent och lektor i nationalekonomi vid Örebro universitet samt forskare vid Ratio. Han initierade år 2019 det tvärvetenskapliga och internationella forskningslaboratoriet AI-Econ Lab (www.ai-econlab.com) för forskning om AI:s påverkan på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på tjänster och tjänstemän. Han leder labbet tillsammans med professor Hildegunn Kyvik-Nordås, också vid Örebro universitet. Lodefalks forskning har ofta handlat om vad som driver och hindrar företagstillväxt samt effekterna av sådana faktorer på jobb, löner och ekonomisk tillväxt. Han har exempelvis studerat effekter av ny teknik, såsom artificiell intelligens, offentlig politik, exempelvis inom utrikeshandeln, migration och tjänstefiering.
Visa fler