Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationBokkapitel

Financial crises and industrial development: The new Swedish model

Sammanfattning

As a small export-oriented country Sweden’s economy is more exposed to international economic crises than larger economies are. Compared to many other countries’ economies, Sweden’s economy recovered quickly from the last financial crisis of 2008/2009. Domestic banks did not experience severe trouble nor did government deficits increase to irresponsible levels. The long-term negative trend of employment in the manufacturing industry accelerated during the crisis, but has also recovered to some extent, thanks to a positive productivity growth which is among the highest in Europe.

The foremost reason that Sweden mastered the last crisis better than most other European countries is that Sweden learned from her experience with the severe financial crisis 15 years before. Since the crisis in the 1990s, there have been ongoing discussions about how to reform Sweden and how to make it less vulnerable to future crises. Many reforms have been implemented since the mid-1990s in almost all areas of the welfare state. Major actors in Sweden, in response to the previous crisis, have identified the importance of having positive industrial relations. The manufacturing sector is seen as one of the main pillars of the national wealth in Sweden. Because it is so important for the Swedish economy, labor market parties have agreed to take a long-term perspective to secure Sweden’s international industrial competiveness. This shows that also the new Swedish model is heavily rooted in the long-standing Swedish tradition of consensus-based labor market models.

Stephan, A. (2015). “Financial crises and industrial development: The new Swedish model”. I F. Gerlach, M. Schietinger, & A. Ziegler (red.), A strong Europe – but only with a strong manufacturing sector: Policy concepts and instruments in ten EU member states(s. 276-295). Düsseldorf: Schüren Verlag.

Detaljer

Författare
Stephan, A.
Publiceringsår
2015
Publicerat i

A strong Europe – but only with a strong manufacturing sector: Policy concepts and instruments in ten EU member states


Liknande innehåll

Rapporter

Trumps tullar och industrins konkurrenskraft

Bergström, O., Hjelm, G., Nyström, K., & Sellgren, L.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Industrins Ekonomiska Råd.

Sammanfattning

Rapporten analyserar hur den nya amerikanska administrationens tullpolitik förändrar de globala ekonomiska spelreglerna och vilka konsekvenser detta får för svensk industri. USA:s tullar används inte bara för att skydda den egna tillverkningsindustrin utan också som ett geopolitiskt verktyg, vilket skapar osäkerhet i världshandeln och riskerar att utlösa både handels- och valutakrig. Författarna visar att tullarna påverkar svenska företag genom ökade kostnader, risk för minskad export och flytt av produktion, samt genom att förändra konkurrensförhållandena på viktiga marknader. Rapporten diskuterar även hur Europas konkurrenskraftspolitik och svensk produktivitetsutveckling samspelar med de nya globala förutsättningarna. Industrins Ekonomiska Råd konstaterar att Sverige som liten, öppen ekonomi är särskilt sårbart och att såväl regeringen som arbetsmarknadens parter behöver agera strategiskt för att värna långsiktig konkurrenskraft, stabil lönebildning och goda villkor för industrins utveckling.

Industrins Ekonomiska Råd är ett oberoende expertorgan inom Industriavtalet som består av fyra fristående nationalekonomer. Rådet har i uppdrag att analysera industriella och makroekonomiska frågor och ge underlag till arbetsmarknadens parter i frågor som rör konkurrenskraft, lönebildning och ekonomisk utveckling.

Artikel (utan peer review)

How the Swedish Labor Market Really Works

Stern, C.

Publiceringsår

2022

Publicerat i

National review.

Sammanfattning

Stern, C. (2022). How the Swedish Labor Market Really Works. National review. https://www.nationalreview.com/2022/07/how-the-swedish-labor-market-really-works/

Rapporter

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet

Stern, C. & Björklund, M.
Ladda ner

Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Visa fler