Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationRapporter

Rättssäkerhet, tjänstemannaaktivism och skogsnäringens utveckling

Ladda ner PDF

Sammanfattning

Debatten om tjänstemannaaktivism handlar om huruvida enskilda tjänstemän eller hela myndigheter driver en egen politisk agenda vid sidan av eller inom ramen för demokratiska beslut och regler, vilket kan skapa rättsosäkerhet och påverka investeringar och långsiktiga beslut. Detta inom till exempel skogsnäringen och de gröna näringarna.

Syftet med denna rapport är att genom en litteraturöversikt av forskningen på området belysa hur de gröna näringarna och särskilt skogsnäringens utveckling kan påverkas om tjänstemän agerar aktivistiskt. Rapporten presenterar en teoretisk modell. Rapporten ger exempel från Sverige och fokuserar särskilt på hur tjänstemannaaktivism kan skapa rättsosäkerhet och försvaga äganderätten.

Bland slutsatserna märks att om lagar och regler på ett område är oklara och kan tolkas på olika sätt, uppstår det handlingsutrymme (”slack”) för tjänstemän. Detta kan i sin tur användas av tjänstemän med egen agenda. Företeelsen kan förstärkas om det finns flera olika myndigheter som kan göra olika tolkningar och avvägningar. Det ska även tilläggas att handlingsutrymme kan vara syftet då lokal kompetens i frågor kan vara viktig.

I fallet med skogsbruket är gällande regelverk på många sätt komplext. Här har flera olika myndigheter till uppgift att tolka och tillämpa flera olika svenska och EU-rättsliga lagkomplex. Lagstiftningen har i hög grad karaktären av övergripande mål som ger tjänstemän och myndigheter ett tolknings- och handlingsutrymme.

I rapporten konstateras även att det finns en brist på systematisk empirisk forskning om förekomsten av tjänstemannaaktivism. Tjänstemannaaktivism är svår att dokumentera och mäta eftersom den ofta består av individuella handlingar och beslut, och inte av en organiserad rörelse. Trots detta är det viktigt att diskutera fenomenet, särskilt med tanke på dess påverkan på rättssäkerhet, äganderätt, demokrati och transparens inom förvaltningen.

I framtida studier planeras att undersöka förekomsten av tjänstemannaaktivism genom enkäter och intervjuer med företag och andra intressenter.

Detaljer

Författare
Karlson, N., Åkesson, N., Grafström, J.
Publiceringsår
2023
Publicerat i

Ratio.

Relaterat

  • Filosofie doktor och vice VD

    Jonas Grafström

    0703475854jonas.grafstrom@ratio.se
  • Professor & grundare Ratio

    Nils Karlson

    +46708670351nils.karlson@ratio.se

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

Time as a structural barrier for a circular economy

Grafström, J.
Ladda ner

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Journal of Industrial Ecology

Sammanfattning

Circular economy debates often acknowledge material lifespans and delays, but time is usually treated as a contextual issue rather than a structural barrier. The contribution is to reframe circular economy transitions as intertemporal processes by treating time as an endogenous structural barrier. A framework is developed that classifies goods into short-, medium-, and long-lived categories, demonstrating how lagged inflows and valuation biases suppress aggregate circularity even when technology improves. By making temporal mechanisms explicit, the analysis explains why indicators remain stagnant despite policy and efficiency gains. The contribution is to introduce time as an endogenous barrier, integrating insights from environmental and resource economics into circular economy theory and showing how delayed substitution shapes both firm investment and policy outcomes.

Rapporter

Vem ville jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete år 2025

Grafström, J.
Ladda ner

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

För snart tre år sedan släppte Ratio rapporten Vem vill jobba hemifrån?, där Jonas Grafström, fil.dr i nationalekonomi, genomförde en demografisk undersökning av olika gruppers inställning till hemarbete. Nu när avståndet till pandemiårens undantagstillstånd har ökat är det åter dags att upprepa frågorna för att se hur, eller om, preferenserna har förändrats.

I den nya rapporten Vem ville jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete år 2025 går Grafström igenom hur faktorer som ålder, geografiska skillnader, kön och familjesituation påverkar synen på olika arbetssätt i världen efter pandemin. Rapporten väcker angelägna frågor om distansarbetets betydelse för kompetensförsörjningen, synen på arbetstid och förändrade lokala ekonomiska förutsättningar.

