PublikationRapporter

Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv

Sammanfattning

I rapporten analyseras, på årsbasis, kompetensens hos arbetsmarknadens nyinträdare och utträdare. Analysen görs på regional nivå (FA-regioner). Dessa årsvisa jämförelser sammanställs sedan för att erhålla trendmässiga utvecklingsmönster. Analysen omfattar även högre utbildnings påverkan på den regionala konkurrenskraften.

Resultaten tyder på att Sverige har problem vad avser arbetsmarknadens matchningsfunktion men denna brist tycks inte bero på en kapacitetsbrist inom systemet för högre utbildning. Tvärt om talar mycket för att högre utbildning i Sverige nått avtagande skalavkastning. Detta är problematiskt då det innebär risk för överutbildning. För individen innebär det att stora resurser läggs på en utbildning som sedan inte kommer till användning i arbetslivet. Det kan också få effekten att företag får problem med kompetensförsörjningen inom områden där en högre utbildning inte är nödvändig.

Pettersson, J., Karlsson P., & Eklund J. (2013). Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Johan Eklund, Peter Karlsson, Lars Petterson, JIBS (2013)
(tillsammans med Internationella Handelshögskolan i Jönköping inom projektet för KK-stiftelsen)

Detaljer

Författare: Pettersson, J., Karlsson P., & Eklund J.
Publiceringsår: 2013

Relaterat

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

Home Sweet Home: Returns to Returning in the Age of Mass Migration

Ejermo, O., Enflo, K., Eriksson, B., & Prawitz, E.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

American Economic Journal: Applied Economics, 17(4)

Sammanfattning

Trots att cirkulär migration historiskt och i dag har varit omfattande är dess ekonomiska effekter relativt lite studerade. Med hjälp av data om huvudsakligen landsbygdsbaserade svenska migranter som återvände från USA under massmigrationens epok analyseras avkastningen på tillfällig migration i form av förmögenhet, inkomster samt demografiska och sociala utfall. Resultaten visar betydande effekter på förmögenhet, men begränsade effekter på arbetsinkomster och yrkesmässig uppgradering. Manliga återvändare hade nästan dubbelt så stor förmögenhet som dem som stannade kvar, sannolikt till följd av sparande utomlands, medan kvinnliga återvändare främst ökade sin förmögenhet genom äktenskap. Dessa resultat understryker vikten av att beakta förmögenhet vid bedömningen av de ekonomiska effekterna av tillfällig migration.

Länk till artikeln.

Bok

Artificiell intelligens och jobben

Lodefalk, M.

Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Andra upplagan av boken finns tillgänglig i bokhandeln, exempelvis här.

Artificiell intelligens (AI) väcker oro och nyfikenhet. Kommer AI att ta våra jobb? I denna tankeväckande bok tar sig forskaren Magnus Lodefalk an denna fråga – och de många delfrågor som frågan egentligen består utav.

Med hjälp av historiska exempel och dagsaktuell forskning diskuterar Lodefalk vilka jobb som kan försvinna med AI:s intåg, men också vilka typer av jobb som kan uppstå. Vad som skiljer AI från andra teknikers intåg är att den kan användas för att utföra kognitiva arbetsuppgifter. I boken diskuteras därför hur AI generellt sett kan förmodas påverka nästan alla jobb i termer av löneutveckling, produktivitet, kompetenskrav och innehåll.

Det görs genom att dissekera vad AI, och vad jobb, faktiskt är. Redan här kan konstateras att AI kan användas för att ersätta mänskliga förmågor eller för att förstärka desamma – det beror på hur man väljer att utveckla och använda tekniken. Och det, skriver Lodefalk, är i sin tur upp till oss.

I denna bok görs en pedagogisk översyn av forskningsläget gällande AI och arbetsmarknaden. Dessutom innehåller boken konkreta verktyg till dig som vill ha svar på hur AI-exponerat ditt yrke egentligen är.

Magnus Lodefalk är docent och lektor i nationalekonomi vid Örebro universitet samt forskare vid Ratio. Han initierade år 2019 det tvärvetenskapliga och internationella forskningslaboratoriet AI-Econ Lab (www.ai-econlab.com) för forskning om AI:s påverkan på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på tjänster och tjänstemän. Han leder labbet tillsammans med professor Hildegunn Kyvik-Nordås, också vid Örebro universitet. Lodefalks forskning har ofta handlat om vad som driver och hindrar företagstillväxt samt effekterna av sådana faktorer på jobb, löner och ekonomisk tillväxt. Han har exempelvis studerat effekter av ny teknik, såsom artificiell intelligens, offentlig politik, exempelvis inom utrikeshandeln, migration och tjänstefiering.

Rapporter

Vem vill jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete

Grafström, J.

Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

I denna rapport undersöks preferensskillnader för distansarbete bland kontorsarbetare i Sverige utifrån ålder, geografi och kön. Rapporten baseras på en undersökning där drygt 1 000 arbetande personer identifierades som kontorsarbetare. Undersökningen genomfördes under april 2022. Antalet dagar i distansarbete varierar med ålder där den yngsta åldersgruppen (18–25 år) arbetar på distans 1,2 dagar i veckan, och den äldsta åldersgruppen (49–64 år) 2 dagar. Geografiska skillnader i hemarbetsdagar skiljer sig stort med en differens på uppemot 0,7 dagar per veckan. 4 av 10 skulle tacka nej till ett jobberbjudande där distansarbete inte är möjligt.

Resultaten pekar på att preferenser gällande distansarbete skiljer sig förhållandevis mycket mellan arbetstagare. Det kan därför vara relevant för arbetsgivare att ta individuella preferenser i beaktande och skapa flexibla arbetsmodeller som kan tillgodose olika behov och önskemål. En mångfald av sätt att arbeta på kan vara fördelaktigt för att främja en positiv arbetsmiljö och produktivitet, oavsett ålder.

Visa fler

PublikationRapporter

Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv

Ladda ner PDF

Sammanfattning

Pettersson, J., Karlsson P., & Eklund J. (2013). Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Johan Eklund, Peter Karlsson, Lars Petterson, JIBS (2013)
(tillsammans med Internationella Handelshögskolan i Jönköping inom projektet för KK-stiftelsen)