Den svenska tillväxtskolan – Om den ekonomiska utvecklingens kreativa förstörelse
Johansson, D. & Karlson, N. (red.) (2002).Den svenska tillväxtskolan – Om den ekonomiska utvecklingens kreativa förstörelse. Stockholm: Ratio.
Johansson, D. & Karlson, N. (red.) (2002).Den svenska tillväxtskolan – Om den ekonomiska utvecklingens kreativa förstörelse. Stockholm: Ratio.
Hur uppstår egentligen ekonomisk tillväxt och industriell utveckling? Vilka är tillväxtens och välståndets grundläggande förutsättningar?
Den svenska tillväxtskolan, en unik svensk nationalekonomisk skolbildning med Erik Dahmén som den mest kände företrädaren, betonar att ekonomisk tillväxt är en evolutionär process där entreprenörskap och innovationer spelar en central roll. Att ekonomisk utveckling sker genom att det nya utmanar det gamla i en process av kreativ förstörelse.
Johansson, D. & Karlson, N.
2002
2023
Ratio.
Debatten om tjänstemannaaktivism handlar om huruvida enskilda tjänstemän eller hela myndigheter driver en egen politisk agenda vid sidan av eller inom ramen för demokratiska beslut och regler, vilket kan skapa rättsosäkerhet och påverka investeringar och långsiktiga beslut. Detta inom till exempel skogsnäringen och de gröna näringarna.
Syftet med denna rapport är att genom en litteraturöversikt av forskningen på området belysa hur de gröna näringarna och särskilt skogsnäringens utveckling kan påverkas om tjänstemän agerar aktivistiskt. Rapporten presenterar en teoretisk modell. Rapporten ger exempel från Sverige och fokuserar särskilt på hur tjänstemannaaktivism kan skapa rättsosäkerhet och försvaga äganderätten.
Bland slutsatserna märks att om lagar och regler på ett område är oklara och kan tolkas på olika sätt, uppstår det handlingsutrymme (”slack”) för tjänstemän. Detta kan i sin tur användas av tjänstemän med egen agenda. Företeelsen kan förstärkas om det finns flera olika myndigheter som kan göra olika tolkningar och avvägningar. Det ska även tilläggas att handlingsutrymme kan vara syftet då lokal kompetens i frågor kan vara viktig.
I fallet med skogsbruket är gällande regelverk på många sätt komplext. Här har flera olika myndigheter till uppgift att tolka och tillämpa flera olika svenska och EU-rättsliga lagkomplex. Lagstiftningen har i hög grad karaktären av övergripande mål som ger tjänstemän och myndigheter ett tolknings- och handlingsutrymme.
I rapporten konstateras även att det finns en brist på systematisk empirisk forskning om förekomsten av tjänstemannaaktivism. Tjänstemannaaktivism är svår att dokumentera och mäta eftersom den ofta består av individuella handlingar och beslut, och inte av en organiserad rörelse. Trots detta är det viktigt att diskutera fenomenet, särskilt med tanke på dess påverkan på rättssäkerhet, äganderätt, demokrati och transparens inom förvaltningen.
I framtida studier planeras att undersöka förekomsten av tjänstemannaaktivism genom enkäter och intervjuer med företag och andra intressenter.
2022
Ratio.
I den här rapporten sätts den svenska sjukvården i ett internationellt perspektiv. Syftet är att empiriskt beskriva det svenska sjukvårdssystemet på samma sätt som vi i tidigare rapporter beskrivit modellerna i Australien, Schweiz och Nederländerna, som samtliga är välutvecklade välfärdsstater med universell vård och omsorg till alla medborgare. Vissa jämförelser med dessa länder kommer också göras. Vi kommer i första hand att studera primärvård och specialistvård (öppen och sluten). Dessutom undersöks äldreomsorg i form av hemtjänst i eget boende samt institutionaliserad äldreomsorg. Övriga vård- och omsorgstjänster berörs endast undantagsvis.
2022
Dialogos förlag
Svensk vård och omsorg har väl kända problem med tillgängligheten, väntetiderna, servicenivån och vårdkedjorna. En åldrande befolkning, dyra behandlingar och en förväntad ökad efterfrågan på vård och omsorg förstärker utmaningarna. Därför behövs en breddad diskussion om hur framtidens sjukvård ska finansieras och organiseras.
I boken jämförs vård och omsorgssystemen i Sverige, Nederländerna, Australien och Schweiz, med hjälp av internationella index och fallstudier. En slutsats är att valfrihet och olika typer av försäkringslösningar i regel leder till större tillgänglighet och förbättrar förmågan till institutionellt lärande.