Tio intressanta observationer från rapporten

1. Distansarbete är här för att stanna. Trots att många företag återkallar personal till kontoret arbetar svenska kontorsanställda i genomsnitt nästan två dagar i veckan hemifrån år 2025.
2. Yngre accepterar kontorskrav – äldre värderar flexibilitet. 81 procent av de yngsta (18–25 år) kan tänka sig att arbeta på en plats utan distansmöjlighet, medan bara 44 procent av 36–49-åringarna skulle göra det.
3. Mellanålders arbetstagare mest positiva till distansarbete. Gruppen 36–49 år har flest hemarbetsdagar (1,84 per vecka) och värderar flexibilitet högst.
4. Kvinnor värderar flexibilitet mer än män. Bland kvinnor i åldern 36–49 år tycker 69 procent att möjligheten att arbeta hemifrån är mycket viktig.
5. Geografiska skillnader är stora. Stockholm har högst andel distansarbete (2,01 dagar/vecka) medan Småland har lägst (1,05 dagar).
6. Storstäderna minst villiga att släppa distansmöjlighet. I Stockholm är acceptansen för en arbetsplats utan distansmöjlighet lägst i landet.
7. Lönens betydelse minskar med åldern. Unga prioriterar hög lön, äldre värderar arbetsgivarens värderingar och mening i arbetet.
8. Könsskillnader i användning av distansarbete. Fler män än kvinnor arbetar tre–fem dagar hemifrån.
9. Hybridmodellen har normaliserats. Färre kan arbeta hemifrån när de vill, men fler arbetar på distans åtminstone någon i veckan jämfört med 2022.
10. Förvånansvärt stabilt. Trots rubriker har det inte hänt särskilt mycket.

Tio förändringar mellan 2022 och 2025

1. Den totala distansarbetstiden är stabil, men med skiften. Totalt antal hemarbetsdagar per vecka ligger kvar kring 1,7–1,8, men med större spridning mellan grupper.
2. Unga män minskar mest. Män i åldern 18–25 år minskade från 1,7 till 1,03 dagar/vecka (−39 procent).
3. Unga kvinnor ökar mest. Kvinnor i åldern 18–25 år ökade från 0,8 till 1,56 dagar/vecka (+95 procent).
4. Äldre arbetar mindre hemma. Gruppen 49–64 år minskade från 2,0 till 1,61 dagar/vecka.
5. Stockholm minskar marginellt. Genomsnittet har gått från 2,1 → 2,01 dagar/vecka, medan Småland minskade mer (1,4 → 1,05).
6. Mellanregioner tappar distansarbete. Norra mellan −0,4 dagar, Östra mellan −0,2 dagar.
7. Kvinnor har blivit mer beroende av distansmöjlighet. Andelen kvinnor som inte skulle kunna tänka sig en arbetsplats utan distansarbete ökade med 10 procentenheter (≈ +28 procent).
8. Mäns förändring mindre. Motsvarande ökning för män var +6 procentenheter (≈ +16 procent).
9. Flexibilitet viktigare för kvinnor. Andelen kvinnor i åldern 36–49 år som anger flexibilitet som den viktigaste faktorn vid jobbsökande ökade kraftigt mellan 2022 och 2025.
10. Färre har fri distansrätt. Färre kan nu arbeta hemifrån ”när de vill”, men fler gör det regelbundet.

Bok

Allt du behöver veta om sol och vindkraft

Jonas Grafström

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Timbro förlag

Sammanfattning

Energisystemet förändras snabbt. Sol- och vindkraft växer därför att kostnaderna har fallit kraftigt, inte främst av klimatpolitiska skäl utan av ekonomiska. På många marknader är förnybar el nu billigare än fossil, även utan subventioner.

Boken förklarar varför denna utveckling sker nu och vilka ekonomiska, tekniska och politiska faktorer som påverkar utbyggnaden. Den ger en översikt av kostnadsutveckling, tekniska lärkurvor, styrmedel, miljöeffekter och framtida utmaningar för sol- och vindkraft. Köp boken här.

Visa fler
Öppna seminarier

Rättssäkerhet och tjänstemän med politisk agenda?

fre 25 augusti 2023, 12:00
Läs hela
Nyhetsartikel

Ny rapport undersöker tjänstemannaaktivism i Sverige

Tjänstemannaaktivism kan ha konsekvenser för rättssäkerhet, tillit och investeringar. I en ny rapport undersöks under vilka förutsättningar fenomenet kan uppstå och hur det kan påverka i synnerhet de gröna näringarna. Huruvida enskilda tjänstemän eller hela...

Publicerat 25 augusti 2023
Läs hela