Debatten om tjänstemannaaktivism handlar om huruvida enskilda tjänstemän eller hela myndigheter driver en egen politisk agenda vid sidan av eller inom ramen för demokratiska beslut och regler, vilket kan skapa rättsosäkerhet och påverka investeringar och långsiktiga beslut. Detta inom till exempel skogsnäringen och de gröna näringarna.
Syftet med denna rapport är att genom en litteraturöversikt av forskningen på området belysa hur de gröna näringarna och särskilt skogsnäringens utveckling kan påverkas om tjänstemän agerar aktivistiskt. Rapporten presenterar en teoretisk modell. Rapporten ger exempel från Sverige och fokuserar särskilt på hur tjänstemannaaktivism kan skapa rättsosäkerhet och försvaga äganderätten.
Bland slutsatserna märks att om lagar och regler på ett område är oklara och kan tolkas på olika sätt, uppstår det handlingsutrymme (”slack”) för tjänstemän. Detta kan i sin tur användas av tjänstemän med egen agenda. Företeelsen kan förstärkas om det finns flera olika myndigheter som kan göra olika tolkningar och avvägningar. Det ska även tilläggas att handlingsutrymme kan vara syftet då lokal kompetens i frågor kan vara viktig.
I fallet med skogsbruket är gällande regelverk på många sätt komplext. Här har flera olika myndigheter till uppgift att tolka och tillämpa flera olika svenska och EU-rättsliga lagkomplex. Lagstiftningen har i hög grad karaktären av övergripande mål som ger tjänstemän och myndigheter ett tolknings- och handlingsutrymme.
I rapporten konstateras även att det finns en brist på systematisk empirisk forskning om förekomsten av tjänstemannaaktivism. Tjänstemannaaktivism är svår att dokumentera och mäta eftersom den ofta består av individuella handlingar och beslut, och inte av en organiserad rörelse. Trots detta är det viktigt att diskutera fenomenet, särskilt med tanke på dess påverkan på rättssäkerhet, äganderätt, demokrati och transparens inom förvaltningen.
I framtida studier planeras att undersöka förekomsten av tjänstemannaaktivism genom enkäter och intervjuer med företag och andra intressenter.
Karlson, N., Åkesson, N., Grafström, J.
2023
Ratio.
2024
Handbook of Research on Economic Freedom. Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing.
In this chapter, the relationship between economic freedom and environmental performance is scrutinized. The analysis relies on comparing countries’ standing in the Environmental Performance Index (EPI) of the Yale Centre for Environmental Law & Policy with two indexes of economic freedom, one developed by the Fraser Institute (Economic Freedom of the World index), and the other by the Heritage Foundation (Index of Economic Freedom). Whether economic freedom is good or bad for the environment depends on how it affects incentives, productive efforts, and effective resource use. Greater economic freedom can both harm and help environmental performance. It is a complicated relationship, but high economic freedom generally goes hand in hand with high scores in the EPI.
2024
Ekonomisk debatt
Sandström, C., Grafström, J., & Rehnberg, P. (2024). 24 av 25 luftföroreningar har minskat sedan 1990 – lärdomar från framgångsrik miljöpolitik. Ekonomisk Debatt.
2024
The Journal of Technology Transfer
The ongoing debate among economists regarding the presence of economic convergence or divergence has been reignited. This paper aims to dissect the extent of technological divergence or convergence among European Union member states, evaluating the effectiveness of the EU’s pronounced goals for convergence. Defining a countries technological level is not straightforward, this study examines six key indicators: (a) scientific journal publications, (b) total patents, (c) high tech exports, (d) Gross domestic expenditure on R&D, (e) government budget on R&D, and (f) human resources in science and technology as a share of the active population. Employing both time-series and longitudinal methodologies, the analysis spans from 2000 to 2019. The findings reveal a gradual catching-up trend in the inventive capabilities across the EU. This modest pace of convergence necessitates a critical reassessment by policymakers of the current EU convergence strategies to ensure they effectively foster technological parity among member states.