PublikationRapporter

Rättssäkerhet, tjänstemannaaktivism och skogsnäringens utveckling

Sammanfattning

Debatten om tjänstemannaaktivism handlar om huruvida enskilda tjänstemän eller hela myndigheter driver en egen politisk agenda vid sidan av eller inom ramen för demokratiska beslut och regler, vilket kan skapa rättsosäkerhet och påverka investeringar och långsiktiga beslut. Detta inom till exempel skogsnäringen och de gröna näringarna.

Syftet med denna rapport är att genom en litteraturöversikt av forskningen på området belysa hur de gröna näringarna och särskilt skogsnäringens utveckling kan påverkas om tjänstemän agerar aktivistiskt. Rapporten presenterar en teoretisk modell. Rapporten ger exempel från Sverige och fokuserar särskilt på hur tjänstemannaaktivism kan skapa rättsosäkerhet och försvaga äganderätten.

Bland slutsatserna märks att om lagar och regler på ett område är oklara och kan tolkas på olika sätt, uppstår det handlingsutrymme (”slack”) för tjänstemän. Detta kan i sin tur användas av tjänstemän med egen agenda. Företeelsen kan förstärkas om det finns flera olika myndigheter som kan göra olika tolkningar och avvägningar. Det ska även tilläggas att handlingsutrymme kan vara syftet då lokal kompetens i frågor kan vara viktig.

I fallet med skogsbruket är gällande regelverk på många sätt komplext. Här har flera olika myndigheter till uppgift att tolka och tillämpa flera olika svenska och EU-rättsliga lagkomplex. Lagstiftningen har i hög grad karaktären av övergripande mål som ger tjänstemän och myndigheter ett tolknings- och handlingsutrymme.

I rapporten konstateras även att det finns en brist på systematisk empirisk forskning om förekomsten av tjänstemannaaktivism. Tjänstemannaaktivism är svår att dokumentera och mäta eftersom den ofta består av individuella handlingar och beslut, och inte av en organiserad rörelse. Trots detta är det viktigt att diskutera fenomenet, särskilt med tanke på dess påverkan på rättssäkerhet, äganderätt, demokrati och transparens inom förvaltningen.

I framtida studier planeras att undersöka förekomsten av tjänstemannaaktivism genom enkäter och intervjuer med företag och andra intressenter.

Detaljer

Författare: Karlson, N., Åkesson, N., Grafström, J.
Publiceringsår: 2023
Publicerat i: Ratio.

Relaterat

Liknande innehåll

Working paper

Working Paper No. 385 The workload paradox: Will AI reduce academic labor?

Jonas Grafström

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratio Working Paper Series.

Sammanfattning

Artificial intelligence is reshaping academia, but instead of liberating scholars, AI might keep them running faster just to stay in place. This paper theoretically explores how AI increases institutional expectations rather than reducing workload. Using a formal workload model, the study examines how automation affects academic tasks, revealing that while AI streamlines some processes, it also creates new responsibilities in research, publishing, and administration. A case study illustrates how scholars experience rising pressures to verify AI-generated work, adapt to changing publication norms, and meet intensifying institutional demands. The findings suggest that AI’s role in academia is not one only of simplification, but acceleration—a race where efficiency gains are quickly absorbed, where the pursuit of academic excellence becomes ever more demanding, and where scholars must continuously push forward, not to advance, but merely to avoid falling behind.

Bokkapitel

Karlson, N. (2025). Förord [Foreword]. I F. A. Hayek, Frihetens grundvalar (ny utg., s. v-xii). Stockholm: Timbro förlag.

Karlson, N.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Timbro förlag

Sammanfattning

I Frihetens grundvalar presenterar F. A. Hayek ett av historiens mest kraftfulla försvar för det fria och öppna samhället. Han utforskar frihetsbegreppets utveckling, välfärdsstatens framväxt och utvecklar den banbrytande teorin om den spontana ordning som uppstår när individer fritt får konkurrera med sina idéer.

Boken är en ymnig källa till argument för frihet och mot förtryck för det småskaliga och spontana framför det storskaligt planerade. Den fungerar som en ständig påminnelse om politikens begränsningar och uppmaning att värna individens fri- och rättigheter.

Frihetens grundvalar är Hayeks magnum opus. Verket publicerades första gången 1960 och fick sin första svenska översättning 1983. Denna utgåva innehåller ett nyskrivet förord av nationalekonomen Nils Karlson.

Working paper

Working Paper No. 384 Vertical industrial policy: principles, practice and potential

Jonas Grafström

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratio Working Paper Series.

Sammanfattning

This report investigates the rationale, implementation challenges, and evolving global context of vertical industrial policy, with a particular focus on Sweden. Against the backdrop of recent global crises—including the 2008 financial crisis, the COVID-19 pandemic, and geopolitical disruptions following Russia’s invasion of Ukraine—the analysis explores how governments have re-evaluated the role of state intervention to bolster economic resilience and strategic autonomy. The report distinguishes between horizontal and vertical approaches, where vertical policy targets specific sectors or technologies considered critical for national development, such as green technology, semiconductors, and renewable energy. Drawing on economic theory and empirical evidence, the report outlines the key justifications for vertical industrial policy, including market failures, coordination problems, and the under-provision of public goods. It also addresses the limitations and risks associated with such policies, including information asymmetries, rent-seeking, and political capture. A central contribution is a decision-making framework designed to help policymakers assess when vertical industrial intervention may be justified and how it can be designed to minimize inefficiencies and unintended consequences. While the report takes a cautiously critical stance toward vertical industrial policy, it acknowledges its potential when implemented with clear objectives, regular evaluations, and institutional safeguards. The analysis highlights the need for a balanced and flexible approach, especially in the context of green transitions and geopolitical fragmentation.

Visa fler