PublikationBok

Från svenska modellen till Svenskt Näringsliv

Sammanfattning

Varför monterade arbetsgivarna ned den svenska modellen på lönebildningens område? Varför gav de upp sitt inflytande i de statliga myndigheternas styrelser? Varför ombildades det traditionsrika SAF till den mer intetsägande organisationen Svenskt Näringsliv? Hur formades den nya lönebildningsmodellen?

1990-talet blev strukturomvandlingens tid i det svenska näringslivet. Det gällde också arbetsmarknadens institutioner och organisationer. Inte minst förändrades synen på företagandets roll och villkor.

De Geer, H. (2007). Från svenska modellen till Svenskt Näringsliv. Stockholm: Ratio.

Detaljer

Författare: De Geer, H.
Publiceringsår: 2007
Publicerat i: Från svenska modellen till Svenskt Näringsliv

Relaterat

Liknande innehåll

Artikel (utan peer review)

How the Swedish Labor Market Really Works

Stern, C.

Publiceringsår

2022

Publicerat i

National review.

Sammanfattning

Stern, C. (2022). How the Swedish Labor Market Really Works. National review. https://www.nationalreview.com/2022/07/how-the-swedish-labor-market-really-works/

Rapporter

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet

Stern, C. & Björklund, M.

Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Bok

Den svenska modellens framtid

Karlson, N., Stern, C. & Uddén Sonnegård, E.

Publiceringsår

2021

Publicerat i

Dialogos förlag.

Sammanfattning

Kommer den svenska arbetsmarknadsmodellen att klara av de utmaningar som globaliseringen, digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens för med sig? Kan den hantera den åldrande befolkningen och den allt större aktiviteten från EU:s sida på arbetsmarknadsområdet?

I denna bok diskuteras vad aktuell forskning har att säga om dessa frågor. Den svenska modellen utvärderas utifrån fyra kriterier: konkurrenskraft, utvecklingskraft, kompetensförsörjning och ett inkluderande samhälle.

En slutsats är att den svenska arbetsmarknadsmodellen har betydande problem. Några av dem kommer inifrån modellen själv, medan andra kommer utifrån. Samtidigt har modellen stora fördelar som är väl värda att bevara och utveckla. Men för att hantera utmaningarna är reformer nödvändiga. För både arbetsmarknadens parter och politiker bör den långsiktiga ambitionen vara att stärka förmågan till kontinuerlig utveckling.

Boken kan beställas här.

Visa fler